Visar inlägg med etikett oljepris. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett oljepris. Visa alla inlägg

2017-01-12

Vecka 1: Olja & gas, globala kreditbubblan, m.m.

Intressanta nyheter 1-8 januari 2017, baserat på mina tvitar och vidaretvitar på Twitter.

Olja och gas


(alltså sedan januari 2016)




Kreditbubblan





Kina


Bostadsbubblan




Beredskap och sårbarhet


Forskning och hälsa




Rymden
Posted by flute at 10:56 3 comments
Labels: , , , , , , , , , ,

2016-07-12

Fler konkurser bland USA:s olje- och gasföretag

Konkurserna i den amerikanska olje- och gasindustrin har fortsatt och ökat under året, med fokus på skifferolje- och skiffergasbolagen. Haynes and Boone sammanställer siffrorna kvartalsvis.

Under 2015 gjorde 42 amerikanska oljebolag bankrutt (antingen "chapter 7" alltså konkurs, eller "chapter 11" som snarast motsvarar rekonstruktion). Sammanlagt fanns i dessa bolag 17 miljarder dollar i skulder, varav 8 miljarder utan säkerhet.

Under första kvartalet i år gjorde 16 amerikanska oljebolag bankrutt med sammanlagt 2 miljarder dollar i skulder.

Under andra kvartalet i år har det tagit fart ordentligt och 27 oljebolag har gjort bankrutt med sammanlagt 42 miljarder dollar i skulder.

Totalt för första halvåret 2016 har alltså 43 amerikanska oljebolag har gjort bankrutt med sammanlagt 44 miljarder dollar i skulder, varav 38 miljarder utan säkerhet. Bara första halvåret 2016 är mer än dubbelt så illa både vad gäller antal och belopp som helåret 2015.

Den största enskilda bankrutten var Sandridge Energy 16 maj med 8,3 miljarder dollar i skulder, varav 6,4 miljarder utan säkerhet.

Under juni har det varit något färre och mindre bankrutter än för toppmånaderna april och maj, men det är nog bara tillfälligt. Haynes and Boone anser att trots att energipriserna gått upp en del pekar alla indikationer på att det kommer många fler bankrutter under 2016.

Även bland de företag som levererar olika tjänster till oljebranschen är det illa. Här rör det sig dock inte om lika stora belopp.

2015 gjorde 39 amerikanska oljetjänstebolag bankrutt med sammanlagt 5 miljarder dollar i skulder, varav 2 miljarder utan säkerhet.

Första halvåret 2016 gjorde 33 oljetjänstebolag bankrutt med sammanlagt 6 miljarder dollar i skulder, varav 2,5 miljarder utan säkerhet.

Nedgången för USA:s oljeindustri syns också i antalet oljeriggar, se diagrammet nedan. Dallas Fed tycker sig se en utplaning i fallet i antalet aktiva oljeriggar i USA, men denna utplaning är ännu bara i samma storleksordning som den som var förra året, så det kan precis som då bli ytterligare fall i antalet oljeriggar. Som ni ser i diagrammet har även USA:s oljeproduktion fallit sedan toppen 2015.

WTI-oljan var nyligen uppe och nosade på 50 $/fat efter januaris bottennotering på 35 $/fat, men det räcker inte för skifferoljeproducenterna, där de flesta behöver oljepriser på 51 $/fat eller högre för att det ska vara lönsamt att borra nya brunnar. Idag ligger WTI-oljan på 46 $/fat.

Vi har alltså ännu troligen inte sett slutet på nedgången för USA:s olje- och gasindustri och inte heller dess långsiktiga effekter på arbetslöshet eller dess effekter för den finansbransch som lånat ut pengar.
Posted by flute at 17:20 0 comments
Labels: , , , , , ,

2016-03-12

Kondombrist i Venezuela!

Jag läser att ett paket kondomer nu kostar 1500 kronor i Venezuela och dessutom är nästan omöjliga att få tag på. Det har varit brist på kondomer i drygt ett år nu. Detta får en mängd följdeffekter: tonårsgraviditeterna har ökat, liksom aborterna. Även de sexuellt överförbara sjukdomarnas spridning har ökat under det senaste året, t.ex. HIV.

Kondombristen beror förstås på Venezuelas helt förfelade politik, som jag skrivit en del om tidigare, bland annat för ett år sedan hur landet är på väg mot betalningsinställning och kollaps. Då låg kreditswappar på Venezuelas statsskuld på 5500 punkter, nu har de passerat 9500, vilket är samma nivå som Grekland tre månader innan betalningsinställningen 2011. Vi kan alltså räkna med att Venezuela gör en statsbankrutt inom några månader.

Venezuelas ekonomiska problem beror från början på misskötsel av ekonomin under presidenten Hugo Chávez och sedan 2013 hans efterträdare Maduro. Det kraftiga fallet i oljepriset har förstås bara gjort saken etter värre för landet, där 95 procent av exportinkomsterna kommer från olja. Man har försökt att hålla en konstgjort hög växelkurs för valutan och haft priskontroller på varor för att hålla befolkningen någorlunda lugn trots skenande inflation. Priskontrollerna har dock lett till brist på de flesta varor, eftersom ingen är intresserad av att sälja importerade varor till förlustpriser. Det har också lett till att många basvaror såsom ris köps upp i Venezuela och smugglas över till Colombia för att där säljas till god vinst.

Förutom brist på kondomer, toapapper och basmat lider Venezuela också av brist på mediciner. Det är en helt katastrofal utveckling för landet, där undernäring, sjukdomsspridning och läkemedelsbrist riskerar att kasta landet i en misär betydligt värre än innan Chávez tog makten 1998. Vid en venezolansk betalningsinställning kommer läget att förvärras ytterligare, då det då kommer att bli väldigt svårt för den venezolanska staten att köpa in nödvändiga varor utifrån. Venezuelas statsbudget går redan back med omkring 20 procent av BNP på ett år och man kämpar på olika sätt med att lyckas köpa in mediciner och livsmedel, men troligen kommer läkemedelsföretag och andra snart att tröttna på de stora ekonomiska risker de tar genom att sälja till Venezuela mot skuldsedlar som snabbt kan bli värdelösa. Då kommer Venezuela att bli beroende av internationellt bistånd för livsmedel och läkemedel.

Presidenten försöker nu att så sakteliga förändra sakernas tillstånd, bland annat genom att för några veckor sedan chockhöja det kraftigt subventionerade bensinpriset (för första gången på 20 år). "Chockhöja" är verkligen ett ord som platsar här, då bensinpriset höjdes med 6000 procent!! Trots det är bensinpriset fortfarande subventionerat.

Samtidigt devalverade president Nicolas Maduro valutan med 37 procent, men det är fortfarande en enorm diskrepans mellan de officiella valutakurserna på 10 bolivar per dollar vid import av livsmedel och mediciner och 200 bolivar per dollar vid andra affärer, jämfört med den inofficiella valutakursen på svarta marknaden på över 1000 bolivar per dollar. Venezuela kommer förr eller senare att tvingas släppa valutakursen fri, vilket troligen kommer att leda till hyperinflation.

