USA (och Storbritannien med flera) befinner sig sedan Finanskrisen i ett slags deflationssituation. Hushållens skulder minskar och (de icke-finansiella) företagens skulder står ganska still. Detta beror på en ovilja och oförmåga att låna mer pengar, efter den skuldmättnad som drabbat USA:s ekonomi. Även fast räntorna i USA alltså befinner sig på historiskt låga nivåer kan och vill inte den privata sektorn låna mer pengar, eftersom de i många fall befinner sig "under vatten", d.v.s. med skulder som överstiger tillgångarnas värde. Detta blir resultatet när en bubbla spricker - tillgångarnas värde faller ihop, medan skulderna kvarstår. Dessutom har bankerna sina egna balansräkningsproblem och har därför ofta svårt att låna ut. Dessa problem syns också i att finanssektorns skulder minskat snabbt. När skulderna minskar så skapas inte längre nya pengar som sätts in på banker och därmed blir en del av penningmängden.
Trots den privata sektorns avskuldning har penningmängden fortsatt att öka i USA. Detta beror på att statens skulder har ökat rekordsnabbt. I och med att staten spenderar dessa pengar kommer de till slut att hamna på ett bankkonto någonstans och öka penningmängden. De totala skulderna (exklusive finanssektorn) ökar alltså fortfarande, men denna ökning (och ökningen av penningmängden) hålls alltså bara uppe av staten. Skulle staten börja dra åt svångremmen skulle penningmängden krympa, alltså riktig deflation.
Den amerikanska statens skuldökning har till allra största delen finansierats av centralbanken Federal Reserve sedan QE2-programmet för "kvantitativa lättnader" inleddes i höstas. Federal Reserve har sagt att QE2 inte skulle leda till en kraftig ökning av penningmängden och det har det inte heller. Istället har QE2 alltså bara motverkat den krympning av penningmängden som vi annars hade sett i USA. Det primära syftet med QE2 var istället att genom en portföljomviktningseffekt (portfolio rebalancing effect) skapa en "rikedomseffekt" (wealth effect) som skulle sparka igång ekonomin. Portföljomviktningseffekten fungerar så att om Federal Reserve köper på sig stora mängder av en tillgång (i detta fall statsobligationer med längre löptider) så stiger priset på den tillgången. Det får privatinvesterare att vikta om sina investeringar till andra tillgångsslag, vilket i sin tur leder till att även de stiger i pris. Att olika finansiella tillgångar stiger i pris hoppas man i sin tur leder till en "rikedomseffekt". När folk ser att de har mycket pengar i aktier eller fonder känner sig rikare och konsumerar därmed mer, vilket skulle kunna dra igång ekonomin.
Vad hände då? Eftersom den privata sektorn under tiden höll på att avskulda sig (eller åtminstone inte ta mer lån) fanns det inte längre en ökande marknad av obligationer från privata utgivare att investera i. I och med att Federal Reserve köpte statsobligationer i ungefär samma takt som staten gav ut nya fanns inte heller den marknaden tillgänglig. Därmed kvarstod för privata investerare och fonder bara att sätta pengarna i fastigheter, aktier eller råvaror. Fastigheter är som bekant på väg ut ur en gigantisk bubbla i USA och känns troligen i dagsläget inte som en särskilt attraktiv investering för de flesta, då det dessutom fortfarande finns stora överskott av outnyttjade fastigheter. Därmed återstår bara aktier och råvaror. Vilka tillgångsslag är det som ökat starkt sedan i höstas?
Har då Federal Reserves och Bernankes storsatsning med hasardspelet QE2 lyckats? Nej. Bostadsbyggandet minskar återigen och arbetslösheten är fortfarande hög. Visserligen har industriproduktionen återhämtat sig ganska bra, men det beror nog mer på att QE2 har försvagat dollarn, och det har inte kunnat kompensera för alla de jobb som gått förlorade i andra sektorer.
Så frågan är hur länge hasardspelet kan fortsätta. QE2 ska enligt planen upphöra 1 juli. Kommer QE3 då? Som jag skrev för ett tag sedan.
Så vad händer då 1 juli? Som jag skrev när QE2 inleddes är det i det närmaste säkert att QE2 blir en jätteflopp som bara innebär pengar kastade i ett svart hål. USA:s ekonomi visar inte särskilt tecken på att kunna stå på egna ben om några månader och framförallt inte att även kunna skapa en tillräcklig efterfrågan på statsobligationer. Nej, efter QE II får vi nog se QE III, QE IV, o.s.v. Alla kommer förstås att annonseras som "tillfälliga" åtgärder. För de tre andra alternativen är gigantiska besparingar i USA:s statsfinanser, kraftigt höjda skatter, samt "omstrukturering" av statsskulden (alltså statsbankrutt). Inget av dessa tre alternativ ser särskilt attraktivt ut för USA:s styrande.Det handlar alltså om att driva bubblan i aktier och råvaror vidare in absurdum. Men ju längre centralbankerna fortsätter med kvantitativa lättnader, desto hårdare blir det slutliga fallet. Risken är också att slutresultatet blir mycket värre än vad det hade blivit om man redan hösten 2008 hade låtit fler delar av finansslottet falla ihop och sedan inte genomfört några kvantitativa lättnader.
