Den globala oljeexporten

Apropå Cornucopias diagram över den global oljeproduktionen som jag nämnde häromdagen, så finns det ett annat viktigt diagram, nämligen över total oljeexport, dvs hur mycket olja som finns tillgänglig på världsmarknaden, när oljeproducentländerna själva har slörpat i sig sin andel. Jag har plockat följande diagram från senaste Oilwatch Monthly, som ges ut av ASPO Netherlands.
Här syns de senaste årens platå tydligt. Notera också särskilt att den globala produktionstopp som sattes i juli 2008 inte motsvaras av någon topp i exportdiagrammet, utan tydligen "åts upp" av oljeproducentländerna själva.

Varför är exportsiffrorna så intressanta, kan den oinvigde fråga sig. Jo, för att det är exporten som styr världsmarknadspriset på råolja. Det finns ytterligare ett problem som tillkommer ovanpå själva oljeproduktionstoppen, nämligen att konsumtionen i oljeutvinningsländerna ökar, vilket ibland minskar exporten redan innan utvinningstakten börjar minska. Praktexemplet är USA som blev nettoimportör av olja långt innan den egna produktionen toppade år 1970.

För oss i icke-oljeutvinnande Sverige är diagrammet ovan egentligen det mest intressanta, eftersom det är den olja som finns kvar för oss att dela med alla andra icke-oljeutvinnande länder i världen.

En annan intressant sak som man ser i rapporten Oilwatch Monthly är att det för tillfället tycks finnas en reservkapacitet hos OPEC på fyra till sex miljoner fat per dag. Om denna reservkapacitet verkligen finns där betyder det att världen kanske kan hålla sig kvar runt platånivån något år till, trots branta produktionsnedgångar i t.ex. Mexiko.

I rapporten påpekas också att det idag behövs energin från cirka 6 liter olja för att pumpa upp ett genomsnittligt fat olja (159 liter), mot endast 3 liter i början av 1990-talet. Detta är ett problem som ofta inte nämns i media och som ekonomer ofta inte har förstått. När vi går mot dyrare olja (alltså svårare att utvinna) går det åt mer och mer energi för att utvinna den. Detta viktiga begrepp brukar kallas EROEI (Energy Returned On Energy Invested). I början av 1990-talet låg alltså genomsnittlig EROEI för olja på 53 (159 delat med 3), men idag är vi nere på EROEI runt 26. När genomsnittlig EROEI sjunker går allt mer av den globala oljeproduktionen åt till att utvinna olja, som därmed blir allt dyrare i en självförstärkande process. Vid EROEI 1 upphör förstås alla möjligheter att försöka utvinna oljan, men långt innan dess får vi allvarliga problem.