Dags för smöruppror i skolorna?

Idag läser jag att smöret tas bort från många skolbespisningar i Stockholm och ersätts med lättmargarin!! Man tager sig för pannan!!

Bakgrunden är en lagändring där det numera i kapitel 10 av Skollagen står i §10 att "Eleverna ska utan kostnad [...] erbjudas näringsriktiga skolmåltider". Vad som anses "näringsriktigt" framgår av regeringens betänkande inför den nya skollagen.

Regeringen anser det inte möjligt att i lagen närmare föreskriva vad skolmåltiderna ska innehålla. Vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid bör dock de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt.

Med referensen till "de svenska näringsrekommendationerna" hamnar man hos Livsmedelsverket och exempelvis deras skrift "Bra mat i skolan", där det bland annat rekommenderas

• nyckelhålsmärkta mejerivaror
• mjuka matfetter – gärna nyckelhålsmärkta
• [...]
• lättmjölk och vatten

"Nyckelhålsmärkta mejerivaror" innebär t.ex. lättmjölk istället för standardmjölk eller mellanmjölk. "Mjuka matfetter" innebär margarin istället för smör. "Gärna nyckelhålsmärkta" innebär att urvalet begränsas till lättmargariner. Ett av problemen med dessa är att de har helt fel balans mellan fleromättade fettsyror av typerna omega-6 och omega-3. Becel 38% har ett förhållande omega-6 till omega-3 på 3,8:1, Alpro soya minarin är en riktig värsting, med ett förhållande omega-6 till omega-3 på hela 11:1 - definitivt onyttigt. Tyvärr buntar Livsmedelsverket ihop allt fleromättat fett i samma kategori. Även bland icke-lättmargariner är det oftast ganska mycket omega-6 i förhållande till omega-3. Milda har 4:1 och Becel Gold har 4,5:1. Omega-3-fetterna i vegetabiliskt margarin är dessutom inte av den riktigt nyttiga sorten med långa kedjor.

Hursomhelst ledde lagändringen till att utbildningssnämnden i Stockholm under ordföranden skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) den 19 april i år beslutade (se §17) att "utbildningsnämnden fastställer riktlinjer för måltider inom stadens kommunala grundskolor enligt bilaga 1". I denna bilaga sägs bland annat följande.

Av lagkommentar framgår att de svenska näringsrekommendationerna ska vara utgångspunkt och med hänvisning även till Livsmedelsverkets vägledande dokument.
[...]
Skolorna ska följa Livsmedelsverkets råd och rekommendationer om näringsinnehåll, livsmedelsval och serveringsfrekvenser.

Skolborgarrådet Lotta Edholm försöker efter kritikstormen att backa lite och skriver på sin blogg.

De tolkas av en del som att det inte längre är möjligt att servera smör och mellanmjölk. Det stämmer naturligtvis inte, precis som jag skrivit tidigare här på bloggen så handlar det om att minska mängden mättat fett i maten, vilket man kan göra samtidigt som man erbjuder barnen vanligt smör till smörgåsarna. Uppenbarligen behöver detta kommuniceras till Stockholms skolor, vilket nu också ska ske.

Jag har dock svårt att tolka beslutsbilagans "skolorna ska följa Livsmedelsverkets råd och rekommendationer om näringsinnehåll, livsmedelsval" som annat än att det ska vara lättmjölk och margarin, helst lättmargarin. Ta ansvar för dina beslut, Edholm! Men i och för sig tycker jag det är bra att Edholm backar så att Stockholms skolbarn kan få vettigt matfett, fast jag är inte riktigt nöjd förrän utbildningssnämnden river upp sitt beslut.

Göran Petersson, forskare i livsmedelsfrågor vid Chalmers menar att rekommendationen om lättmargarin är direkt hälsofarlig, med bland annat ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

- De förlegade och felaktiga rekommendationerna leder till att man använder det allra värsta alternativet i skolor.

Hos DN kan man också läsa mer om Livsmedelsverkets ställningstaganden i fettfrågan.

Det finns flera problem med de påståendena. För det första går det inte att dra några säkra slutsatser om sambandet mellan fett i maten och hjärthälsa. I de största och mest välgjorda studierna finns knappast något stöd för att just mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
För det andra kan man konstatera att de stora vetenskapliga studierna, som myndigheten bygger sina fettråd på, är gjorda på vuxna. Därför är det minst sagt anmärkningsvärt att Livsmedelsverket kan påstå att skolbarn som äter just nyckelhålsmärkt lättmargarin på sina mackor får bättre hjärthälsa.

Intressant är även DN:s chatt med Professor emerita Birgitta Strandvik som bland annat forskat inom pediatrik och näringslära.