En intressant fråga för omvärlden vid en kommande kollaps för Venezuela är förstås hur landets export av idag omkring 2 miljoner fat olja per dag (drygt 2 procent av global oljeexport) då kommer att påverkas.
Posted by flute at 19:48 10 comments
Labels: , , , , , , , , , , , , ,

2016-01-15

Oljepriset kraschar under 2008 års botten!

För drygt en vecka sedan kraschade oljepriset (Brent) under de 36 dollar per fat som noterades som lägst i december 2008. I skrivande stund ligger priset på Brentoljan runt 29 dollar per fat, vilket är första gången på tolv år som oljepriset är under 30 dollar per fat. (Klicka på diagrammet nedan för att förstora det.)
Detta kommer att ställa till ännu större problem för världens oljeproducenter (och i viss mån för andra energislag), som jag skrivit om förut.
I den sistnämnda artikeln från oktober 2014 skrev jag följande (när oljepriset låg på 85 dollar per fat).
Följande prisnivåer beräknas enligt Wall Street Journal ett antal oljeutvinnande länder behöva för att få balans i sina statsbudgetar:
  • Iran $140
  • Venezuela $121
  • Algeriet $121
  • Nigeria $119
  • Ecuador $117
  • Irak $106
  • Angola $98
  • Saudiarabien $93
  • Libyen $90
  • Kuwait $75
  • Förenade Arabemiraten $70
  • Qatar $65
Ryssland räknar i sin statsbudget med ett oljepris på 100 dollar per fat.

Vi kan alltså konstatera att ett antal länder kommer att få stora problem med statsfinanserna, utöver de eventuella problem de redan har.
Och nu är oljepriset såpass mycket lägre - det kommer snart att bli en akut situation för många av dessa länder. Och Norge:
Sammantaget kommer alltså Norges näringsliv att drabbas dels av minskad oljeproduktion, dels av minskade olje- och gasinvesteringar. Vi kan alltså förvänta oss sjunkande BNP och det är svårt att se något som skulle vända situationen, förutom ett stigande oljepris.
Högst upp på norska Dagens Næringsliv ser jag krigsrubriken "Så mange norske oljejobber har forsvunnet" och hashtaggen #oljesmellen. Sedan augusti 2014 handlar det om cirka 28000 jobb som försvunnit i den norska oljebranschen.
"Kuttperioden vil foregå frem til selskapene ser bedring i oljepris og underliggende markeder. Med en oljepris på 30 dollar fatet er det foreløpig lite stabilisering i sikte."
Och därunder nästa krigsrubrik "Prisen på Nordsjøolje falt under 29 dollar fatet". Hos NRK konstaterar en analytiker att "Nå er nesten ingenting på norsk sokkel lønnsomt".

Och DN.no säger att 2016 kan bli ett vanskligt år för plånboken för norrmännen och kommer med goda råd hur man kan leva snålare. Ett grundproblem för Norge är att det finns så stor skuldsättning i samhället, på grund av deras enorma bostadsbubbla. Denna skuldsättning kommer att slå hårt när ekonomin backar på grund av lågt oljepris.
Posted by flute at 22:09 15 comments
Labels: , , , , ,

2015-09-07

Varför Saudiarabien måste låna

Saudiarabien har meddelat att de ska låna mer pengar. Inte så konstigt när man ser följande diagram över hur högt oljepris Saudiarabien behöver för att balansera sin statsbudget (ljusblå linje) jämfört med hur högt oljepriset faktiskt är (mörkblå linje).
Notera hur Saudiarabien har ökat sin statsbudget de senaste tolv åren - de kräver ett allt högre oljepris för att hålla budgetbalans. Men detta slog fel, då oljepriset störtdök från över 100 dollar per fat till idag 48 dollar per fat. Fast å andra sidan var ju Saudiarabien högst medvetna om vad de gjorde när de fortsatte att pumpa lika mycket trots att oljepriset dök - de ville eliminera en del av sina konkurrenter som har högre kostnader för oljeutvinningen, framförallt USA:s skifferoljebolag.

Frågan är bara hur länge Saudiarabien vågar hålla på att pumpa för fullt och hålla oljepriset lågt, samtidigt som deras statsfinanser går med underskott. En "oväntad" chock för världsekonomin skulle kunna vara om Saudiarabien plötsligt bestämmer sig för att dra ner sin oljeproduktion och driver upp oljepriset till det dubbla eller mer. Förr eller senare kommer det nog att hända.

Redan i oktober förra året skrev jag om oljeproducerande länder skulle drabbas av lågt oljepris. Då låg oljepriset runt 85 dollar per fat - nu har det passerat smärtgränsen för samtliga oljeproducentländer.

Förutom oljepriset har nu Saudiarabien ännu ett problem - kriget i Jemen, som ser ut att bli segdraget. Håller det på länge blir det en ytterligare belastning på Saudiarabiens statsfinanser. Även Qatar har ju blandat sig i detta krig och även de lider av underskott i statsfinanserna.
Posted by flute at 22:59 5 comments
Labels: , , , , ,

2015-07-09

Kan det vara oljeberoendet?

Gail Tverberg pekar på sin blogg "Our Finite World" på vad Grekland, Cypern och Puerto Rico har gemensamt, nämligen stort beroende av importerad olja. Diagrammet nedan visar för ett antal olika länder hur stor andel av deras totala energianvändning som år 2006 kom från olja (det finns säkert färskare siffror, men dem hinner jag inte gräva fram just nu).
Puerto Rico finns inte med, eftersom det inte är ett självständigt land, men för dem så kom runt 98 procent av energin från olja.

Det verkar tydligt att det finns ett samband mellan högt beroende av importerad olja och skuldkriser - alla PIIGS-länderna samt Cypern och Puerto Rico hamnar i den kategorin. När oljepriset steg kraftigt blev det droppen som kom skuldbägaren att rinna över.
Posted by flute at 12:01 12 comments
Labels: , , , , , , , , ,

2015-04-29

Saudiarabien, Ryssland, oljepriset och gas

Bloggrannen Olja för blåbär skriver idag om hur Saudiarabien har ökat sin oljeproduktion till rekordnivå i mars. Detta trots att oljepriset då låg på 52-62 dollar per fat mot runt 120 dollar per fat vid senaste rekordnoteringen i april 2013. Saudierna verkar alltså på allvar försöka att svälta ut sina konkurrenter och då framförallt de som har högre produktionskostnader per fat, såsom USA:s skifferolja (som redan kraschat). Samtidigt straffar man också de investerare som eventuellt skulle vara sugna på att investera i den skifferoljebransch som nu är en förlustbransch.

En annan bloggranne, Den hälsosamme ekonomisten, noterar att ryska gasbolaget Gazproms vinst nästan är utraderad och "Gazproms försäljning minskat från 4 600 miljarder rubel till 3 099 miljarder rubel. Med hänsyn tagen till växelkursen är det ett tapp på 65 procent".

Gazprom producerar även olja, framförallt genom dotterbolaget Gazprom Neft och är Rysslands tredje största oljebolag. Vinsten för Gazprom Neft föll 32 procent förra året.

