I Västsverige är som bekant Saab Automobile på fallrepet och Kronofogden mäter ut pengar på löpande band. Det löpande bandet i fabriken står dock stilla och löneutbetalningarna försenas. Trots att Saab Automobile uppenbarligen är bankrutt är företaget inte officiellt försatt i konkurs och de anställda lever tydligen fortfarande på hoppet. Det verkar dock bara vara en tidsfråga innan sammanbrottet är ett faktum, för nya finansiärer går knappast att finna i dagens ekonomiska klimat. Inte bara Trollhättan drabbas av Saabs kommande undergång, utan många underleverantörer lär få dra ner på personalen.
En mer framåtblickande ekonomisk indikator är Konjunkturinstitutets barometerindikator - dagens siffra visar ett fall från 103,2 i juli till 100,2 i augusti och alla sektorer i näringslivet bidrog till nedgången. Siffran 100,2 betyder som Cornucopia påpekar att ekonomin balanserar precis på kanten till recession. Hushållens konfidensindikator sjönk från 12,0 till 4,3, vilket är under det historiska genomsnittet och den lägsta nivån sedan 2009.
Idag kom även Exportrådets exportchefsindex som sjönk till 52,1 från 63,9 i maj. Värst här är att det framåtblickande delindexet backade till 47,5 från 66,4 i maj, vilket är ett lika snabbt fall som vid finanskrisens början. Då bottnade exportchefsindexet på 34,3.
Att exportcheferna deppar är inte så konstigt, då det inte går så värst bra för många av våra viktiga exportmarknader.
I länder som USA, Storbritannien, Spanien och Italien har man inte noterat någon nämnvärd återhämtning utan snarast sett hur krisen fördjupats medan Sveriges viktigaste handelpartner Tyskland har fått se tillväxten bromsa in under det förra kvartalet.Bloggrannen Kvantitativt noterade nyligen att det tyska ZEW-indexet i augusti föll kraftigare än någon gång under den senaste lågkonjunkturen 2008. Lite om Danmarks ekonomi skrev jag igår. Att det inte går så bra för USA och Storbritannien vet vi ju. Då återstår Norge av våra största exportmarknader. Norges oljeproduktion sjunker som bekant med flera procent per år sedan år 2000 och deras exportinkomster har bara hållits uppe av att oljepriset under tiden har flerdubblats. Hur går det för Norges ekonomi om oljepriset faller kraftigt på grund av global lågkonjunktur?
Sveriges ekonomi har dopats av låga räntor de senaste åren och hushållens skulder har ökat utan ens ett hack för finanskrisen 2008. Sedan början av 2010 har dock ökningstakten för hushållens skulder mattats av - Sveriges hushåll har uppenbarligen nått skuldmättnadsstadiet. I dagens Finansmarknadsstatistik från SCB ser vi att utlåningen till hushållen i juli bara växte i en årlig takt på 6,4 procent, mot 6,6 procent i juni och 8,9 procent i juli 2010.
Den sjunkande lånetillväxten känns och kombinationen av sjunkande konsumtion och sjunkande export blir inte så lyckad för Sveriges ekonomi.