Lisa: Vad är dåligt med smör?
Birgitta Strandvik: Ja, det undrar jag också. Inga av våra undersökningar på friska barn, både vid 4 och 8 år, talar för dålig inverkan.
[...]
Inte bara i Bayern är rekommendationerna annorlunda utan också i Frankrike. Därför talar man om den "franska paradoxen", dvs de har mindre fetma med rekommendationer av mycket mer mättat och enkelomättat fett.
[...]
Birgitta Strandvik: De studier som säger att mättat fett är farligt i kosten har nästan aldrig analyserat relationen mellan de viktiga omega-6 och omega-3 fettsyrorna. Gör man det förefaller ett skevt förhållande mellan dem (dvs mycket omega-6 och lite omega-3) farligare än mättat fett, vilket allt fler studier i världen visar.
[...]
Det finns visst koststudier på barn, men livsmedelsverket tycker inte om de resultat som framkommit i dessa studier, vilket måste bli slutsatsen eftersom de helt förtiger dem

Den där sista var en rejäl känga till Livsmedelsverket! Hur absurda Livsmedelsverkets rekommendationer är visas av att de måste skriva en särskild sida där de förklarar varför de rekommenderar lättmjölk och lättmargarin till barn. Men tydligen finns det alltför mycket prestige satsat i Livsmedelsverkets fettskrämda kostråd för att de ska kunna ändra dem.

Ett exempel på forskning om matfetter som ifrågasätter Livsmedelsverket är en artikel från 2007 i Läkartidningen. Sammanfattningen lyder så här:

Nya resultat från primärpreventiva interventionsstudier med långvarig sänkning av kostintag av såväl totalfett som mättat fett visar ingen signifikant effekt på risken att insjukna i cancer eller hjärt– kärlsjukdom. Fynden är i linje med en längre tids samlade observationsstudier.
Gällande kostrekommendationer för prevention och behandling av tex hjärt–kärlsjukdom säger enhälligt att befolkningen kraftigt bör sänka sitt intag av fett, framför allt intaget av mättat fett och transfetter.
Vi behöver nu en ny vetenskaplig debatt och strukturerade systematiska analyser av hela det publicerade underlaget för sambandet mellan fettintag och allvarliga sjukdomar som cancer och hjärtkärlsjukdom. Först då kan nya, vetenskapligt grundade rekommendationer utarbetas.

Varför överhuvudtaget ersätta naturprodukten smör med den kemiskt behandlade produkten margarin? Smör består av kärnad grädde. Margarin framställs genom att en blandning av vegetabiliska oljor omestras, bleks, deodoriseras, färgas och smaksätts. För att margarinet ska bli fast måste man antingen använda härdad olja eller också palmolja eller kokosfett. Efter alla larm om härdat fett verkar margarinfabrikanterna ha valt bort det till förmån för palmolja. Valet har förstås också underlättats av att palmolja från sydostasiatiska jätteplantager blivit så billig. För att undvika den negativa klang som palmolja har, då den ofta produceras på mark där regnskogen skövlats, så kallas den numera i innehållsförteckningen för "vegetabiliskt fett".

Eftersom många barn inte tycker om margarin gör det att de äter sina mackor utan pålägg, vilket gör att de inte blir ordentligt mätta. Jag känner igen fenomenet från att min son för något år sedan klagade över att de hade så äckligt smör i skolan. Det visade sig vid en kontroll vara margarin som skolan serverade och jag satte igång en protest. Dock bytte vi av andra skäl skola innan protesten hann få effekt.

Så vad kan man göra som upprörd förälder om man vill ha smör till sina barn?

För det första kan man såklart tala med matbespisningspersonal eller rektor, men mest effektivt är nog att göra en namninsamling bland föräldrarna. Då bör man påtala att man inte vill förbjuda margarin, utan att det ska finnas valmöjlighet för barnen. Det finns ju trots allt många barn som inte tål mejeriprodukter.

Sedan kan man ägna sig åt lite civil olydnad. Skicka varje dag med barnet en liten burk med smör att använda i skolan. Rent smör är här bättre än t.ex. Bregott, då det efter några timmar i rumstemperatur kommer att vara lagom mjukt, medan Bregott skulle bli för mjukt. Smöret lär orsaka avundsjuka hos många andra barn och kommer att ställa saken på sin spets och förhoppningsvis väcka även mindre uppmärksamma föräldrar till att reagera.

