Igår rapporterade DTCC att mängden kreditswappar (CDS) i världen enligt deras beräkningar nu ligger på strax över 33 biljoner dollar. Det skulle i så fall innebära en kraftig minskning sedan årsskiftet, då det enligt Wikipedia fanns mellan 45 och 62 biljoner dollar i CDS-kontrakt globalt. Jag är inte riktigt på det klara med om de båda siffrorna är jämförbara, då de härrör från olika källor. Det har befarats att blotta storleken av de totala CDS-kontrakten skulle kunna välta hela det finansiella systemet om ett utlöst kontrakt utlöser flera andra i ett slags dominoeffekt. Om nu trenden är en minskning av mängden CDS-kontrakt så minskar därmed risken. Men det finns fortfarande betydligt större CDS-volym än i slutet av 2006, och cirka sju gånger större (!) än år 2003. Redan för några år sedan talades det om riskerna med denna jättestora oreglerade marknad. Om den nu minskar "självmant" så är det ganska lättande, även om vi fortfarande är på en obehagligt hög volym.
På senare tid har några stora auktioner gjorts för att fastställa värdet på CDS-kontrakt i samband med förstatligandena av Fannie Mae, Freddie Mac och Kaupthing, samt Lehmans konkurs. Fannie Mae och Freddie Mac gav inte alltför höga utbetalningskrav, men Lehmans och Kaupthings CDSer reglerades med mycket höga utbetalningskrav. Dock verkar mycket av det ha kunnat lösas genom kvittning av krav mellan olika aktörer, så effekten blev inte så allvarlig som befarat vid kredithändelser av den här storleken. Men det är ingen garanti för att det inte kan bli en katastrof vid någon framtida kredithändelse, om någon stor aktör har stor exponering mot ett kontrakt och kvittning inte blir möjlig. Då kan denna aktör gå i konkurs, och då kommer i sin tur kreditswappar på denna aktör att utlösas. Och de som trodde att de köpt "försäkring" hos aktören kommer inte att få ut sina pengar. På detta sätt kan det sedan fortsätta, med en kedja av konkurser och utlösning av CDS-kontrakt.
P.S. 33 biljoner dollar är grovt räknat 2/3 av världens totala BNP per år.
P.P.S. För den som inte vet vad en kreditswap (CDS) är så har Wikipedia en bra förklaring. I princip är en CDS ett slags försäkring på ett lån. Om låntagaren inte kan betala för sig, så gör försäkringen det.
Tillägg 2008-11-06: Uppgifterna från DTCC visar sig underskatta mängden kreditswappar med upp till 40%, så det finns ingen anledning till att känna sig optimistisk eller lättad.
2008-11-05
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
"denna jättestora oreglerade marknad"
SvaraRaderaJag ser inga problem med själva instrumentet eller handeln. Forexmarknaden är jättestor och oreglerad också.
Vad nu oreglerad är. Alla marknader är reglerade. Stöld, bedrägeri o.s.v. är förbjudet.
Positionerna på CDS-marknaden är ett nollsummespel. Det värsta som kan inträffa är att den som är in-the-money på en CDS inte får sin betalning.
Problemet med CDS-marknaden är att banker, som redan är konkursmässiga men inte får gå under, riskerar att åka på generalsmörj. De blir då konkursmässiga[b]re[/b] och staten får rycka ut.
Vad blir nästa steg om det börjar rassla bland CDS:erna? Skall staten garantera deras värde också?
jn70
Att marknaden för CDSer är oreglerad är inget principiellt problem, men det försvårar överblick och insyn. Med tanke på att den sammanlagda volymen av kontrakt är så jättestor är det ett problem.
SvaraRaderaEtt problem är också att många aktörer ställt ut CDSer utan att ha ordentlig täckning för dem. Få kunde för något år sedan tro att det skulle gå så illa för vissa CDSer som för t.ex. Lehmans, där utställarna blivit tvungna att hosta upp över 90% av det underliggande värdet.
Det finns en viktig skillnad mellan CDS- och forexmarknaderna. Forexmarknaderna kan inte välta hela det finansiella systemet, vad jag kan se. Därför behöver CDS-marknaderna mer reglering och/eller övervakning.
Att finansiella systemet hotas av CDS:er är enbart för att bankerna riskerar att torska på dem. Hade inte banker varit aktiva på CDS-marknaden hade ingen sett den som ett hot.
SvaraRaderaMen en bank kan torska på forexmarknaden också. Logiken måste vara att alla marknader där banker kan tänkas vara inblandade måste vara "reglerade".
Skall banker få köpa aktier? Gör de dåliga affärer där så får de problem med kapitaltäckningskrav och måste minska på utlåningen.
Vilken track record har egentligen "regleringar"? De tusentals lagarna och tusentals byråkraterna förhindrade inte denna krisen.
En marknad är i sig en reglering. Kvaliteten på reglerna bestämmer hur väl marknaden fungerar. Dagens grundregeln att en bank aldrig får konka gör att tusentals följdregler krävs. Kvantitet i regelverket går före kvalitet. Banker konkurrerar inte längre med soliditet, som de exempelvis gör i Liechtenstein, Singapore och Hong Kong.
Begreppet "fri marknad" eller "oreglerad marknad" är ett känslobegrepp. Ingen som jag bett har kunnat i detalj kunnat förklara vad de menar.
jn70
Säg nu att året är 2003 och reglerarna i Washington kommer fram till en regel: Den som utfärdar en CDS måste pantsätta tillgångar som täcker 70% av obligationens värde (annars...). Bostadsobligationer är högkvalitativa tillgångar så de får tas upp som säkerheter till 90% av värdet (bestämt av samma reglerare som tar hänsyn till värdet av "home ownership").
SvaraRaderaSedan kommer det andra tider och huspriserna börjar falla. Fantastiskt, nu gör säkerhetskraven att CDS-marknaden inte är ett problem någon behöver oroa sig för! Bostadsobligationer som hotar att bli värdelösa är ju nämligen försäkrade med säkra bostadsobligationer som täckning. Det finansiella systemet står stabilt! En seger för intelligenta regleringar.
jn70
Låt mig nu förtydliga vad jag menar med reglering. Just nu handlas CDSer direkt mellan aktörerna. Därmed har ingen koll på hur mycket som handlas i vilka CDSer, från vilka utställare och till vilka priser.
SvaraRaderaOm de istället skulle handlas på någon form av börs skulle genomlysningen av marknaden bli bättre, och därmed kan marknaden förhoppningsvis bli vettigare. Om marknaden ser att aktör X ställer ut väldigt stora mängder CDSer kan de börja undra hur de står till med deras riskexponering.