Den 29 april eller 6 maj planerar Grekland att hålla ett nyval till parlamentet, men risken är stor för att de inte får en funktionell regering efter valet. Enligt senaste opinionsmätningen får ND (Nea Demokratia, höger) 22,5% av rösterna, Pasok (sossar) 15,5%, Syriza (radikala vänsterkoalitionen) 12,5%, Dimokratiki Aristera (demokratiska vänsterpartiet) 12%, KKE (kommunistpartiet) 12%, ANEL (oberoende greker, höger) 8,5%.
OP (ekologiska gröna) skulle liksom Chrysi Avgi ("Gyllene gryning", nationalistiska högerextremister) lyckas ta sig över treprocentsspärren till parlamentet. Nationalistiska extremhögerpartiet LAOS skulle däremot enligt opinionsundersökningen åka ur parlamentet.
Det ser alltså ut att bli ett svårt splittrat parlament som väljs. De tre vänsterpartierna skulle få tillsammans 36,5% av rösterna, medan hittills dominerande Pasok och ND skulle få totalt 38% av rösterna. ANEL är ett nybildat utbrytarparti - dess ledare Panos Kammenos röstade emot åtstramningspaketet och uteslöts ur Nea Demokratia. Extremhögern skulle tillsammans med ANEL få kanske 12% av rösterna. Trots att Grekland har ett valsystem som ger 50 extra mandat (av totalt 300 platser i parlamentet) till det största partiet (som än så länge ser ut att bli ND) verkar det som om det nyvalda parlamentet kan presentera en omöjlig politisk situation. För det första kan det finnas en majoritet som motsätter sig åtstramningspaket (om än splittrad på vänster och höger). För det andra går det inte att bilda annat än minoritetsregering eller möjligtvis samlingsregering. En samlingsregering verkar dock osannolik med tanke på de kraftiga motsättningarna.
Hur ska Grekland då lyckas genomföra de ytterligare besparingar som krävs? Grekland ser alltså ut att gå mot ett politiskt dödläge, vilket ökar risken för ytterligare kaotiska förvecklingar, som riskerar att sluta i militärkupp.
Jonas Sjöstedt har nyss besökt Grekland och rapporterar att Greklands vänster är stark men splittrad. Sjöstedt ger också en intressant rapport om intryck från det prövade landet.
En av dem arbetar som ingenjör, han designar och konstruerar ventilationssystem. Han har nyligen avslutat ett större arbete åt ett mindre företag. När det var klart kunde företaget inte betala i pengar – istället fick han ersättning i form av färsk fisk och ett kylskåp. Själv har han inte kunnat betala hyra på fyra månader. Han är en av många, omkring 400 000 greker som ännu inte är uppsagda arbetar utan lön eftersom företagen inte kan betala. Byteshandel förekommer och ersätter delar av penningekonomin. Man får hjälp av släkt och vänner. Många greker som blir utan arbete flyttar tillbaks till byn som de kom ifrån och börjar odla jorden i en form av självhushåll. Ett samhälle som delvis lämnar penningekonomin på grund av krisen är illa ute.Detta bekräftar att det grekiska samhället befinner sig i en kollaps. Naturaekonomi och självhushållning återkommer. Situationen slår hårt mot de numera många fattiga, även barnen.
Men mest intryck gjorde det när lärarna berättade om hur barn i många områden klagar över att de är hungriga i skolan, familjerna har inte råd att äta sig mätta. Skolmaten i Grekland kostar pengar och försäljningen har sjunkit märkbart därför att många barn inte längre har råd med skollunch.Det grekiska samhället verkar enligt Sjöstedts beskrivning präglas av uppgivenhet.
Premiärminister Papademos räknar med fortsatt recession och stigande arbetslöshet under 2012. Detta i ett land där arbetslösheten redan är över 20% och ungdomsarbetslösheten runt 50%. 2013 ska dock Greklands ekonomi på något magiskt vis börja återhämta sig. IMF:s chef för Grekland säger dock mer realistiskt att det kommer "att ta minst ett årtionde att fullt ut implementera landets omstrukturering". Ungefär vad man brukar räkna med efter en statsbankrutt.
Vad gäller själva statsbankrutten så gav i veckan EMU-länderna klartecken till Grekland att ställa in betalningen även på de obligationer som lyder under brittisk lag. Man räknar med rättstvister, men ser det som ett pris man får ta.
Trots skuldnedskrivningen säger S&P att Grekland "kanske" måste omstrukturera sin statsskuld igen. "Kanske" brukar i dessa sammanhang betyda att det är ett faktum, men att man bara skjutit det lite längre fram i tiden, oklart när. Den gången kanske (enligt S&P) även IMF och ECB måste delta - intressant att se hur detta skulle påverka förtroendet för dessa institutioner.
Den hälsosamme ekonomisten tipsar om att på grund av den grekiska skuldnedskrivningen måste nu sex grekiska universitet stänga ner eftersom de får tomt i kassan, och flera ytterligare universitet kan tvingas till ordentliga neddragningar då de förlorat mycket pengar. Där rök ännu ett av framtidshoppen för Grekland!
Inlägg
Det blir alltmer uppenbart att de drakoniska EU-kraven på Grekland bara förvärrar situationen. Det bästa hade nog varit att ge Grekland en skonsam avbetalningsplan på, säg, 1 miljard euro om året, och sedan använda skattepengar till att rädda de banker och andra fordringsägare som inte klarade detta. De pengarna skulle man sedan kunna lägga till Greklands skuld och därefter låta dem betala sin årliga miljard tills allt var reglerat. Om Greklands ekonomi kom på fötter igen skulle man givetvis ha förberett en klausul som ökade återbetalningsbeloppet.
SvaraRaderaI övrigt skulle man låta grekerna sköta sig själva, utan toppstyrning och anti-demokratiska villkor från Bryssel. Givetvis skulle man inte bevilja Grekland nya lån förrän skulden var reglerad. De som trots allt gjorde det skulle göra det på egen risk, utan hopp om räddning från skattebetalarna.
Detta skulle visserligen inte lösa Greklands alla strukturella problem med låg skattemoral, korrumption m.m. Men å andra sidan skulle man ge grekerna möjlighet att själva ta itu med de problemen. Med den nuvarande uppgörelsen kommer det inte att finnas något som helst utrymme för grekerna att reformera sitt land, de kommer att ha fullt upp med att undvika svältdöden.
Pelle
Inget av det som beskrivs är unikt för Grekland utan verklighet i en stor mängd länder. Man kan inte låna sig till välfärd i längden - För eller senare måste man rätta mun efter matsäcken. Det är verken EU:s eller de elaka bankernas fel. Självklart svider det mer när man har varit van vid en viss levnadsnivå. Varför är det värre med lätt hungriga barn (ingen svält än) i Grekland än i Kenya, Indien eller vilket annat u-land som helst??
SvaraRadera