Största ryska oljebolaget Rosneft (till 70 procent statsägt) fick se sin vinst falla med 10 procent för 2014. Sista kvartalet ökade vinsten jämfört med tredje kvartalet, men det berodde på ett bokföringstrick där bolaget ignorerar valutakursrisker.

Näst största ryska oljebolaget Lukoils vinst föll med 39 procent förra året.

Även det statsägda oljetransportföretaget Transnefts vinst minskade förra året.

De ryska oljebolagens minskade vinster är självklart orsakade av att oljepriset fallit kraftigt. Rysslands oljeproduktion var 2014 den största sedan Sovjettiden med 10,58 miljoner fat per dag. Trots detta föll exporten med 5 procent. Samtidigt ökade oljeexporten till Kina med 43 procent - det blir då mindre olja över till oss i Europa.

Oljan och gasen påverkar Rysslands ekonomi starkt och landet är på väg mot recession. "Rysslands BNP beräknas - räknat i US-dollar - minska med 40 procent från 2011 till 2015" påpekar Den hälsosamme ekonomisten. Omkring hälften av Rysslands statsbudget finansieras av olja och gas. Att det går dåligt för Ryssland är för Saudiarabien en positiv bieffekt av låga oljepriser, då Ryssland är lierade med och vapenleverantör till bland annat ärkefienden Iran.

P.S. Johan och Robert som skriver bloggen Olja för blåbär har nyss gett ut en bok med samma namn. Jag har börjat läsa den och återkommer med en recension när jag läst färdigt, men redan nu kan jag säga att boken är att rekommendera för den som vill ha något lättläst om världens oljehistoria och nuvarande oljeknipa. Kanske en bra födelsedagspresent till dina tillväxttroende vänner?
Posted by flute at 16:20 9 comments
Labels: , , ,

2015-02-18

Ekonomiprofessor visar okunskap om olja

Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, är en ganska ny skribent på Ekonomistas och spekulerar där idag i ett inlägg om vad oljan kommer att kosta. Till att börja med konstaterar Flam att "för att få så stora svängningar måste utbudet vara oelastiskt", vilket är helt riktigt. Utbudet är idag oelastiskt eftersom det inte finns någon nämnvärd extra kapacitet att pumpa upp olja som snabbt kan sättas in. Inte heller finns några större incitament att sänka produktionen vid prisfall, eftersom de flesta oljeländer är beroende av sina oljeinkomster för att få statsbudgeten att gå ihop.

Men efter detta konstaterande visar Flam sin okunskap om olja.
"[OPEC] kan visserligen med relativt låga kostnader öka sin produktion, men har hållit den ganska konstant."
Detta stämmer inte. OPEC består av tolv väldigt olika länder. Venezuela, Iran och Libyen passerade sina nationella peak oil i början av 1970-talet, alla tre med troliga sekundära peakar 1998-2011. Algeriet passerade en tydlig nationell peak oil 2005 och produktionen minskar därefter. Irak och Kuwait kan ha haft sina nationella peak oil 1979 respektive 1972, med eventuella sekundära peakar 2013 och 2012. Inget av dessa länder kan "med relativt låga kostnader öka sin produktion".

Angola och Nigera kan kanske i viss mån öka sin produktion till en rimlig kostnad, men kan eventuellt ha passerat sina nationella peak oil 2008 respektive 2010, vilket dock är för tidigt för att avgöra ännu.

Ecuador, Förenade arabemiraten, Qatar och Saudiarabien är de enda OPEC-medlemmar som troligen kan öka sin oljeproduktion till relativt låg kostnad.

Därefter fortsätter Flam att åter säga vettiga saker, såsom att förändring i OPEC:s produktion är "förenad med fördelningsproblem inom kartellen", dels eftersom de har olika förutsättningar för att öka produktionen, dels eftersom de har olika prisgränser för problem med statsfinanserna. Han påpekar även att oljeproducenterna utanför OPEC pumpar olja till full kapacitet och har relativt höga fasta kostnader för att öka kapaciteten.

Sedan kommer dock Flams värsta blunder, där han avslöjar sin okunskap.
"Produktionen av skifferolja har ökat dramatiskt i Nordamerika och gjort USA nästan oberoende av oljeimport."
Detta är fullständigt felaktigt, då USA idag importerar nästan hälften av sin oljekonsumtion! Flam har uppenbarligen läst en mängd artiklar som hajpar den amerikanska skifferoljebubblan och talar om "Saudi America", utan att kolla upp basala fakta såsom hur mycket olja USA faktiskt importerar. Det går lätt att kolla på exempelvis Energy Export Databrowser, där man också kan se exempelvis den historiska produktionen för OPEC-länderna.

Flam fortsätter att skriva om skifferoljan:
"Till skillnad från konventionell utvinning till havs är investeringskostnaden vid skifferoljeutvinning låg. Dessutom är kostnaden för att öppna och stänga oljekranarna relativt liten. Tillsammans med de relativt låga fasta kostnaderna innebär det att utbudet av skifferolja är mycket elastiskt. Dagens låga oljepris har gjort att många producenter har stängt kranen. Av samma skäl kommer en ökning av priset sannolikt att leda till en betydande ökning av utbudet."
Ja, per borrad brunn är investeringskostnaden låg vid skifferoljeutvinning jämfört med utvinning till havs, men i procent av hur mycket olja man sedan får ut är investeringskostnaden betydligt högre. När man väl har borrat ett hål för konventionell olja till havs kan det producera olja i flera år, men borrhål för skifferolja passerar mycket raskt sin produktionstopp och faller därefter drastiskt. Det är endast tillgången till billiga krediter som möjliggjort boomen för skifferolja i USA.

Till sist resonerar Flam om hur skifferoljan skulle kunna sätta ett nytt tak för oljepriset och tror inte att priset åter kommer att stiga till 100 dollar eller mer och inte heller att oljepriset kommer att sjunka under dagens nivår runt 60 dollar per fat. Eftersom Flam utgår från felaktiga premisser i sitt resonemang om oljepriset kan vi anta att hans prognos för oljeprisets tak och golv är fullständigt felaktiga.
Posted by flute at 17:28 10 comments
Labels: , , , ,

2015-02-07

Ingen skuldminskning!

