Peak oil känner vi till och för något år sedan erkände till och med IEA att den globala produktionen av konventionell olja toppade år 2006. När man då funderar kring hur den kvarvarande oljan kommer att fördelas, så är det viktigt att tänka på att det som är mest intressant för oss i importberoende Sverige är hur mycket olja som finns tillgänglig på exportmarknaden. Där måste man nämligen dra av för den olja som de oljeproducerande länderna själva förbrukar.
Oljeförbrukningen i många oljeexporterande länder ökar och detta har tillsammans med en förhållandevis platt global oljeutvinning lett till att mängden tillgänglig exportolja nådde en topp runt 2005 och därefter har minskat något. "Peak oil exports" alltså.
Orsakerna till att Oljeförbrukningen i producentländerna ökar är flera.
En viktig orsak är att många oljeproducenter subventionerar bensin- och dieselpriserna. En liter bensin kostar i Saudiarabien runt 90 öre! Därför är Saudiarabiens städer inte oväntat fyllda av bilar.
En annan viktig orsak till ökande oljeförbrukning i producentländerna är befolkningstillväxten, och även där utmärker sig Saudiarabien.
Av befolkningspyramiden ovan utläser vi att ungefär en tredjedel av befolkningen är under 15 år och två tredjedelar är under 30 år. Befolkningspyramidens utseende garanterar också att Saudiarabiens befolkning kommer att fortsätta att växa i många år framöver. Den växande befolkningen kräver mer resurser i form av vatten, bostäder, elektricitet, bilvägar osv. Eftersom oljan är billig i Saudiarabien tas alla dessa resurser fram med olja eller fossilgas. Lägg till detta att det är ett ökenland som måste avsalta havsvatten för att få fram dricksvatten. Den ökande inhemska oljekonsumtionen kan ni se i diagrammet nedan.
Saudiarabien har dock nyligen lyckats öka sin oljeproduktion och oljeexport och är nära tidigare rekordnivåer. Frågan är dock hur länge man lyckas hålla denna produktionstakt.
Denna trend inom oljeexporten har fått geologen Jeffrey Brown att rita upp något som han kallar för Export Land Model.
Modellen visar hur den inhemska oljekonsumtionen ökar samtidigt som oljeproduktionen minskar, tills linjerna korsar varandra och landet övergår från att vara ett exportland till ett importland vad gäller olja. Ett tydligt exempel på ett land som har följt Export Land Model är Indonesien.
Notera dock att den inhemska oljekonsumtionen i Indonesien legat ganska platt de senaste åren. Ett annat exempel är Egypten, som bara häromåret övergick från att exportera till att importera olja.
Vissa oljeländer följer dock inte riktigt modellen, då deras inhemska oljekonsumtion ligger ganska platt, exempelvis Storbritannien, Danmark och Norge. Eftersom deras oljeutvinning minskar så minskar dock även deras oljeexport.
Trenden med minskande oljeexport får vissa bedömare, exempelvis bloggrannen Cornucopia att utropa att år 2030 kommer ingen råolja att finnas tillgänglig på exportmarknaden. Jag anser dock att detta är högst tveksamt och alldeles för pessimistiskt. Det hela bygger på att man extrapolerar trender in i framtiden, vilket är just sådan "linjärekonomi" som Cornucopia själv brukar kritisera. Världen följer inte linjära eller exponentiella trender annat än under vissa perioder. På längre sikt brukar de flesta trender gå i vågor.
Det vi inte heller ska glömma är att Export Land Model hittills bara prövats under en period då den globala oljeproduktionen fortfarande ökade. Det fanns alltså gott om olja tillgänglig på världsmarknaden för de länder som stängde gapet mellan konsumtion och produktion. I en framtid med minskande eller platt global oljeproduktion kan det dock bli helt andra effekter, då ett lands ekonomi är ett komplext system, där ett högre pris på olja kan göra att det kanske inte lönar sig att importera lika mycket olja, eller att det lönar sig att exportera mer olja istället för att förbruka den inom landet.
Visserligen tycker jag att Export Land Model och varningarna för den minskande oljeexporten är viktiga, då de pekar på ett problem vi står inför, men de målar upp ett lite väl domedagsaktigt scenario. De flesta av dagens stora oljeexportländer är nämligen tvungna att fortsätta exportera olja, för annars får de svåra ekonomiska problem. Saudiarabien exempelvis är starkt beroende av något så basalt som livsmedelsimport. Därför tror jag att det kommer att finnas exportolja kvar på världsmarknaden även år 2030, om än betydligt mindre än idag. Det vi i Sverige måste förhålla oss till är alltså inte en total avstängning av vår "oljekran" om 20 år utan istället kraftigt minskad tillgång på olja. Ska vi då låta en fri marknad bestämma vilka samhällssektorer som får olja, eller blir det någon form av ransonering eller kvotering?
