Industrialization is winning, signaling prices for crops like wheat and corn will rise as China is increasingly unable to feed itself and vies for supplies on global markets.Kinas krympande jordbruksmark beror alltså på byggen av bostäder och industrier, ökenspridning och en satsning på skogsplantering. Det sista är i och för sig positivt, men påverkar alltså livsmedelssituationen negativt på kort sikt.
[...]
China’s farmland shrank by 8.33 million hectares (20.6 million acres) in the past 12 years, Premier Wen Jiabao’s top agriculture adviser Chen Xiwen told reporters March 24. Land under cultivation has already fallen almost to the government’s 120 million hectare limit after being consumed by apartments, factories, desertification and a forestation campaign.
Apropå urbaniseringen i Kina så bor numera 49,7 procent (666 miljoner) av kineserna i städer jämfört med 36,2 procent för tio år sedan.
Just i år har också torka i veteodlingsområdena drabbat skördarna, vilket jag skrivit om i början av året. Detta är dock kopplat till den allmänna trenden, i och med att byggena som slukar jordbruksmark i de våtare kustområdena ger ett högre tryck på de torrare regionerna att odla mer spannmål.
Kinas veteodlare har inte heller några större möjligheter att öka avkastningen per hektar - enligt USA:s jordbruksdepartement är kinesiska veteodlare redan 51 procent mer produktiva än amerikanska.
Kinas ekonomiska tillväxt gör också att kineserna blir rikare och då vill äta mer kött. Konsumtionen av kyckling har ökat 20 procent sedan 2006 och av fläskkött 11 procent. Det går åt mycket spannmål för att föda upp dessa djur.
Kinas efterfrågan gäller inte bara spannmål, utan även sojabönor till tofu och djurfoder. Fram till 1995 var Kina nettoexportör av sojabönor, men numera importerar man 57 miljoner ton per år, eller 60 procent av den globala exporten.
På grund av landets storlek får skördeminskningar i Kina kraftiga effekter på de globala livsmedelspriserna. Om Kinas spannmålsskörd totalt skulle bli fem procent mindre än väntat skulle det motsvara 20 procent av hela världens spannmålsexport, vilket såklart skulle driva upp priserna. Kina importerar idag bara runt tre procent av sin livsmedelskonsumtion, men även procentuellt små ökningar av denna import skulle alltså få stora globala effekter.
Den artikel som Jeremy Grantham, investeringschef för fondbolaget GMO Capital, skrev nyligen har blivit omtalad i bloggosfären. Där ser han hur förra årets stora problem för jordbruket i olika delar av världen berodde på extrema väderhändelser i olika delar av världen. Han tror inte att detta kommer att bli lika extremt i år och att vi därmed kan få se lägre matpriser. Men redan nu ser det ut som om vi även 2011 kan få se negativa vädereffekter.
Hos oss i EU är det tidig torka som nu missgynnar kontinentens grödor förutom majs.Enligt Southwest Farm Press ser det till och med ut som om Texas' veteskörd bara kommer att bli en tredjedel av normalt.
[...]
lagren är så knappa att vi undrar om det finns fodervete fram till ny skörd
[...]
I USA är det fina HRW vetet i riktig kris och för Texas del är det frågan om halv skörd. I midwest är det däremot omvänt med försenat vårbruk från Illinois och norrut. Ryssland lider också av försening medan Kina har torka i norra delarna.
Världens matpriser ser alltså ut att kunna slå rekord även i år. Användningen av spannmål till att göra biobränslet etanol är också en stor bov här. Omkring en tredjedel av USA:s majsskörd går åt till att göra etanol!
Något som är mindre omskrivet är att även matoljor blivit bristvaror idag. Lagren av matoljor har fallit till 23 dagars förbrukning, vilket är den lägsta nivån sedan 1974. Även detta beror på vädret - översvämningar i Indonesien och Malaysia har drabbat palmoljan, och översvämningar och torka i Kanada, EU, Ryssland och Ukraina har drabbat raps- och solrosolja. Samtidigt ser den globala produktionen av biodiesel ut att öka från 17 till 18 miljoner ton, vilket är fem gånger så mycket som de 3,5 miljoner ton som producerades 2005. Ännu en gång ser vi att biobränslena tvingar fram det obehagliga valet mellan att tanka bilen och att mätta jordens över en miljard människor med otillräcklig matförsörjning.
“The world cannot afford any crop problem this year, anywhere,” said Steve Nicholson, a commodity procurement specialist at International Food Products Corp., a distributor and adviser on food ingredients in Fenton, Missouri. “Without a cushion of inventories, any production hiccup in the northern hemisphere this year will be catastrophic and leave today’s prices looking cheap.”Vi får verkligen hoppas att det inte blir några allvarliga felslag i årets skörd, utan att världen lyckas bygga upp nya reservlager av livsmedel. En rejält felslagen spannmålsskörd i USA, världens största exportör, skulle orsaka katastrof i stora delar av världen.
