Nordea och Swedbank ställer högst krav, nämligen att kunderna ska kunna klara av 7,42% respektive 7,5% ränta. För oss som varit med ett tag känns det inte som någon "räntechock", utan som historiskt mer normala räntenivåer. Räntechock, det såg vi i början av 1990-talet med tvåsiffriga tal på räntorna. Ta en titt på Swedbanks bolåneräntor från 1985 till nu.
Som synes har vi sedan 1997 haft en period med låga räntor. Även om vi kanske inte får lika extrema räntor som 1992, så finns helt klart risken att bolåneräntorna klättrar upp till 10-12%. Då lär det bli smärtsamt för många.Statliga SBAB är "snällare" än bankerna och kräver bara att kunden ska kunna klara 6,5% ränta. Frågan är hur snällt det är i längden, både för SBAB och låntagaren.
Vad gäller hur mycket man får låna så är det bara i undantagsfall som man från Handelsbanken och SEB kan få låna till 100% av bostadens köpeskilling. Annars krävs idag normalt 10% kontantinsats, förutom SBAB som bara kräver 5% kontantinsats. Även detta är lågt historiskt sett. När bostadspriserna börjar sjunka igen kommer säkert även skärpningar här.
Tydligen kan man också (förvånansvärt nog) fortfarande få amorteringsfria lån från vissa banker, även om de flesta kräver att man amorterar på topplånet (den del som överstiger 75-85% av köpeskillingen). Amorteringen av topplånet ska ske på 10-15 år. Dessa amorteringsgrader är fortfarande alldeles för låga och kommer troligen att höjas framöver till närmare historiska genomsnittskrav. Som bland annat Cornucopia har utrett, så sparar man själv i längden mycket pengar på att amortera.
Så det är inga höga krav som ställs på dem som vill ha bolån, utan man har bara gått en bit på vägen från de extremt slappa krav som gällt under de senaste årens bostadsbubbla till att närma sig historiskt mer normala krav. Det som förvånar mig är att bolåneinstituten inte lärt sig något av de spruckna bostadsbubblorna i vår omvärld och skärpt framförallt kraven på kontantinsats och amortering mer. Men vad gäller vår egen svenska bostadsbubbla är det tydligen förnekelse som gäller.
Även bloggarna Brachyura, Inkomsten och Skogens drottning har bra kommentarer till detta.
Läs andra svenska bloggar om bolån, bolåneräntor, ränta, amortering, kontantinsats, lån
Inlägg
En mycket viktig skillnad när det gäller bolån i Sverige i jämförelse mot många internationella banksystem (t.ex. USA) är att i Sverige så har man dubbla panter.
SvaraRaderaDvs först och främst så har banken pant i huset men också att den svenska banken också har pant i låntagarens alla framtida inkomster fram till dess att man ev. får skuldsanering. En svensk bolånebank genomför där i stort sett aldrig en pantrealisation vilket varit ett mycket stort problem i USA (det genomförs dock av kronofogden för fordringsägare såsom ex. billeasing, avbetalningsköp osv).
Även under 90-tals krisen då bostadspriserna i många fall gick ned 40-50% från ATH så fick inte de svenska bankerna mer än max 1% i kreditförluster (plus återföreningar flera år senare) pga detta svenska system.
Det som oroar mig mest är det väldigt låga amorteringarna idag, i tider när vi verkligen borde amortera då det idag enbart kostar en tusenlapp i månaden att låna en miljon vilket inte blir dyra boendekostander i en lite mindre villa t.ex. Det är beklagligt att familjer med kanske 2 miljoner i bostadslån lever amorteringsfritt eller betalar någon enstaka tusenlapp i månaden i amortering.
Sedan skall man nog inte måla fan på väggen heller. Svenska folket klarar nog rejält höjda räntor även om detta givetvis kommer drabba exempelvis detaljhandeln då det leder till mindre disponibla inkomster. Detaljhgandel har ju hitills i denna kris i mångt och mycket varit oberörd trots fördubblad arbetslöshet
Flute skriver :
SvaraRadera"Det som förvånar mig är att bolåneinstituten inte lärt sig något av de spruckna bostadsbubblorna i vår omvärld och skärpt framförallt kraven på kontantinsats och amortering mer."
Och det var exakt mina egna tankar till för något år sedan !
Men nu måste vi sluta se bolåneinstitut och banker som en homogen organisation med långsiktigt agerande , är det inte så att denna idiotutlåning till kreti och pleti tillåts fortgå för att många i ledande positioner fortfarande kan göra stora privata vinster på detta ?
Om kreditförlusterna exploderar är det aktieägarna som tar första och största smällen , banken som helhet klarar sig prima och ingen med ledande befattning kommer att tvingas lämna sin post.
Varför skall vi tro att bankernas ekonomiska strateger är dummare än vad vi är ? De vet exakt vad som håller på att hända men av olika anledningar är det ingen som drar i nödbromsen.
Vad vi behöver är en rejäl räntehöjning så att folk själva av egen vilja väljer att INTE låna så ofantliga summor på livslånga amorteringstider - fast det är en politisk omöjlighet då en räntehöjning innan kommer att reta den överbelånade medelklassen så att moderaterna åker ut puts väck.