Senaste Credit Bubble Bulletin refererar en rapport från McKinsey med titeln "Debt and (Not Much) Deleveraging". Här några citat i min översättning samt kommentarer.
En rimlig förväntning under åren efter krisen och den efterföljande globala recessionen var att aktörer i hela ekonomin skulle minska sina skulder och minska sin hävstång. Emellertid har de globala skulderna istället för att minska fortsatt att öka. Totala globala skulder steg med 57 biljoner dollar från slutet av 2007 till andra kvartalet 2014 och nådde 199 biljoner dollar eller 286 procent av global BNP. Ökande statsskulder i avancerade ekonomier förklarar en tredjedel av den totala tillväxten, när fallande skatteintäkter och kostnaderna för att rätta den finansiella sektorn har ökat den offentliga sektorns lån. Ökande skulder i framväxande ekonomier står för hälften av tillväxten. Kinas totala skuld har fyrfaldigats sedan 2007 och har nått 28 biljoner dollar, vilket är 37 procent av den globala skuldtillväxten.
Just Kinas sanslöst snabba skuldtillväxt de senaste sju åren är ett av de största hoten i världsekonomin. I övrigt är det just det att man försökt att "bota" den finanskris med skulder i grunden som blommade ut 2008 med mera skulder som är det mest uppseendeväckande.
Statsskulderna har växt med 25 biljoner dollar sedan 2007 och kommer att fortsätta att stiga i många länder, givet nuvarande ekonomiska grunder [...] Statsskulderna i avancerade ekonomier har ökat med 19 biljoner dollar från 2007 till andra kvartalet 2014 och med 6 biljoner dollar i framväxande ekonomier.
För att råda bot på bristande efterfrågan på krediter från hushållssektorn har alltså många stater ökat sin skuldsättning sedan 2008.
Det globala värdet på utestående företagsobligationer har ökat med 4,3 biljoner dollar sedan 2007, jämfört med 1,2 biljoner dollar från 2000 till 2007.
Det är alltså skuldtillväxt som till stor del drivit den BNP-tillväxt som varit sedan 2008. Grundorsaken är något som varken McKinseys rapport eller Doug Noland nämner, nämligen att världen till stor del nått tillväxtens gränser, då det inte längre går att pumpa upp mer billig olja (peak cheap oil), industrisamhällets livsblod, utan den oljeproduktion som tillkommit är av det dyra slaget (djuphav, skifferolja med mera). Den dyrare oljan blir en black om foten på alla ekonomier som är nettoimportörer av olja. För att kompensera behöver skuldsättningen i ekonomin ökas.
Det finns få tecken på att den nuvarande banan av stigande hävstång kommer att förändras, särskilt med tanke på de minskande förväntningarna på ekonomisk tillväxt. Detta leder till att ifrågasätta grundläggande antaganden om skuld och minskning av hävstång och lämpligheten i de verktyg som finns tillgängliga för att hantera skulder och undvika framtida kriser.
Japan har många år före resten av världen visat vad som händer när BNP-tillväxten stagnerar och det kompenseras med ökande skulder.
En mängd vetenskaplig forskning visar att höga skulder hänger samman med långsammare BNP-tillväxt och högre risk för finanskriser. Givet magnituden av finanskrisen 2008 är det därför överraskande att inga större ekonomier och endast fem framväxande ekonomier har minskat sina skulder som andel av BNP i den "reala ekonomin" (hushåll, icke-finansiella företag och staten, vilket exkluderar den finansiella sektorns skulder). I motsats till detta har 14 länder ökat sina totala skulder som andel av BNP med mer än 50 procentenheter.
Man försökte undvika en repris på 1930-talets depression genom att pumpa in nya krediter i ekonomin. Det lyckades också till stor del, men den baksmälla som kommer att komma med nästa skuldkris blir desto allvarligare. Troligen kan inte världens centralbanker och stater upprepa detta "trick" en andra gång.
Framväxande ekonomier har stått för 47 procent av all tillväxt i de globala skulderna sedan 2007 och tre fjärdedelar av nya skulder inom hushålls- och företagssektorerna.
Detta är också allvarligt. Kina, Brasilien med flera länder i kategorin framväxande ekonomier har visserligen utgått från en i förhållande till västvärlden låg total skuldsättning, men den har alltså ökat snabbt sedan 2007. Snabb skuldökning är mer eller mindre en garanti för att det görs stora felinvesteringar, som kommer att exponeras den dag skuldbubblan spricker.
Posted by flute at 19:05 4 comments
Labels: , , , , , , , ,

2015-01-21

Kanada sänker överraskande räntan

Kanadas centralbank sänkte idag oväntat styrräntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent, med hänvisning till risker för finansiell instabilitet och alltför låg inflation. Kanada är en stor oljeexportör, så det var kanske inte helt oväntat för den insatte att även Bank of Canada (BOC) skulle börja oroa sig för ekonomin. I december sänkte den norska centralbanken styrräntan med liknande argument.

BOC har nu sänkt sin prognos för årets BNP-tillväxt från 2,4 procent till 2,1 procent. Under första halvåret väntas årstakten för BNP-tillväxten sakta ner till 1,5 procent. BOC:s prognos bygger dock på ett oljepris på runt 60 USA-dollar per fat och WTI-oljan ligger just nu långt under detta på 48 dollar per fat och uppvisar ännu inga tecken på en vändning av den snabbt sjunkande trenden sedan i somras. BOC tror (hoppas) dock på att oljepriset på "medellång sikt" kommer att vara högre. Jag gissar att BOC kommer att få skriva ner Kanadas BNP-tillväxt ytterligare.

Den kanadensiska dollarn (CAD) försvagades såklart på beskedet, men det är en del av en längre trend mot svagare CAD, som nu handlas till nästan lika svag valutakurs mot USA-dollarn som 2009.

Apropå oljeexporterande nationers valutor så noterar jag att Nigerias valuta naira tappar snabbt i värde. Afrikas folkrikaste nation Nigeria devalverade i november till 168 naira/dollar, samtidigt som man höjde styrräntan, men de senaste dagarna har den nigerianska centralbanken uppenbarligen tappat kontrollen, då nairan bröt igenom centralbankens gräns på 176 naira/dollar till nu runt 190 naira/dollar.

Från likaledes oljeexporterande Venezuela rapporteras att president Maduro kan överväga devalvering av valutan bolivar. Bolivaren handlas på den svarta marknaden till en betydligt svagare kurs mot USA-dollarn än den officiella kursen.

För tillfället drabbar det fallande oljepriset mest oljeexporterande länder, men i förlängningen lär det ha effekter på övriga världsekonomin, inklusive Sverige. Vi får se vilka. Jag ska försöka spara några lämpliga citat från veckans ekonomiska toppmöte i Davos, för att ha på lager att plocka fram senare i år när saker och ting går åt pipan.

Redan nu har dock IMF fortsatt att skriva ner sina prognoser för årets globala BNP-tillväxt från 3,8 till 3,5 procent.
Posted by flute at 18:09 2 comments
Labels: , , , , , ,

2015-01-06

WTI-oljan under 50$/fat!

Oljeprisets ras fortsätter obevekligt. Idag föll den amerikanska WTI-oljan under 50 dollar per fat och ligger i skrivande stund på 48 dollar per fat. Brentoljan ligger runt 51 dollar per fat. Svår smärta för alla oljeproducenter.

Det kan då vara nyttigt att läsa Naked Capitalisms intervju med Arthur Berman om oljepriset. Några tänkvärda citat i översättning:
Den nuvarande situationen med oljepriset är egentligen väldigt enkel. Efterfrågan har gått ner på grund av ett högt pris alltför länge. Tillgången har gått upp på grund av USA:s skifferolja och att Libyens produktion är tillbaka. Minskad efterfrågan och ökad tillgång är lika med lågt pris.

