Dieselbakterier!

När vi har börjat använda mer biodrivmedel dyker nya tidigare okända problem upp. Ett växande problem är dieselbakterier. Eftersom oljebolagen numera blandar i några procent FAME (fettsyrametylestrar) i diesel så finns det plötsligt "mat" tillgänglig för ett antal olika bakteriearter. Lite kondensvatten bildas ofta i dieseltanken och vips så har man bakterietillväxt. Bakterieklumparna kan sedan sätta igen bränslesystemet. Maskiner som står längre perioder (t.ex. skördetröskor) är mer utsatta för problem med dieselbakterier.

Om detta är ett problem redan vid några procents FAME-inblandning kan man undra hur det skulle bli om man skulle köra på 100 procent biodiesel.

Man försöker lösa problemet genom att tillsätta gifter, men dessa kostar. Risken är också stor att bakterierna utvecklar resistens mot gifterna.

Min slutsats blir att biodiesel baserad på FAME på grund av bakterierna inte är något att satsa på för ett framtida system för biobränslen.

Ingen verkar vilja ta ansvar för problemen med dieselbakterier.

Josef Kokot är mekaniker och delägare i Mertz:
– Bakterieklumparna kan bli stora som tvättsvampar. Det händer ofta att bilar blir stående. Då måste vi tömma och tvätta hela bränsletanken och det tar minst tre timmar.

Stephan Larsson, vice vd på transportföretaget NLX Netline Express, måste lämna fordonen på service oftare och att det är en dold kostnad för företaget. Han menar att oljebolagen undviker problemen och skyller på att åkerierna inte lagrar dieseln på rätt sätt.
– Men det håller inte. Vi har inte någon egen lagring, säger Stephan Larsson.

Inte heller försäkringsbolagen vill ta i frågan. Anna Carin Henriks fick beskedet att varken garantin eller helförsäkringen täcker reparationskostnaderna eller bärgningen. Rengöringskostnader omfattas inte av försäkringen, förklarar Lars Martin Johansson på Dina försäkring i Borgholm.

En sak som jag undrar över i sammanhanget är hur detta påverkar alla generatorer för reservkraft som finns på olika anläggningar (t.ex. sjukhus, telefonstationer och kärnkraftverk). Dessa körs ju väldigt sällan och borde därför vara särskilt i riskzonen för dieselbakterier. Troligen ser man till att dessa bara har "ren" diesel (utan FAME-inblandning) i tanken, men hur det ser ut i verkligheten vet jag inte. Risken är dock stor att någon av misstag eller okunskap råkar fylla i FAME-inblandad diesel i tanken, åtminstone för reservkraftgeneratorer som inte har så stränga rutiner som jag antar finns på sjukhus och kärnkraftverk. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) verkar vara medvetna om problematiken och skriver i en anvisning:

Inblandningen av RME i dieselbränslet innebär att lagringstiden för bränslet är mindre än ett år och att dieselns vattenkänslighet ökar. Därför bör man vid beställning av dieselbränsle till en reservkraftanläggning ange att man önskar ren fordonsdiesel MK1, utan inblandning av RME. Detta för att inte sänka tillgänglighetsgraden för reservkraftanläggningen.

Detta är särskilt något att tänka på för lantbrukare som  har reservgeneratorer som backup för strömavbrott.

Apropå bränslen ska man vara medveten om att bensin inte har särskilt lång hållbarhet, framförallt i fordonet. Följande har jag saxat från svar som en motorcykelklubb fått från Shell.

Bensin åldras på flera olika sätt -det du nämner är ett nämligen att bränsle ger utfällningar. Vad gäller vinteravställning av motorcyklar brukar det vanligaste bränslerelaterade problemet var startproblem då Mc:n tas i bruk efter avställningen. Detta beror på de lättflyktiga delarna av bensinen i förgasarens (förgasarnas) flåttörhus dunstat bort under avställningen. Det enklaste sättet att undvika detta är att i samband med avställningen tömma flottörhusen på bensin. Vid starten fylls följaktligen förgasarna med färsk bensin och starten blir säker. Risken för utfällningar kan inträffa vid längre tids avställning. I sådana fall är det bäst att dessutom tömma tanken och förbruka bensinen på annat sätt alternativ fylla den på ett trycktätt kärl, t.ex. jeepdunk.
...
Hållbarheten på bensin är normal 3-5 månader. Problemet är inte att bensinen "fäller ut". Problemet är i stället det lättaste kolvätena. De är butan och uppåt. I normala fall är butan en gas och dunstar alltså väldigt lätt. Om det lättaste komponenterna saknas blir motorn mycket svår att starta. Problemet med "utfällning" som du beskriver är i de fall när all bensin dunstat bort och endast lämnat kvar de additivpaket som finns i bensinen. Additiverna är ex. rengörande additiv o.dyl. dessa behövs för att motorerna ska fungera felfritt. Problem med detta kan uppstå i förgasare där detta kan "kleta fast". Vår rekommendation är alltså att du ska tömma tanken och dränera bränslesystemet på din motorcykel vid längre stillestånd. Vill du lagra bensin längre än dessa månader bör det ske i gastäta bränsledunkar.

Fotnot: FAME består ofta av RME, alltså rapsmetylester.