Skulderna fortsätter att öka

Igår kom finansmarknadsstatistik för juni månad från SCB. Där kan man läsa att utlåningen till hushållen fortsätter att öka, även om ökningen inte längre går lika snabbt.

Hushållens lån hos de monetära finansinstituten uppgick i slutet av juni till 2 227 miljarder kronor, varav bostadslånen utgjorde 1 471 miljarder - en ökning med 75 miljarder under första halvåret 2009.

Att utlåningen till bostäder ökar hänger såklart ihop med de stigande bostadspriserna, i sin tur påeldade av Riksbankens räntesänkningar. Tur för folk att räntorna är fortsatt låga. Även om genomsnittsräntan steg marginellt i juni tror bl.a. Swedbanks analytiker att den kommer att sjunka tillbaks nu efter Riksbankens senaste sänkning.

Men ränteförväntningarna ser ut att eventuellt ha vänt uppåt:

Allt fler hushåll väljer nu att binda sin ränta. Av de nya lån som togs i juni valde 66,9 procent rörlig ränta, medan 33,1 valde bunden. I maj valde 70,7 procent av hushållen rörlig ränta.

Men tittar man på de längre bolåneräntorna ser det ut som att man troligen skulle ha bundit sin ränta redan i januari för att få lägsta bunden ränta.

Även utlåningen till företag fortsätter att öka, även om ökningstakten lugnat sig. Den ökade i juni med 4,5% på årsbasis, jämfört med 14,3% i juni förra året. Så uppenbarligen går det fortfarande bra för många företag att få lån.

Att utlåningen fortsätter att öka trots sjunkande BNP är en oroande tendens och risken finns för stora bakslag framöver. Om den av många förväntade vändningen uppåt i ekonomin uteblir eller försenas med några år så kommer många lån att surna rejält. I en växande ekonomi, alltså högkonjunktur, kan det vara bra att låna för att öka på sin hävstång på uppgången, men när ekonomin krymper som nu blir ökad belåning bara en belastning. Cornucopia sammanfattar det hela bra:

Vi kan inte få någon varaktig ekonomisk återhämtning innan skuldsättningen i ekonomin har minskat via sparande, amorteringar och konkurser.

Det behövs att samhället i stort går på avvänjningskur för sitt låneberoende. Annars går bara större och större andel av inkomsterna till att betala räntor istället för att göra något produktivt.

Läs andra svenska bloggar om bolån, bolåneräntor, kreditbubbla, lån, ränta