Även Storbritanniens centralbank har som bekant också genomfört kvantitativa lättnader och eftersom Storbritannien är en svagare spelare än USA är risken stor att deras "kvantitativa sufflé" faller ihop först. Det är därför jag brukar inkludera dem i BIGPISS-länderna (Belgien, Italien, Grekland, Portugal, Irland, Spanien, Storbritannien).
Inlägg
Det är mycket modigt att säga att det inte har lyckats, hur hade situationen varit utan FED:s insatser? För tre år sedan pratade man om att det skulle bli än depressionen, jag är i USA regelbundet och även om jag inte var i USA under depressionen så måste jag säga att USA klarat sig förhållandevis bra jämfört med vad många bloggare förutspått. Nu kan säkert någon säga att lågkonjukturen inte är över, och det är den måhända inte och vi har peakoil att ta hänsyn samt en massa annat. Men hyperinflationen och den samhällskollapsen låter vänta på sig.
SvaraRadera"För de tre andra alternativen är gigantiska besparingar i USA:s statsfinanser, kraftigt höjda skatter, samt "omstrukturering" av statsskulden (alltså statsbankrutt). Inget av dessa tre alternativ ser särskilt attraktivt ut för USA:s styrande."
Den här meningen ställer jag mig mycket frågande till. Höjda skatter och besparingar inom Medicare samt tillbakadragandet av trupper är precis vad valet 2012 ser ut att handla om.
Med demokraterna som främst vill höja skatter och republikaner som främst vill göra besparingar i Medicare.
http://cornucopia.cornubot.se/2008/09/cirkus-usa.html
SvaraRaderaBen Bernanke har studerat 30-talets depression i USA och kommit fram till att bästa sättet att undvika depression är att ha inflation. Istället för 30-talets depression kommer USA få 20-talets tyska hyperinflation. Återstår att se om resten av världen hänger på.
OT, om man schaktar bort en fjärdedel av Detroits yta, vad kan man då göra med marken? Finns det möjligheter till odling på ytor som tidigare har varit bebyggda? Någon form av odling måste förstås fungera, men knappast riktigt jordbruk väl?
SvaraRaderaXian:
SvaraRaderaJag har inte förutspått hyperinflation för USA:s del utan deflation.
Visst har inte samhället kollapsat där, men som sagt så tror jag att det kommer att bli mycket värre än vad det är nu.
Kanske hade det varit värre utan Feds insatser, men i längden gör de troligen saken värre.
De besparingar och skattehöjningar som det talas om i USA är löjligt små jämfört med vad som skulle krävas för att få en statsbudget i balans.
Anonym 2011-05-18 20:21:
SvaraRaderaJag tror knappast man kan odla mat där, men skog borde gå bra. Ved och virke kommer också att behövas i framtiden.
Xian:
SvaraRaderaDessutom är det inte bara jag som säger att det i längden kommer att bli sämre med QE2 än utan även Nomuras Richard Koo.
Går priserna för att bygga nytt upp vid en bostadskrach?
SvaraRaderaLord Metroid:
SvaraRaderaByggbranschen drabbas hårt vid bostadskrasch och byggpriserna bör gå ner. Se även mitt inlägg Byggprisbubbla från december.
intressant! tack för att du tar dig tid att skriva, resultatet är mycket läsvärt.
SvaraRaderaHar ingen aning om vad Richard Koo förutspått tidigare, borde väl iofs vara enkelt att googla upp vid ett senare tillfälle. Världsekonomin och situationen i USA är iaf inte i närheten av vad Ben Bernankes värsta kritiker förutspådde för 3 år sedan. Så man kanske ska hålla möjligheten öppen att Ben Bernanke inte bara skjuter från höften.
SvaraRaderaHur motiverar du att besparningar och skattehöjningar skulle vara löjligt små i jämförelse med vad som behövs? Jag har inte sett någon kvantifiera det hela än. Men de flesta bedömare hävdar att USA utan besparingar men med ett skattetryck motsvarande i Europa skulle vara tillräckligt.
@ Xian
SvaraRaderaDe besparingar som det pratats om är i storleken ca $40 miljarder per år när de går back $1500 miljarder per år. Det är lite sand i Sahara det, speciellt när de dividerar om ifall de ska spara 38 eller 40 miljarder, det är patetiskt.
Problemet med att ha ett lika högt skattetryck i USA som i Europa är att vi i Europa finansierar välfärd med skattemedel. Vi betalar inga privata sjukförsäkringar exempelvis. Därför skulle en Amerikan inte få lika mycket "nytta" för sina skattepengar. Den ökade skatten skulle bara gå åt till att finansiera en massa onödig byråkrati. Det finns en väldans massa dödkött i den amerikanska staten att skära bort.
Jag måste säga att jag håller med den gamle räven Ron Paul i mycket. Deras land bygger på minimal statlig inblandning, det är den vägen de måste gå istället för att gå nån flummig "sosseväg" som de gör nu.