Vad gäller Saudiarabien och dess motiv är det också väldigt enkelt. Saudierna är bra på pengar och matematik. När de står inför det smärtsamma valet mellan att förlora pengar genom att bibehålla nuvarande produktion vid 60 dollar per fat eller att ta bort 2 miljoner fat per dag från marknaden och förlora mycket mer pengar - det är ett enkelt val: ta den minst smärtsamma vägen. Om det finns sekundära skäl såsom att skada USA:s producenter av "tight oil" eller att skada Iran och Ryssland är det bra, men det handlar egentligen bara om pengarna.

[...]

Vi har sedan oljepriset började falla läst många korkade artiklar om hur USA:s skifferoljeområden kan gå ihop sig ekonomiskt vid vadhelst det senaste lägsta priset på olja råkar vara. Förstår ingen att investment-bankerna som gör efterforskningarna bakom dessa artiklar har ett egenintresse av att få folk att tro att företagen som de har investerat miljarder dollar i inte kommer att gå bankrutt eftersom priserna har fallit? Detta är total propaganda.

[...]

Oljepriset behöver vara runt 90 dollar för att attrahera investeringskapital. Så mår företagen bra vid nuvarande oljepris? I helvete heller! De håller på att dö vid detta pris.

[...]

Oljepriset kommer att återhämta sig. Åsikter om att det kommer att hålla sig lågt en lång tid tar inte med i beräkningen att alla producenter behöver omkring 100 dollar per fat. De stora exportländerna behöver detta pris för att balansera sina statsbudgetar. Producenter av djuphavs-, skiffer- och tung olja behöver 100-dollarsolja för att göra en liten vinst på sina dyra projekt. Om oljepriset stannar kvar på 80 dollar eller lägre kan endast producenter av konventionell olja fortsätta sin verksamhet genom att ignorera kostnaden för de sociala utgifterna som håller kvar deras regimer. Om detta händer kommer det globala utbudet av olja att falla och priset kommer att öka till över 80 dollar per fat. Endast en global ekonomisk kollaps skulle tillåta låga oljepriser att kvarstå under längre tid.
Kjell Aleklett skriver idag också om oljeprisets bergochdalbana.
Då vi hade vår första Peak Oil konferens i Uppsala 2002 var priset runt 25 dollar per fat och ett pris över 50 dollar per fat var då chockerande. I september 2004 var jag på en konferens i Abu Dhabi och då passerade priset just 50 dollar per fat. Radio och TV ringde och ville ha min kommentar, ja till och med BBC. Nu tio år senare är det chockerande att priset har sjunkit ner mot 50 dollar per fat. För sex år sedan hade vi samma prisras som vi haft under hösten och då tog det några månader innan priset började att stiga på nytt.
Det är alltid nyttigt att se på ett lite längre tidsperspektiv, se diagrammet nedan över oljepriset (Brent).
Som ni ser är det nuvarande prisraset för oljan det skarpaste sedan 2008, men inte riktigt lika brant som då. Nu är det inte alltför långt kvar till den botten på 33 dollar per fat för Brentoljan som sattes då. Där någonstans finns kanske möjligheten till en uppstuds för oljepriset.
Posted by flute at 23:45 2 comments
Labels: , ,

2014-12-19

Nordsjöoljans problem

Vårt grannland Norge har som bekant en stor oljeutvinning i Nordsjön, men Norges oljeproduktion har minskat med nästan 50 procent sedan de passerade nationell "peak oil" år 2001. Norges ekonomi har hittills räddats av att den minskade oljeexporten i fat räknat kompenserats med ett högre pris per fat. Nu ger dock det sjunkande oljepriset lägre exportintäkter för Norge - på ett år har Norges exportintäkter fallit 14 procent. Importen ligger dock kvar på samma nivå som för ett år sedan. Denna obalans leder dels till att den norska kronan fallit i värde, dels till att ekonomin riskerar att gå in i recession. Detta fick Norges centralbank att nyligen oväntat sänka styrräntan.

Idag rapporteras också att indexet över de norska konsumenternas förtroende är det lägsta sedan finanskrisen och har nu fallit tre månader i rad. Även indexets delkomponent "förtroende för arbetsmarknaden" har fallit. Det mesta tyder alltså på att Norge verkligen är på väg mot recession. En norsk recession är inte oviktig för oss svenskar, då den kommer att få spridningseffekter till Sverige - bland annat är Norge numera vår största exportmarknad.

För att blicka lite in i framtiden så kan man se på hur det ser ut med investeringarna i Norge. Hittills har investeringarna i letning och utvinning av olja och gas stigit i Norge även sedan den nationella "peak oil" passerades. De tre senaste åren ökade investeringarna med över tio procent per år. Detta på grund av höga oljepriser som gjort det attraktivt att investera i ny oljeproduktion. Nu ser det dock enligt NOROGs konjunkturrapport ut som om toppen för investeringarna i olja och gas passerades i år med 221 miljarder NOK och nästa år kommer att minska till runt 197 miljarder NOK. Ända fram till 2019, vilket är så långt som rapporten blickar, så kommer investeringarna att vara på en lägre nivå än i år. Även Norges centralbank förväntar sig lägre investeringar i olja och gas framöver.

Sammantaget kommer alltså Norges näringsliv att drabbas dels av minskad oljeproduktion, dels av minskade olje- och gasinvesteringar. Vi kan alltså förvänta oss sjunkande BNP och det är svårt att se något som skulle vända situationen, förutom ett stigande oljepris. Det finns dock en smärtgräns för hur högt oljepriset kan stiga, varför vi troligen inte kommer att se några större lyft för Norges BNP.

Från andra sidan Nordsjön i Storbritannien varnas det nu för att oljeindustrin är nära kollaps efter den senaste tidens prisfall. Även där kommer det att bli lägre investeringar framöver. Robin Allan, ordförande för de oberoende oljeletarnas förening Brindex säger att det är "nästan omöjligt att tjäna pengar" med oljepriset under 60 dollar per fat. Han säger att
"Det är en enorm kris. Detta har hänt förut och industrin anpassar sig, men anpassningen består i att säga upp folk, skära bort projekt och reducera kostnader där det är möjligt, och det är smärtsamt för våra anställda, smärtsamt för företagen och smärtsamt för landet."
"Det är nära kollaps. I termer av nya investeringar - det kommer inte att bli några, alla drar sig tillbaka, folk blir uppsagda på de flesta företag denna vecka och kommande veckor."
Tiotusentals jobb kan vara i fara. Oljeindustrin börjar nu kräva att politikerna stöttar upp oljeindustrin genom exempelvis skattesänkningar, ekonomiskt stöd till oljeletning och förmånligare investeringsvillkor.
Posted by flute at 14:22 5 comments
Labels: , , , , , ,

Saudiarabiens Al-Naimi förklarar oljepriset

Saudiarabiens oljeminister Ali Al-Naimi utttalade sig igår om oljepriset. Han sade då att det är inbromsningen i den globala ekonomiska tillväxten som har lett till fallet i oljepriset, samtidigt som ökad produktion från högkostnadsregioner också har spelat en roll. Han säger också att nedgången i efterfrågan varit större än väntat.

Al-Naimi var dock optimistisk och sade sig anse att nedgången i efterfrågan var tillfällig och att han förväntar sig en uppgång framöver, framförallt från "emerging markets". Jag är inte lika optimistisk, men det torde ingå i hans jobb att vara det.

