Lettland behöver IMF-lånen

Tydligen är budgetläget för den lettiska regeringen inte alls så lugnt som regeringen påstår. I en analys från Lars Christensen på Danske Bank idag sägs följande (min kursivering).

Most notable is that out of the EUR 1.2bn that the EU is paying out to Latvia as the second instalment on the EU loan, half has been earmarked for propping up the financial sector. [...] The fact that half of the money will have to be used to prop up the banking sector leaves less money to cover the gap in the central government budget and means that the Latvian government might very well be running out of money if it fails to get the next instalment on its IMF loan.

Ojdå, det lät inte så bra! Knäckfrågan är nu vilka villkor som IMF egentligen ställer upp som gör att man ännu inte har lyckats komma överens med den lettiska regeringen. Lars Christensen har också gjort en överslagsberäkning.

In June, central government spent about EUR 125m more than came in revenues and funding. Assuming that this "burn rate" continues for the rest of the year (August-December) then that adds up to EUR 625m for the rest of the year. Furthermore, during the rest of the year EUR 715m worth of t-bills are maturing which need to be rolled over. Hence, the refinancing of maturing debt and the monthly cash burn adds up to EUR 1,340m. In our assessment the Latvian state treasury probably has EUR 540m in liquidity at the moment. That leaves the Latvian central government with a funding need of EUR 799m.

Lettiska staten kommer alltså att ha en likviditetsbrist på cirka 200 miljoner euro vid årets slut om man inte genom något slags mirakel lyckas att sätta om en del av de lån som löper ut under året. Men att en mer eller mindre konkursmässig stat skulle lyckas låna 200 miljoner euro på de mer eller mindre frysta marknaderna ter sig ytterst osannolikt. Alternativet är ytterligare budgetåtstramningar, alltså höjda skatter och sänkta utgifter. Och hur ser det sen ut inför år 2010? Resonemanget ovan gäller ju bara årets budget. Och vad händer om det dyker upp oväntade utgifter, eller om skatteinkomsterna visar sig inte bli så stora som väntat?

Apropå Lettland så skriver Financial Times Alphaville lite om oegentligheter på lettiska Parex Bank, som övertogs av lettiska staten i slutet av förra året för att förhindra en uttagsanstormning som var på väg att fälla banken. Tydligen så har åklagare satts på att utreda vad som har hänt och om någon eller några har stoppat pengar i egen ficka. Frågan är också hur det egentligen står till med numera statliga Parex Bank? Hur sunda är egentligen deras finanser?

Och hur påverkar allt detta de två svenska banker som har tyngst engagemang i Baltikum, nämligen Swedbank och SEB?

Det verkar just nu vara mer frågor än svar omkring Lettland.