Regeringen kommer obönhörligen att straffas av BLP ( bolåneproletärer ) om repan sticker iväg uppåt.
Regeringen kommer att göra allt den kan för att det inte skall hända innan valet - allt annat vore självmord.
Marcus Likvidvänster:
SvaraRaderaJag håller med dig om att det nog är så att kvartalskapitalismen gör att personer i ledande befattningar fortfarande vill tjäna pengar. Men det förvånar mig att bankernas ägare ställer upp på det här. De flesta borde ju se mer långsiktigt på sitt ägande.
Det kan hos många också röra sig om en förnekelse av problemet. Det finns ju andra svåra problem som förnekas, vilket jag ju tagit upp här på bloggen.
Det finns dock problem vad gäller ägandet. SBAB är statsägt och har ett uttryckligt uppdrag att pressa på konkurrensen ifråga om bolånevillkoren. Detta leder i sin tur till att bankerna inte kan ligga alltför långt ifrån SBAB:s lånevillkor om de fortfarande vill ha marknadsandelar på den lukrativa bolånemarknaden. Här har alla våra politiker från riksdagspartierna ett ansvar, men ingen, vare sig vänster eller höger, tar idag ansvaret. SBAB har ju hejats på av politiker ur båda lägren. Båda har sett politiska fördelar med att vanligt folk kan få billigare bolån.
Ett annat ägarproblem finns hos Swedbank, som inte har någon tydlig storägare som kan ta ett långsiktigt ansvar, utan en väldigt splittrad ägarbild. Största ägare är idag de Fristående sparbankerna med 10,5%. Näst största ägare är Folksam med 9,6%. I övrigt finns inga ägare med över 5% av rösterna. Det är som upplagt för att bankledningen ska kunna få sin vilja fram mot en så splittrad ägarskara.
Vad gäller SEB finns en tydlig huvudägare i form av Investor, men de har ändå bara 21,1% av rösterna. Därefter kommer Trygg-stiftelsen med 9,9% och Alecta med 5,4%, och sen finns inga andra ägare med över 5% av rösterna.
Nordea har två huvudägare i form av svenska staten med 19,9% och finska Sampo med 15%. I övrigt inga andra ägare över 5%. Men svenska staten, det är ju politikerna det, jfr. SBAB.
Handelsbankens största ägare är personalens vinstdelningsstiftelse Oktogonen med 10,7%. Därefter Industrivärden med 10,6% och sen ingen annan över 5%.
Men som jag ser det är det största grundproblemet hur bonusarna är konstruerade. De gynnar "kvartalskapitalism" och kortsiktighet genom att betalas ut i reda pengar efter ett lyckat år. Istället borde bonusarna delas ut i någon form som gynnar långsiktighet, t.ex. att utbetalningen av bonusbeloppet delas upp på tio år. Här har ägarna, inklusive politikerna som styr SBAB och Nordea, något att ta tag i.
Visst finns det för den nuvarande regeringen politiska incitament för att undvika en kraftig bolånesmäll innan valet. Men jag tror inte att det kommer att bli bättre med en socialdemokratisk regering. De som kommer att drabbas av bolånesmällen är ju "vanligt folk", så socialdemokraterna måste för att behålla sin politiska trovärdighet låta folk fortsätta att låna billigt.
Jag håller med om att bonusarnas konstruktion samt kvartalsekonomin medför mycket elände för allt och alla förutom den lilla klick av den yppersta eliten som lyckas sko sig.
SvaraRaderaMen vilken koncern skall bli först att gå ut med en annan bonuskonstruktion ?
Många tror fortfarande att om vi avskaffar bonusarna så kommer svenska chefspersoner flytta till USA och arbeta där , detta är som alla vet helt felaktigt och det finns ingen efterfrågan alls i USA efter svenska chefer - snarare är det så att USA har gott om folk som själva vill sitta i ledande positioner.
Chefen för Folksam ägarfrågor satt i SVT och sa att skrönan om att svenska chefer skulle försvinna utomlands om vi avskaffade bonusar är just en skröna.
Vi har ropat på vargen ganska länge nu (inflation, höjda räntor, fatighetsbubblan som ska explodera, lånedebaclet i Baltikum m.m.). Det enda som hittills har inträffat till följd av finanskrisen är att arbetslösheten har skenat. Det tycks hittills vara det stora problemet enligt min mening.
SvaraRaderaFolk i samhällspyramidens topp har skott sig i alla tider. Idag är de fler än nånsin. Och är det inte det som allt idag går ut på. Tjäna grova pengar?
För mig handlar det inte om att enbart tjäna pengar , när man utvecklas som människa ser man förhoppningsvis andra värden i livet.
SvaraRaderaDessutom har jag gjort det till en vana att skänka en del till svenska välgörande ändamål , Handikappades riksförbund , Neurologiskt handikappades riksförbund , Stadsmissionen mm mm mm.
Kostar så lite för mig men hjälper dem så mycket !
För Sveriges del har lågkonjunkturen pågått i mindre än ett år , om arbetslösheten fortsätter att stiga kommer vi ohjälpligt att få se följdverkningar av detta.
Kanske sjunkande bopriser ?