Dexia verkar värre än vad jag trodde

Stratfor har gjort en mycket lyssningsvärd analys av Dexia och Belgien. Det som framkommer där gör att Dexias fall ser ut att få värre konsekvenser än vad jag beskrivit tidigare idag och det som Andreas Cervenka beskrev häromdagen. Några intressanta bitar ur Stratfors analys, översatta till svenska.

Men omstruktureringen [efter delförstatligandet i samband med finanskrisen 2008] har inte följt vad vi skulle anse vara en normal väg. Normalt görs det stora förändringar i ledningen och policyn anpassas rakt igenom för att se till att den typ av oförsiktighet som ledde till bankens problem från början inte kan hända igen. Dexia är dock inte en normal privatsparar- eller affärsbank. Istället kommer mycket av deras verksamhet från att leverera krediter till olika delar av den belgiska statsapparaten.
När dessa enheter fick större kontroll över Dexia 2008, så uppmuntrade de inte Dexia att engagera sig i mer utlåning till privata företag, som faktiskt skulle kunna förbättra deras lånestock, utan uppmuntrade istället Dexia att investera mer i deras döda emissioner, vilket gav dem möjlighet att driva större underskott än de skulle ha kunnat annars.

Vad gäller möjligheterna till att stycka av delar och sälja dem:

För det första kommer inte försäljning av goda tillgångar i dagens läge att ge vad vi skulle anse är fullt marknadsvärde.

Detta eftersom den pågående bankkrisen gör många andra banker ovilliga eller oförmögna att köpa delar av Dexia. Detta kommer att öka belgiska statens förluster i Dexia.

För det tredje, eftersom Dexia har en hävstång på 60:1 (som jämförelse hade Lehman Brothers bara 30:1) och den redan ägs till 35 procent av staten, är detta en bank som kommer att få betydligt större förluster än normalt eftersom den är ovanligt skadad.

Och sist men inte minst.

För det fjärde är Dexia en viktig finansieringskälla för belgiska staten - nu finns den inte där längre. Belgien måste nu finna något annat sätt att få in pengar på de internationella marknaderna - inte bara för att täcka bankräddningen, utan även för att täcka sina normala aktiviteter.

2010 hade Belgien ett underskott i statsfinanserna på cirka 4 procent av BNP och en statsskuld runt 100 procent av BNP - inte precis internationella långivares favoritland att låna ut till, vilket innebär höga räntor. Välkommen till BIGPIS-klubben, Belgien, dödsspiralen har börjat...

Belgiens situation blir knappast bättre av att tillförordnade premiärministern Yves Leterme i mitten av september meddelade att han tänker avgå.

Men först blir det dödsspiral för Dexia. Aktien börsstoppades i eftermiddags efter att ha tappat över 17 procent. Det verkar också svårt för största ägarna belgiska och franska staterna att komma överens om hur Dexia ska styckas och/eller räddas.

På Dexias hemsida kan man läsa att "Votre épargne est totalement en sécurité chez Dexia!" "Dina besparingar är helt i säkerhet hos Dexia". Hur ska belgiska staten kunna garantera insatta pengar i banken om de inte lyckas låna själva?

P.S. E24 listar idag Europas 18 lägst värderade banker, som liksom Dexia får anses vara i riskzonen.