Det är också tydligt hur Al-Naimi kan uttala sig så säkert angående orsaken till oljeprisnedgången. Det beror på att Saudiarabiens oljeexport har minskat i volym från 7,7 miljoner fat per dag i oktober 2013 till 6,9 miljoner fat per dag i oktober 2014.

Al-Naimi sade andra saker också, till exempel att det är svårt att skära ner oljeproduktionen (för att matcha sjunkande efterfrågan) utan samarbete med andra oljeproducenter (då menar han förstås exempelvis Ryssland, Mexiko och USA).
"I en situation som denna är det svårt, för att inte säga omöjligt för kungariket [Saudiarabien] eller OPEC att vidta åtgärder som skulle minska dess marknadsandel och öka andelen för andra, vid en tid när det är svårt att kontrollera priser. Vi skulle förlora både i marknadsandelar och i pris."
Al-Naimi förnekade också att prisnedgången skulle bero på politiska överväganden. Det har spekulerats i att Saudiarabien sett till att hålla alltför stort utbud av olja och därmed sänka oljepriset för att sänka Iran, Ryssland eller kanske USA:s skifferoljeproducenter. Jag tror faktiskt att Al-Naimi talar sanning när han säger att det handlar om marknadsandelar mer än politik.

Hursomhelst är det mest intressanta som kom ut ur Al-Naimis uttalanden att efterfrågan på olja krympt, vilket i sin tur måste bero på att några köpare blivit utprisade. "Demand destruction" brukar det eufemistiskt kallas, alltså efterfrågeminskning. Det tyder på att stora delar av världen är på väg mot förnyad recession.
Posted by flute at 06:00 5 comments
Labels: , , , ,

2014-12-18

Lågt oljepris negativt för förnybar energi

Jag har nu skrivit ett antal artiklar här om hur det fallande oljepriset påverkar oljeexporterande länder samt USA:s skifferoljebolag negativt. En bransch som också skulle kunna drabbas av ett lågt oljepris är förnybar energi såsom solenergi och vindkraft. Ett lägre oljepris medför nämligen att det inte blir lika attraktivt längre att bygga solcellsanläggningar eller vindkraftsparker då de kräver ett högt energipris för att bli lönsamma utan subventioner. Energianalytikern Peter Atherton säger att
"Subventioner till förnybar energi har mest sålts in till allmänheten baserat på ekonomiska fördelar, men de ekonomiska argumenten hängde på idén att priserna på fossila bränslen skulle bli dyrare, medan dyra subventioner till förnybart skulle kunna sänkas med tiden. Det ser tveksamt ut nu."
Jag håller dock inte (ännu) med honom, då olja inte är något direkt substitut för den el som produceras från sol och vind. Priset på fossilgas har dock (ännu) inte sjunkit lika mycket som oljepriset och med tanke på att gaskraftverk är en viktig konkurrent till sol och vind vad gäller elproduktion, så är situationen för sol- och vindel ännu inte allvarlig. Oljeeldade elkraftverk finns idag inte i någon större utsträckning.

Däremot borde det rimligtvis vara negativt för elbilsbranschen om elpriset fortsätter att vara högt, men oljepriset sjunker. Ett incitament att köpa elbil försvinner, vilket kan tippa över kalkylen till fossilbränsledrivna bilars fördel.

Etanol, som används som ersättning för bensin, borde däremot rimligtvis utsättas för större priskonkurrens. Priserna på de viktigaste råvarorna för etanol i Nordamerika och Europa (majs och vete) har nämligen inte gått ner på samma sätt som oljepriset. Visserligen föll vetepriset från början av maj, men i början av oktober nåddes en botten och priserna har åter stigit till samma nivå som i somras. För majspriset ser vi en liknande utveckling, men där har priset ännu inte nått tillbaks till samma höga nivå som 2011-2013. När konkurrerande bränsle blir billigare och råvaran dyrare, hur kommer det då att gå för alla etanolprojekt? Jag kan dock vid en snabb sökning ännu inte finna några tecken på kris i etanolbranschen.
Posted by flute at 12:55 3 comments
Labels: , , , , , ,

2014-12-17

Volatilitet: Rubeln!

Som jag skrev igår så verkar något ha "gått sönder" på de finansiella marknaderna. Vi ser mycket större volatilitet (fluktuationer upp och ner både inom dagen och över längre tid) än tidigare i år.

Vi börjar från grunden: oljepriset. I slutet av juni började oljepriset att falla och gick därmed in i en ny prisfas. Brentoljan (se diagram nedan) har nu till och med fallit under 60 dollar per fat. Som jag skrivit tidigare så drabbar detta oljeexporterande länder (både statsfinanser och bytesbalans) och även USA:s skifferoljebolag.
Ryssland är ett av de värst drabbade länderna och får nu problem med statsbudgeten, inflation, valutan och ekonomin i allmänhet.

Framförallt har den ryska valutan rubeln haft en enorm volatilitet och fallit kraftigt i värde. Nedan ser ni ett dagsdiagram, där rubeln nu synes ha övergått i ett närmast exponentiellt fall (uppåt i diagrammet innebär svagare rubel). Sedan i somras har rubeln halverats i värde gentemot dollarn och tappat omkring 45 procent mot euron.
Dagsdiagrammet ger dock inte hela sanningen. Nedan ser ni ett entimmesdiagram - notera hur de senaste dagarna skiljer ut sig.
I måndags hade rubeln tappat omkring 15 procent över helgen. Därefter gick den ryska centralbanken ut igår och chockhöjde sin styrränta från 10,5 till 17 procent, vilket stärkte rubeln med omkring 16 procent, bara för att sedan återta sitt fall och tappa omkring 26 procent i värde, för att sedan rekylera och stärkas med 15 procent. De tre sistnämnda för en valuta jättelika rörelserna alltså inom samma dag! Idag är rörelserna i rubeln fortfarande stora, med hittills 14 procent från topp till botten.

De stora rörelserna i rubeln har fått bankerna att stoppa handeln i USD/RUB. Ryssland är alltså nu till stor del avstängt från det internationella finansiella systemet, inte på grund av några sanktioner, utan på grund av de finansiella aktörernas skräck för den volatila valutan och risken att Ryssland inför kapitalkontroller. Detta kommer troligen snart att yttra sig som likviditetsproblem för ryska banker och andra företag.

Den andra effekten av den fallande rubeln blir förstås prisinflation på importerade varor. Därför är det inte oväntat att de ryssar som har pengar sparade passar på att handla varor för pengarna innan valutafallet slår igenom på priserna. Bland annat hos svenska IKEA har köerna ringlat långa.

Cornucopia har utnämnt spridningseffekter till dagens tema och vi kommer säkerligen att få se dem vad gäller Ryssland. Vem sitter eller satt med exponering mot den ryska valutan eller ryska företag och banker? Vilka företag har normalt en stor andel försäljningsintäkter från Ryssland? Geely, Volvo personvagnars ägare, verkar redan pressat av valutaförluster. Vissa svenska företag såsom Volvo personvagnar och IKEA kanske kommer att se en tillfällig försäljningstopp i Ryssland nu när ryssarna försöker spendera sina pengar, men de kommer därefter troligen att få rejäla tapp och dessutom troligen valutaförluster när de ska få ut sina pengar.

