Men vad kan sådan här produktion av flytande bränslen från cellulosa egentligen ha för potential? Annat än som försörjningsmöjlighet för biologiforskare, alltså. Grundproblemet är att mängden tillgänglig biomassa inte räcker för att ersätta mer än några procent av vår oljeförbrukning. Jag gjorde förra sommaren en överslagsberäkning över hur mycket energi vi skulle kunna få ut ur den svenska skogen. Slutsatsen var att
inte ens om vi bränner upp hela Sveriges årliga skogstillväxt får vi ut lika mycket energi som av den olja vi använder per år.Detta inkluderar alltså allt trä som idag går till virke, papper med mera. Nu råkar Sverige vara ett land med ganska få innevånare och mycket skog per kvadratkilometer. Tittar man på hela världen kan biobränslen endast lämna ett marginellt bidrag till att ersätta oljeberoendet.
Ett annat ofta förbisett faktum i dessa sammanhang är att det som kallas för "jordbruksavfall" inte bara är skräp. Halm och annat "jordbruksavfall" är organiskt material som är viktigt för att bygga upp kvalitén på odlingsjorden. Tar man bort t.ex. halmen för att producera biobränslen av den får man en kompakt lera på åkern istället för fin matjord. I dagens kemikaliejordbruk gör det nu inte så mycket, då jorden bara blir ett odlingsmedium där grödor odlas med hjälp av konstgödsel och andra kemiska tillsatser. Men detta kemikaliejordbruk är beroende av ständig tillförsel av ändliga resurser och är i längden inte hållbart. För att kunna bedriva odling utan tillförsel av konstgödsel behövs organiskt material för att bygga upp matjord. Redan idag är matjordsförluster ett stort problem i många jordbruksområden.
The United States alone loses 2 billion tons of topsoil per year.Fast det är ju kul att man genom att studera termiterna kanske kan finna mer effektiva sätt att omvandla biomassa till flytande bränslen. Men någon "framtidens frälsning" är det definitivt inte, för det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket biomassa tillgänglig.
[Andra bloggar om jordbruk, biobränslen, matjord, skog, energi]
Inlägg
Jag såg också den här artikeln och tänkte ungefär som du.
SvaraRaderaTänk att det är så viktigt att fortsätta åka bil att det är värt att sopa undan all form av biologisk mångfald genom att sluka all biologisk produktion för mänsklighetens fiktiva behov.
Hmm, vi har ju inte många alternativ bortsett från att bygga ut dammarna, släppa skönstaxeringen på återanvändning av spillvärme samt bygga ut kärnkraft och tillåta oljeborrning i Östersjön på svenskt vatten. Att subventionera anslutningsavgiften till elnätet vore också en höjdare som skulle göra att många svenskar skulle börja lokalproducera el.
SvaraRaderaÖverskottet skulle kunna gå till lokala stationer som omvandlar energi till 2H2 + O2. Då har vi kvar trafiken och så har man skapat en jäkla redundans med mindre effektförluster i elnätet (även om en del förluster går åt vid omvandlingen av energi --> 2H2 + O2). Oavsett vilket så bör det vara bättre och effektivare än att låta elen vandra i kopparledningar genom halva riket för export. 60% av energin som flytande bränsle eller 60% sålt i utlandet då resten försvunnit i effektförluster pga Ohms lag. Dessutom kommer det driva handeln med biobränslen lokalt och vi slipper skövla skog för att få energi.
Vad tror du om det? (Villastaden AB får energiöverskottet från kringliggande bostäder (förslagsvis både sol och vind) året och dygnet runt (iaf vind) och lagrar energin tills den behövs. Boende får sin del ransonerad av bolaget som drivs kooperativt. Den lagrade elen kan brännas i ett elverk om det krisar vindertid.
en enda energiform behöver inte heller ersätta hela oljeförbrukningen. Biobränsle från cellulosa är främst ett alternativ för mörka länder som Sverige. I varmare/ljsare länder kanske alger fungerar bättre. Så i vår hypotetiska värld 2030 där oljeutvinningen halverats är ett tillskott på 10% från cellulosa 10% från alger 10% förnyelsebar el och resten från effektiviseringar och minskade transporter fullt realistiskt. Kommer självklart inte bli smärtfritt men långt ifrån några katastrofscenarion.
SvaraRaderaFunkar det inte att odla alger i öknen, och göra biobränsle av det?
SvaraRaderaTror du har räknat fel - eller också är Sverige rejält orepresentativt.
SvaraRaderaDet produceras ca 1600 EJ biomassa/år globalt (Dornburg et.al). Energianvändningen är 474 EJ/år (World Energy review). Alltså räcker världens biomassa åtminstone 3 gånger om, om vi inte skulle ta några andra hänsyn. Men om inte annat så för uthålligheten i systemet kan vi inte utnyttja hela årstillväxten - men en hel del.
Om vi tillverkar exv. biogas av biomassan, behåller vi större delen av de jordstrukturämnen och näringsämnen som behövs i åkern, samtidigt som vi plockar ut energin. Om vi tillverkar etanol av socker och återför en del av skörderesterna och viñan så får vi både etanol och har en viss marginal att bränna bagasse för eltillverkning. Om vi odlar fodermajs och tar ut energi som etanol + så är större delen av fodervärdet kvar och har bättre sammansättning än dagens foder,samtidigt som det blir en del oätligt + gödsel för mera biogas innan rötresterna går tillbaks till åkern.
Biomassan räcker kanske inte till dagens massbilism - men den är långt ifrån försumbar.