En annan variant är att hänvisa till att man av etiska skäl inte vill att ens barn äter margarin och hänvisa till oljepalmsplantager på skövlad regnskogsmark. Kan man begära vegetarisk mat av etiska skäl eller fläskköttsfri mat av religiösa skäl borde detta gå utmärkt. Sedan är det upp till skolan att fixa palmoljefritt matfett till barnet och det kan i dagens läge inte bli så mycket annat än smör (eller så kallat mjuksmör, t.ex. Bregott).

Lycka till med smörupproret!

P.S. Glöm inte att ekologiskt smör naturligt innehåller nyttiga omega-3-fettsyror genom det gräs som korna äter.

Fet julmat är bra!

Nu kunde jag inte hålla mig borta från bloggen! DN skriver idag lagom till julbordets läckerheter om en ny engelsk studie som visar att andelen fett i maten inte påverkar eventuell övervikt. Det är en tung undersökning som forskaren Nita Forouhi har gjort - 90 000 personer har studerats under tio år.

"Det betyder att vi inte ska fokusera på fettet i maten om vi vill hålla en hälsosam vikt. I stället bör vi äta en balanserad diet och göra av med kalorierna vi får i oss genom att vara fysiskt aktiva" skriver Nita Forouhi

Precis vad jag alltid har hävdat är bäst - en lagom blandad kost i kombination med att röra på sig. Dagens övningar i pulkabacken var perfekta som motvikt till julbordets kalorier. Och man håller sig ordentligt mätt på fet mat. Jullunchens rullsylta, salami, västerbottenost och andra fettbomber gjorde att jag för omväxlings skull inte var hungrig på mellanmål, trots att pulkaåkningen ledde till ganska hård fysisk aktivitet.

Men fortfarande anser Livsmedelsverket att vi ska äta fettsnål kost, trots att WHO:s experter i höstas kom fram till att det inte går att dra några slutsatser om sambandet mellan fett i maten, övervikt och hjärt-kärlsjukdom. Särskilt vissa av Livsmedelsverkets kostråd för barn är närmast absurda. Bland annat förordar man till barn den kemiska smörjan margarin framför naturprodukten smör. Och vad gäller mjölk säger SLV:

Rådet att dricka lättmjölk gäller alla barn oavsett ålder och kroppsvikt och syftar inte i första hand till att minska intaget av kalorier, utan av mättat fett.

Jag struntar högaktningsfullt i dessa kostråd och ger barnen helfet mjölk och riktigt smör på smörgåsen. Inte är de tjocka för det. Men så håller vi också hårda begränsningar på sötsakerna.

Det finns ju som tur är motvikter till Livsmedelsverkets fettskräckpropaganda, t.ex. förespråkarna för LCHF eller så kallad stenålderskost. Dessa motvikter har dessutom ofta ganska ordentliga forskningsresultat bakom sig, som bland annat motsäger eventuella samband mellan mättat fett och hjärt-kärlsjukdomar. Dock kan jag tycka att även dessa "motviktsdieter" blir lite extrema och dessutom gillar jag både bröd och potatis, så jag kör på något slags medelvägsdiet. Det viktigaste är dock att man rör på sig. Låt bilen stå och gå eller cykla istället. Hoppa upp ur tevesoffan och motionera. En bekant till mig har faktiskt en träningscykel framför teven (om man nu nödvändigtvis vill titta på massindoktrineringen).

Läs gärna bloggen Toxiska epistlars sammanfattning av årets fettdebatt.

Andra bloggar om livsmedel, fetma, mat, julmat

Fetman avstannar i Sverige

Jag noterar idag att för första gången på sjuttio år blir inte de feta och överviktiga fler i Sverige. Sedan 2004 har kurvan planat ut, men siffrorna är ändå skrämmande - 54 procent av männen och 39 procent av kvinnorna är överviktiga eller feta. Varför är männen fetare? Kom igen killar! Börja röra på er! Skippa godiset och chipsen! Börja med slowfood! Sitt inte still och läs min blogg! Detta gäller självklart 39 procent av kvinnorna också.

Men om svenskarna i genomsnitt är för feta, så är det ännu värre i vissa andra länder. DN:s grafik visar ännu mer skrämmande siffror. Andelen överviktiga och feta är i Storbritannien 62%, i USA 67% och i Mexiko hela 70%! Med tanke på att fetman i USA till stor del är en klassfråga relaterad till billig skräpmat finns nu risken att saken förvärras när många amerikaner blir fattigare på grund av krisen.

USA:s fattiga bakgård Mexiko har tydligen ännu större andel feta och överviktiga, troligen till viss del därför att USA exporterat de sämsta delarna av sin matkultur dit.

Läs även andra bloggares åsikter om fetma, livsmedel, usa, sverige, mexiko