Vissa europeiska banker har stor exponering mot Ryssland. Franska Société Générale har 25 miljarder euro, italienska UniCredit har 18 miljarder euro, österrikiska Raiffeisen har 15 miljarder euro. Även tyska Commerzbank, nederländska ING samt svensk-finska Nordea har stor exponering mot Ryssland. Dessa bankers aktier klubbades också ner på börserna igår. Nordeas aktie sjönk, men inte på långt när lika mycket som exempelvis Raiffeisen, som har störst exponering mot Ryssland i förhållande till sin storlek. Dock föll Nordea mer än övriga svenska banker.
Posted by flute at 11:14 2 comments
Labels: , , , ,

2014-12-12

Mer kris för USA:s skifferolja

Igår hade Bloomberg en artikel som talar klarspråk om hur USA:s centralbank Federal Reserves näranollränta skapat en bubbla i skifferoljeproducenterna.

Sedan början av 2010 har energiföretag i USA tagit upp 550 miljarder dollar i obligationer och lån, vilket de kunnat göra tack vare att Federal Reserve tryckt ner ränteläget inte bara med näranollränta utan även genom kvantitativa lättnader. Därutöver tillkommer såklart alla pengar som tagits in i nyemissioner. De nedtryckta räntorna har uppmuntrat investerare att satsa pengar i obligationer med hög avkastning. Hög avkastning innebär som bekant hög risk och CreditSights förutser nu att så många som åtta procent av skräpobligationerna i energibranschen kommer att drabbas av inställda betalningar nästa år.

Det senaste halvåret har dock låneräntorna för energibolag stigit snabbt - räntan på skräpobligationer har stigit från 5,7 procent i juni till 9,5 procent nu, vilket är den högsta nivån på över fem år. Detta orsakas förstås av oljeprisets snabba fall. Den amerikanska WTI-oljan har fallit omkring 45 procent i pris sedan toppen i juni.

De högre räntorna och det lägre oljepriset gör som jag påtalat förut att oljebolagen inte längre satsar lika mycket på nya borrningar. Därför tar de inte heller några nya lån och minst tre energiföretag har redan i år skjutit upp planerade obligationsutgivningar på grund av det högre ränteläget.

Att skifferoljebolagen stoppat borrningarna är också uppenbart för den som uppmärksammade nyheten i förra veckan att antalet borrningstillstånd fallit med 40 procent från oktober till november. Om några månader kan vi därför räkna med att även antalet borriggar minskar kraftigt i USA, vilket i sin tur drabbar de företag som hyr ut dessa.

Eftersom skifferoljebrunnars produktion faller tämligen snabbt kommer också de stoppade borrningarna att inom kanske ett år leda till lägre oljeproduktion i USA.

Investeringar i skräpobligationer som skulle ge hög avkastning visar sig nu vara surdegar. De som investerade i Energy XXI, som fått in över 2 miljarder dollar på obligationer de senaste åren har till exempel fått se värdet på sina obligationer sjunka med 40 procent sedan september i år.

Många av företagen i USA:s skifferoljebubbla har också negativa kassaflöden. Exempelvis spenderar Midstates Petroleum 1,15 dollar på borrning för varje dollar de tjänar på att sälja olja och gas. Deras obligationer har halverats i värde sedan början av september.

Vi som har varit med ett tag känner igen fenomenen med negativa kassaflöden, nyemissioner och företag som lever på lån från IT-bubblan runt år 2000. Ett skräckexempel i dagens skifferoljebubbla är Sanchez Energy, som aldrig har haft ett positivt kassaflöde - även detta känns som ett eko från IT-bubblan.

Den riktigt allvarliga likviditetskrisen för energiföretagen kommer troligen i mars eller april, när bankerna räknar om hur mycket de får låna på sina kreditlinor baserat på värdet av deras oljereserver. Detta förstås förutsatt att oljeprisets trend inte plötsligt, hastigt och oväntat vänder uppåt.

Krisen för USA:s skifferolja drabbar inte bara inom landet. Även Australiensiska Red Fork Energy har drivits till konkurs på grund av sina satsningar i amerikansk skifferolja och skiffergas.

Skifferoljan bekräftas allt mer som en nu sprucken bubbla och det är tydligt att denna bubbla har blåsts upp av USA:s evigt bubbelblåsande centralbank Federal Reserve.
Posted by flute at 17:03 6 comments
Labels: , , , , , , , , ,

2014-12-11

Norge drabbas också av lågt oljepris

Det är inte bara Ryssland, Venezuela och länder i Mellanöstern som drabbas av det sjunkande oljepriset. Idag sänkte den norska centralbanken oväntat styrräntan för att "Oljepriset har fallit kraftigt och utsikterna för tillväxten i norsk ekonomi har försvagats". Tydligen tror de att en norsk räntesänkning på något magiskt vis kan åstadkomma en ökad internationell efterfrågan på norsk exportolja.

Det enda denna räntesänkning lär göra är att blåsa ytterligare liv i den magnifika norska bostadsbubblan så att den krasch som till slut kommer blir mer spektakulär.

För övrigt är det inte bara Norges oljeexport som drabbats av prisfall, utan även den stora exportvaran lax har drabbats av fallande pris på grund av det ryska importstoppet (som är ett svar på västvärldens sanktioner).

Det finns dock en del som jublar över det fallande oljepriset, till exempel flygbolagen som varit hårt pressade av höga oljepriser, men nu plötsligt ser sina marginaler förbättras kraftigt. Fast de lär nog sätta jublet i halsen när nästa lågkonjunktur kommer - för det fallande oljepriset är ett symptom på att världsekonomin inte går riktigt så bra.
Posted by flute at 17:28 2 comments
Labels: , , , , , , ,

2014-12-10

Ryssland får budgetproblem, valutaproblem, BNP-problem

Nu kommer bekräftelse på att Ryssland får underskott i statsfinanserna på grund av det fallande oljepriset. Jag skrev i oktober om hur ett lågt oljepris drabbar oljeexporterande länder.

Den ryska börsens RTS-index har mer än halverats sedan senaste toppen 2011. Bara sedan i somras har det fallit nästan 40 procent och ingen botten är ännu i sikte, se diagrammet nedan.
Den ryska rubeln har fallit 33 procent i värde mot euron sedan årets början, se diagram nedan.
Notera hur valutans försvagningstakt blivit allt snabbare de senaste månaderna. Mot dollarn har rubeln fallit 39 procent i år. Den fallande valutakursen ger förstås inflation i Ryssland. Årstakten för prisinflationen i Ryssland var i november 9,1 procent och till nästa år spekuleras det i tvåsiffriga inflationstal. Inflationen driver förstås även på räntorna för lån, vilket påverkar ekonomin negativt. De flesta bedömare räknar nu med att Rysslands BNP backar nästa år.

