Nu visar det sig att även Frankrike, Tyskland, Polen och England har haft problem med årets veteodlingar p.g.a. vårtorka. England har haft den varmaste aprilmånaden på 352 år och fick under april bara 20 procent av normal nederbörd efter en marsmånad som var den torraste på 50 år. EU:s största veteproducent Frankrike har haft sin näst varmaste aprilmånad sedan 1900 och en av de torraste på över 50 år.
EU producerar en femtedel av världens vete. Om torkan i Europa fortsätter i tio dagar till sägs det nu att vetesituationen i EU blir "katastrofal". I gengäld verkar det som om området runt Svarta havet (Ukraina med flera) få en hyfsad skörd i år.
Världens spannmålslager är redan låga efter förra året - lagren har sjunkit från 198 miljoner ton i maj förra året till 183 miljoner ton i år. Som jämförelse är den globala vetekonsumtion cirka 661 miljoner ton.
“The world needs a bumper crop in all grains from the U.S. and from Europe and from Canada or we are in trouble,” Dennis Gartman, an economist and author of The Gartman Letter, said today by e-mail. “The winter wheat crop here is in trouble, and the spring wheat crop in the Dakotas and the Canadian prairies may be very badly delayed and therefore in jeopardy.”Världens största veteexportörer var 2009 USA, Ryssland, Kanada, Australien, Ukraina, Argentina, Kazakhstan, Turkiet, Kina och Indien. Som motvikt till de dåliga nyheterna från EU läser jag att Kazakhstan beräknas öka sin veteskörd från 8,7 till 14,5 miljoner ton i år, vilket skulle öka exporten från 2 till 5 miljoner ton. Även Kanada ökar sin veteareal kraftigt i år och där ser det ut att gå någorlunda bra än så länge, även om sådden är något försenad. I Ryssland går det också bra för vetet än så länge och den sena våren verkar främst ha drabbat kornsådden. Även Ukraina kommer att öka sin veteskörd i år och exporten beräknas bli 19-20 miljoner ton mot bara 13,5 miljoner ton förra året.
Hur årets globala spannmålssituation kommer att se ut är alltså högst osäkert. Den skulle dock kunna bli oerhört mycket säkrare om man stoppade vansinnet med att göra etanol av spannmål. Christian Azar med flera har en debattartikel i GP idag om just biobränslena.
Det är dags att dra i bromsen och fasa ut de stora subventionerna till de biodrivmedel som varken står sig miljö- eller kostnadsmässigt, framförallt etanol från spannmål och raps. Det är inte roligt att tvingas konstatera att somliga alternativ inte håller måttet, men det är nödvändigt, skriver bland andra Christian Azar, professor på Chalmers.
Inlägg
Vete duger väl bäst som just bio-bränsle för som livsmedel är det inget vidare. Då är korn och råg mycket bättre. Bättre odla livsmedel än drivmedel i alla fall.
SvaraRaderaVarför duger inte vete som livsmedel? Det är intrimmat sedan några tusen år ...
SvaraRaderaAtt göra etanol av livsmedel är mer än knasigt. Jag kan inte förstå hur förespråkarna för detta tänker (än mindre hur de räknar; det känns som etanolkonsumtionen enbart styrs av subventioner).
"Att göra etanol av livsmedel är mer än knasigt. Jag kan inte förstå hur förespråkarna för detta tänker (än mindre hur de räknar; det känns som etanolkonsumtionen enbart styrs av subventioner)."
SvaraRaderaVälkommen till tredje klotet från solen. Här har etanol alltid i alla tider tillverkats av livsmedel.
Jag är absolut ingen kemist men jag kan räkna (åtminstone till 3).
SvaraRaderaMitt inlägg var lite knapphändigt, jag menade naturligtvis etanol som drivmedel och inte som berusningsmedel eller dylikt(folk nog ta sina snapsar i fred, även i framtiden) .
Att göra etanol av vete är knasigt - ja det håller jag med om. Dessutom innebär det enorma förluster:
SvaraRaderahttp://www.lantbruk.com/agroetanol-gor-ny-storforlust/2010-09-13
Och Örnsköldsviks kommun kan inte göra bokslut p.g.a av SEKABS märkliga majsetanoltillverkning i Polen:http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.3131478-annu-inget-sekab-bokslut
1,7 kommunala miljarder har riskerats i SEKABs etanoltillverkning varav 170 milj. försvann i Afrika. SEKAB har givetvis också fått statligt stöd både av energimyndigheten och Vinnova.
Det tycks inte finnas någon hejd på etanolsubventionerna.
Chalmersforskarnas rapport är välkommen, tack !
Diesel subventioneras med 8 miljarder om året i Sverige - det tycks inte finnas någon hejd på dieselsubventionerna...
SvaraRaderaNej, varken på diesel- eller etanolsubventionerna.
SvaraRaderaMen kom ihåg att etanolförbrukningen är bara en bråkdel av dieselförbrukningen och dieseln bränslebeskattas i alla fall så där tar man tillbaks pengar.