Höga priser på spannmål ger också höga priser på djurfoder. I Belgien och Holland ger det problem för grisuppfödare.
Belgiska grisbönder får statliga nödkrediter. I Holland höjs krav på generell produktionsminskning i EU-regi. Höga foderkostnader och låga avräkningspriser håller på att knäcka grisbönderna i hela Europa.En skrämmande utveckling med megastallarna! Större stallar kräver mer transporter, vilket är helt fel med tanke på oljesituationen.
[...]
De senaste åren har holländarna försökt kompensera dåliga vinstmarginaler, genom att bygga så kallade megastallar med minst 10 000 djur.
[...]
Belgiska Boerenbond föreslår att EU går in och köper ut suggbönder när lagen om lösdrift genomförs. Det rör sig om en överproduktion på två, tre procent, som ska bort för att få balans på marknaden.
Även i Danmark har svinfarmarna det svårt.
Skyhöga foderpriser tvingar danska grisproducenter att skära ned på verksamheten. En av landets största uppfödare, Kent Skaanning, drar ned produktionen till en tredjedel.Här i Sverige kan vi läsa om problem för äggproducenterna.
Överskott på ägg och osäkerhet kring EU:s omställning av produktionen skapar osäkerhet hos landets äggproducenter.Vi konsumenter kommer med största sannolikhet att behöva vänja oss vid ännu högre matpriser. Framförallt animalisk föda kommer att behöva gå upp i pris rejält, med tanke på de ökande foderpriserna. Alternativet är att många ekonomiskt pressade producenter kommer att slås ut.
- Konsumtionen av ägg måste fortsätta att öka, säger Charlotte Norrman-Oredsson, ordförande i branschorganisationen Svenska Ägg, till tidningen Fjäderfä.
[...]
Sänkta avräkningspriser och höga foderpriser gör situationen tuff för landets äggproducenter
Förutom foderpriserna påverkar såklart även de höga energipriserna lönsamheten i industrijordbruket och därmed matpriserna. Därför passar det bra att Jordbruksverket idag talar om energieffektivisering och energirådgivning för jordbruksföretag.
Inlägg
Hur är det med subventioner till jordbruket nuförtiden?
SvaraRaderaÄrligt talat är det nog bara bra om priserna skjuter i höjd i väst. Då kanske vi dumpar idiotin med att göra bränsle av mat. Att det skulle vara speciellt grön tror väl bara galningar fortfarande på.
SvaraRaderaDet bästa blir när priset på olja skjuter i höjd för då kommer jordbruket vara tvungen att minska på transporter avsevärt och det är bra för klimatet, djuren och förmodligen kvalitén med.
Problemet blir (som vanligt) i fattiga delen av världen som kommer få lida för att vi ska stilla vårat samvete med geni drag av typen biobränslen, solceller, vindkraft och liknande.
i min lokala coop forum butik i hammarbyhöjden sthlm gapar en del hyllor tomma.... anledningen är att någon leverantör har lagt om sitt data system.. så leveranserna till affären är 6 timmar sena... 6 timmars försenade leveranser innebär att flera hyllor gapar tomma och att lappar sitter uppe i butiken som informerar
SvaraRaderaskrämmande med Just in time...
Problemet med högre matpriser är ju inte att vi rika i väst behöver prioritera om vårt mathandlande utan att det finns så många fattiga som lever på mindre än 1 dollar om dagen.
SvaraRaderaProblemet är väl att de fattigaste inte kan köpa mat som mättar, men vi har råd både med biff och biobränsle.
Personligen ser jag det som oerhört possetivt att vi börjag göra om mat till bränsle av ett par orsaker.
SvaraRadera1. Bränslebrist kommer aldrig göra det nödvändigt att lägga ner jordbruk eftersom jordbruk kan vara självförsörjande på bränsle och dessutom skapa ett överskott.
2. Matlagren kan ökas våldsamt, mat som blivit för gammal för att vara lämlig som mänsklig föda kan användas för bränsleframstälning och därmed minska kostnaden.
Ang. Megastallarna så BORDE det ju gå att göra dom miljövänligare än småskalig produktion bl.a. genom att dom kan ha eget storskaligt slakteri. Framförallt om man placerade dom i närheten av dom riktigt stora städerna och i anslutning till en hamn där dom kan ta emot foder. Kort och gott
Foder kommer in via båt, djuruppfödning, slakt och viss halfabrikatisering på plats och sedan direktfrakt till grossist för staden som sedan distrubuterar ut det samma dag.