God jul! – särskilt alla som tjänstgör idag
3 timmar sedan
Nja, vad jag påtalar är att vi antagligen har tillgång till ca 5% av dagens olja även efter 2030, eftersom vi solidariskt skall dela naturtillgångar inom EU. Plus att viss väldigt dyr export lär finnas kvar från större producenter som behöver exportintäkter.
SvaraRaderaNorges oljeexport upphör oavsett inte förrän runt 2035, men skall t ex EU dela på den så landar vi ändå i dessa ca 5% olja att dela på.
Rent praktiskt behöver vi planera för oljefrihet från 2030, även om viss olja finns kvar även för rena importländer som Sverige.
Frågan är dock hur länge ett krackelerande EU kan hålla fast vid sådana principer. Jag tror snarare att den som kan betala för oljan får den.
RaderaKommer Norge som oljeproducerande land ha mycket lägre bensinpris än Sverige om 20 år? Om ja, kommer det att uppstå privat bensinsmuggling från Norge till Sverige? Eller kommer det vara lagligt att åka över och fylla säg 20 st dunkar med bensin?
SvaraRaderaEn fundering bara...
/Mats Öhlén
Mycket intressant. Kraftigt ökad elproduktion kan vi "lätt" få i Sverige, men säkert kräver Eu att få del av den eftersom produktionsmixen där är mer känslig. En del av vår ökande el går till kommunikation, men jag gissar att vi behöver styra över mycket biomassa till bil och båtbränsle.
SvaraRaderaFår nog höra mer på seminariet i em. Lycka till där!
Nanotec
Tycker det är ett generellt problem på bloggen Cornucopia?. Det mesta diskuteras utifrån ett "allt annan lika" och något pessimistiskt perspektiv (kan något dåligt hända så räknar vi med att det händer). Detta är ju helt i linje om man är survivalist, men det leder även till uppmålade scenarion som inte stämmer överens med de som är mest sannolika i framtiden.
SvaraRaderaDet gäller att ta på sig rätt glasögon när man läser bloggar och inte svälja allt med hull och hår!
Visst, en del olja kommer säkert att flöda "fritt", runt år 2030, ut på en mkt begränsad marknad där priset och plånboken gäller för köp, men det troliga är nog att "militären" då har säkerställt sitt minibehöv och det land/länder eller militärmakt som "militären" företräder. Därför kommer Sverige att snart officiellt gå med i Nato och på detta sätt få en slatt av den erövrade olja, när det börjar bli en påtaglig brist.
SvaraRaderaHåller med Flute, att extrapolera dagens trender innebär en överförenkling. Om oljepriset blir påtagligt högre kommer även exportörer omvärdera sin oljeanvändning. En annan fråga som jag brukar framhålla är att många oljeexportörer också har handelsöverskott. Oljeutvinning i dessa exportländer är i princip statliga verksamheter. Samtidigt har importörerna handelunderskott (främst USA). Så exporterande stater byter olja mot papperstillgångar, som statsobligationer och aktier. Mot bakgrund av peak oil, vad är det framtida värdet av sådana papperstillgångar? Det räcker att dessa exportörer drar ned utvinning och export till en nivå som motsvarar balans i utrikeshandeln för att typisk ca 10 miljoner fat/dag skall försvinna från marknaden. Mao. sett ut finansiell synpunkt så har vi gott och väl passerat peak oil. De nuvarande obalanserna i den globala handeln är ohållbara. Någon gång måste något ge efter. Varför byter mellanösterns exportörer olja mot papperspengar? Något som i praktiken gör mellanösterns påstått muslimska makthavare till penningutlånare. Jag är mycket nyfiken på vad Kissinger/Nixon egentligen sa till Saudiarabiens kung i början av 1970-talet... /Mats L/ASPO Sverige/
SvaraRaderaTack för ytterligare ett mycket bra inlägg.
SvaraRaderaIntressant att titta på Egypten och hur det exploderar där, i samband med att man blir nettoimportör. Och det här är med stor sannolikhet något vi kommer att få se mer av.
"... brukar de flesta trender gå i vågor."
SvaraRaderaVågformad trend? Hmm..
Asch, huvudsaken är att du förstår vad jag menar... :-)
RaderaFlute har rätt! Trender och utvecklingar går i S-kurvor uppåt när naturen får råda.
SvaraRadera