Inflationen skapar folkligt missnöje. Den fallande valutakursen ger missnöje hos den lilla rika klassen (de som vi ser här och i andra västländer som ryska turister). Ryssland kan alltså stå inför en budgetkris, en valutakris, en ekonomisk kräftgång och en politisk kris. Då får vi se hur regimen (eller eventuell ny regim som tar över efter Putin och kompani) agerar utrikespolitiskt. Kommer man att stoppa kostsamma operationer mot grannländer såsom Ukraina, eller kommer man att distrahera den missnöjda befolkningen med yttre fiender?
Posted by flute at 06:02 2 comments
Labels: , , , , , , ,

2014-12-05

Oljeprisets påverkan på ekonomin

Ett högre oljepris är en negativ faktor för ekonomin i ett land som är en nettoimportör av olja, exempelvis Sverige. Detta torde vara självklart, men för säkerhets skull citerar jag vad f.d. vice riksbankschef Lars E O Svensson skrev i "Monetary-Policy Challenges: Monetary-Policy Responses to Oil-Price Changes" år 2006 om hur det fungerar. (Min översättning)
För en oljeimporterande ekonomi implicerar en ökning i priset på importerad olja relativt ekonomins produktion en ökning av produktionskostnaderna och liknar ett fall i produktiviteten. Ett produktivitetsfall minskar den potentiella produktionskapaciteten. Vidare implicerar en ökning av det relativa priset av en importerad råvara en försämring av bytesförhållandet (terms of trade) för ekonomin som helhet. En försämring av bytesförhållandet har en negativ inkomst- och förmögenhetseffekt på konsumtionen, vilket minskar den aggregerade efterfrågan på produktion. Den aggregerade efterfrågan påverkas också av förväntningar om förändringar i framtida inkomster. Därför kommer en ökning av oljepriset sannolikt att ha negativa effekter både på produktionen och den potentiella produktionskapaciteten.
Nu är ju världsekonomin en sammanlänkad helhet och som jag skrivit förut har ett lägre oljepris negativa effekter för oljeexporterande länder och oljeutvinnande företag. Det leder även till att investeringarna i oljebranschen minskar, då man inte kan motivera många av dem ekonomiskt vid ett lägre oljepris, vilket i längden leder till minskad global oljeproduktion då nuvarande oljefält i produktion minskar sin produktion. I längden leder detta till att oljepriset åter går upp efter en nedgång. Vi såg det tydligt efter oljepriskraschen 2008, när oljepriset i början av 2011 åter nådde samma nivåer som 2008. Oljepriset låg därefter kvar runt 100-110 dollar per fat fram till i somras, då oljepriset åter kraschade till nu runt 70 dollar per fat.

Vad som nu riskerar att hända när oljepriset går ner är att världen aldrig åter kommer upp i samma oljeproduktion som de senaste åren när oljepriset åter går upp till 100-dollarsnivån. Det finns nämligen inte hur många oljefält som helst att investera i, även vid ett högt oljepris. Det är alltså delvis ekonomin som styr formen på oljeproduktionskurvan och dess topp, "peak oil" - självklart i samspel med de fysiska förutsättningarna för oljeproduktion.

Nu är världsmarknadspriset inte hela sanningen för oljepriset. Igår kunde vi läsa att oljepriset för skifferolja i North Dakota i USA sjunkit under 50 dollar per fat, eftersom oljan även måste transporteras (i järnvägsvagnar) till raffinaderierna, vilket kostar en hel del. Vi väntar därför med spänning på när det första skifferoljebolaget i USA dukar under.

Som Cornucopia skriver idag så kommer oljepriset förr eller senare att vända upp igen, vilket alltså enligt ovan kommer att ha negativa effekter på oljeimporterande länder såsom Sverige, Storbritannien, Tyskland, Grekland, Italien med flera, med flera.
Posted by flute at 17:02 0 comments
Labels: , , ,

2014-11-26

Oljepriset i ny fas

Jag skrev för något år sedan om oljeprisets fasskiften sedan 1965. Nu har Euan Mearns och hans medarbetare Roger Andrews uppmärksammat att oljepriset verkar ha gått in i en ny fas med fallande pris, efter att ha legat på en platå med högt pris och sakta ökande produktion de senaste åren. Följande diagram visar detta - notera de grå punkterna till höger (som bygger på preliminära för de senaste månaderna).
Det är detta prisfall som jag tidigare påpekade drabbar de oljeproducerande ländernas statsbudgetar. För de flesta större oljeproducentländer ligger oljepriset redan en bra bit under den nivå de behöver för att statsbudgeten inte ska gå back. Det är nu bara Kuwait, Förenade Arabemiraten och Qatar som klarar sina statsbudgetar - deras gränser ligger på 75, 70 respektive 65 dollar per fat.
OPEC:s tolv medlemsländer ska träffas imorgon för att diskutera eventuella produktionsneddragningar för att åter driva upp oljepriset. Det är tveksamt om de kommer att lyckas att komma överens. Iran har deklarerat att man inte kommer att sänka sin oljeproduktion och säger att det krävs samarbete även från de stora oljeexportörer som inte är med i OPEC. Saudiarabien misslyckades dock igår att komma överens med Ryssland, Venezuela och Mexiko om att dra ner oljeproduktionen.

De oljeexporterande länderna drabbas inte bara av underskott i statsfinanserna, de har också fått problem med att deras valutor fallit snabbt, med alla de bieffekter detta får på världsekonomin.

Förutom de oljeexporterande länderna så drabbas som jag skrev nyligen även USA:s skifferolja av lönsamhetsproblem när oljepriset har fallit.

Ett oljeexporterande land som fått problem är Afrikas folkrikaste nation Nigeria, som igår tvingades devalvera sin valuta med 8 procent mot dollarn och höja centralbankens styrränta från 12 till 13 procent.

Från Ryssland läser jag att dess största oljebolag Rosneft kan få problem med sina lån. Rosneft har 21 miljarder dollar i lån som ska återbetalas innan april nästa år och som till största delen är noterade i utländska valuta. Med tanke på att den ryska rubeln har fallit 30 procent under året skapar det problem för Rosneft, som troligen kommer att behöva något slags stöd från staten, något som president Putin sade att han skulle bistå med. Rosneft drabbas förutom av det fallande oljepriset även av sanktionerna mot Ryssland med anledning av dess aggression i Ukraina. Sanktionerna har gjort det svårare för ryska företag att få lån och utgivningen av företagsobligationer i Ryssland har minskat med 64 procent sedan förra året. Det verkar dock som om bedömarna inte ser någon risk för att Rosneft skulle ställa in betalningarna, eftersom man räknar med att staten kommer att hjälpa företaget. Det blir dock ytterligare en belastning på en statsbudget som redan går back på grund av det låga oljepriset.

Det låga oljepriset leder som jag skrivit tidigare även till att oljebolagens investeringar i ny produktion minskas. Därmed kan vi räkna med lägre produktion på längre sikt, men för tillfället hålls produktionsöverskottet uppe av redan gjorda investeringar.
Posted by flute at 17:28 7 comments
Labels: , , , , ,
Prenumerera på: Inlägg (Atom)