Som ni ser ligger den och svänger lite lugnt runt 200 miljarder kronor, men plötsligt händer något sensationellt på slutet. Låt oss zooma in på de senaste månaderna:
En viss uppgång kunde skönjas redan under andra halvan av september, men i oktober slog det till rejält, med ungefär en tredubbling av balansomslutningen från mitten av september till slutet av oktober. Det är ju såklart finanskrisen som är orsaken. Bra förklaringar från Riksbanken finns i artikeln Den finansiella krisens utveckling under september och oktober på deras hemsida. Där sägs bl.a.Sammanlagt har Riksbanken lånat ut 180 miljarder kronor i lån med tre och sex månaders löptid och 27 miljarder US-dollar (ca 200 miljarder kronor med en antagen SEK/USD-kurs = 7,5) i lån med en och tre månaders löptid. Räntan på lånen har varit högre än rådande styrräntor i Sverige respektive i USA. Genom krediterna i kronor har en överlikviditet på dagslånemarknaden skapats. Riksbanken har hanterat den genom att låna in från bankerna antingen via dagliga så kallade finjusterande operationer (inlåning över natten) som sker till reporäntan minus 0,10 procentenheter eller via emissioner av riksbankscertifikat till reporäntan.Riksbanken har också en swapfacilitet på 30 miljarder dollar med Federal Reserve i USA för att kunna ge bankerna tillgång till kortfristig upplåning i dollar. Tittar vi på detaljerna i balansräkningen kan man se dessa lån och swappar (klicka på diagrammen för skarpare varianter):
Som synes har "utlåning i svenska kronor till penningpolitiska motparter" (alltså utlåning till bankerna) ökat kraftigt, liksom "fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i Sverige" (alltså lån i dollar till svenska banker).
Det som har ökat kraftigt här är "skulder i svenska kronor till penningpolitiska motparter" och "emitterade skuldcertifikat" (alltså inlåning från bankerna, som vill sätta pengar på säker plats) samt "skulder i svenska kronor till hemmahörande utanför Sverige" (alltså swap-faciliteten med Federal Reserve).Frågan är nu vad som kommer att hända framöver. Kommer balansräkningen att sjunka tillbaks till "normal" nivå? Det skulle kräva att bankerna börjar lita på varandra, både inom och utom Sverige. Just nu har visserligen marknadsräntorna sjunkit tillbaks en del, men skillnaden mot motsvarande statslåneränta är fortfarande hög. Eller får vi se en mer eller mindre permanent uppsvälld balansräkning? Som det nu är tar Riksbanken en betydligt högre risk i förhållande till sitt egna kapital.
Den närmsta tiden händer det en del som pekar mot att krisen och därmed Riksbankens uppsvällda balansräkning kvarstår ett tag:
- Den 3 december erbjuder Riksbanken nytt lån i svenska kronor mot säkerhet i företagscertifikat. Minimiräntan i denna auktion är reporäntan plus 0,4 procentenheter. Det maximala lånebeloppet är 40 miljarder kronor och krediterna löper på 3 månader. En liknande auktion har redan hållits 5 november.
- Riksbanken erbjuder lån i dollar den 26 november. 5 miljarder US-dollar med löptid på 3 månader.
Riksbanken jobbar alltså hårt för att hålla de svenska bankerna under armarna. Frågan är nu vilka risker de egentligen tar. Valutarisken är väl en. Svenska kronan har ju försvagats kraftigt mot dollarn. Och hur säkra är egentligen de säkerheter för lån som Riksbanken accepterar?
Jag kommer att försöka rota vidare i detta i mån av tid. Jag måste dock tillägga att jag inte är utbildad ekonom, utan självlärd. Många saker är därmed inte självklara för mig, utan det tar ett tag att klura ut vad de egentligen innebär. Kommentarer och tips från ekonomer är därför välkomna.
Men... när jag ser sådana sensationella händelser som en tredubbling av en balansräkning på några veckor börjar jag ana att det troligtvis ligger en hund begraven någonstans.
Inlägg
Spännande! Vi invånare i gamla Sverige får låna ut våra alternativt våra barns pengar på alla de "dåliga" papper som andra banker inte vill ta i med tång. Framtiden lär utvisa om dessa kan betalas tillbaka utan att vi devalverar bort stora delar av dessa lån, med följande inflation och ännu sämre förmåga att betala. Ja man kan bli lite pessimistisk för mindre.
SvaraRaderaBra blogg har du för övrigt, blir imponerad att så många lägger ner så mycket tid på dessa skriverier till glädje för andra (lata) :)
Mycket intressant! Tack för gott grävarbete!
SvaraRaderaDet talas mycket om Fed:s balansräkning och hur den gått från $900 miljarder till $1800 miljarder, en dryg fördubbling.
Riksbankens har tredubblats under samma period.
Auktionerna med företagscertifikat som säkerhet verkar inte vara någon succé. Bara 1 av 40 miljarder auktionerades ut senast. Auktionen av kronor gick något bättre: 6 av 40 miljarder. Störst var efterfrågan på dollar idag: Bud för $6 miljarder kom in för de $5 som auktionerades ut.
jn70