Länsstyrelsen hoppas att arbetet kan sätta igång i slutet av 2013, men Nordin och Hamilton skriver att deras förhoppning är att bygget ska inledas 2014. Förhoppningsvis kan bygget skjutas fram tills det är uppenbart att Förbifart Stockholm inte kommer att behövas.
Vadå inte behövas? Jo, det förhåller sig nämligen så att den globala oljeproduktionen befinner sig på en platå sedan 2005. International Energy Agency säger att produktionen av konventionell olja troligen nådde sin kulmen år 2006. Troligen kommer nedgångsfasen i den globala oljeproduktionen att inledas på allvar inom några år.
De flesta av världens större oljeproducenter har redan passerat sin maximala oljeutvinning, exempelvis faller Norges oljeproduktion sedan millenieskiftet med i genomsnitt 6 procent per år och Storbritannien har gått från att vara oljeexportör till att importera en del av sitt oljebehov.
Därmed kan vi se fram emot minskande bilåkning och Förbifarten blir helt onödig.
Vi kan inte heller förvänta oss att vi ska hitta något annat sätt att driva biltrafik i samma omfattning som nu. Biobränslen kan inte ge någon ökad biltrafik. Verkligheten säger något annat. Vi kan inte ersätta mer än 10-15% av vår förbrukning av bensin och diesel med jordbruksbaserade råvaror, och som mest 25% om vi också använder skogsråvara.
Elbilar då? De är beroende av olika sällsynta ämnen för batterierna, t.ex. lantan eller litium. Detta gör att de blir väldigt dyra - alltför dyra för gemene man. Dessutom finns knappt något av den enorma infrastruktur som behövs och var den extra elen ska tas ifrån säger ingen. För att driva elbilar i större omfattning skulle vi behöva något nytt kärnkraftverk. Än så länge finns nya kärnkraftverk i Sverige inte ens på planeringsstadiet och kärnkraftverk tar många år att bygga och kostar väldigt mycket..
Debatten om Förbifart Stockholm har till stor del handlat om motorvägens miljöeffekter, men få har ens funderat på detta med den framtida tillgången till bränsle och därmed trafikvolymerna. Ökad trafik kräver mer energi, men snart står vi inför knappare energitillgång.
De cirka 30 miljarder som ska satsas på Förbifart Stockholm kan användas till betydligt mer framtidssmarta byggprojekt istället. Hur mycket spårväg eller tunnelbana skulle vi kunna få för dessa pengar?
Läs även vad jag skrivit tidigare om förbifarten och bilism:
- Jag tror på elbilar när...
- Vad ska driva bilarna?
- Carlgrens kappvändning
- Vägvansinnet fortsätter
- Varför en väg för minskad trafik?
- Olja, Förbifarten, Miljöbilar, Miljöminister
- Regeringen säger ja till vägidiotin
Inlägg
Är det verkligen självklart att det svenska bilåkandet och transporter kommer att minska bara för att olja blir (eller redan är) en bristvara?
SvaraRaderaFörmodligen kommer de länder som, när oljepriset stiger, "har råd" att fortsätta att köpa olja medan de som inte har råd blir utan - med allt vad det innebär. Och då beror det på var smärtgränsen går för ett land. För oss i Sverige kan man nog vänta sig skattesänkningar när priset börjar inverka menligt på samhället, kanske vid 20kr/liter på bensin eller så.
Sen beror det på hur uttdragen negången blir. En variant skulle kunna vara att man efter hand bygger om bilarna till gasdrift eller liknande och forkar av ett rör från Merkels navelsträng från Ryssland, eller bygger ett helt nytt rör.
Men i slutändan måste förstås transporterna göras via eldrift. Och får man tro tekniska media utvecklas batteriteknik med rekordfart just nu, så det kanske finns något lite hopp, om nedgången drar ut på tiden tillräckligt. Sverige har ju dessutom överskott på el (exporterar motsvarande typ 50% av kärnkraftens produktion) vilket förmodligen skulle räcka för att ladda rätt många elbilar.
Å andra sidan kanske oljebristen, eller den förestående Eurokraschen, kraschar världsekonomin in i anarki och kaos, och då behöver man ju inte förbifart stockholm.
"De cirka 30 miljarder som ska satsas på Förbifart Stockholm kan användas till betydligt mer framtidssmarta byggprojekt istället. Hur mycket spårväg eller tunnelbana skulle vi kunna få för dessa pengar?"
SvaraRaderaVi gjorde en mindre uppsats i det ämnet på Universitet, utifrån de planerade och uträknade projekt som fanns i den byråkratiska pipelinen så att säga, men som saknade fullständig finansiering. Det blir ett fullständigt annorlunda Stockholm. För att förenkla processen valde vi bara spårprojekt men även för att jämföra ett trafikslag jämfört med ett annat. Vi gjorde ingen värdering i vilka områden som skulle prioriteras, utan utgick från vad som det fanns planer kring. Personligen skulle jag inte lagt lika stora resurser på innerstan som vår sammanställning gör.
För 30 miljarder fick vi ihop..
Upprustning och tillägg av existerande linjer:
Spårväg City (Ropsten - Strandvägen) och Lidingöbanan (sammankoppling och uprustning)
Roslagsbanan Etapp 1+2 Banverket (dubbelspår, ny sträckning fram till Centralen.)
Spårväg Ost/Saltsjöbanan
Samt följande helt nya sträckningar:
Spårväg Odenplan – Solna
Spårväg längs Busslinje 4
Spårväg Värtabanan (omvandling av existerande godsbana)
Spårväg Syd (Flemingsberg, Skärholmen, Älvsjö, Högdalen, Högdalen, Hökarängen, Skarpnäck till Tyresö)
Spårväg Liljeholmen - Hornstull + Slussen – Hamngatan (Korta förbindelser över vattnet)
Spårväg Solna – Universitetet (Knyter samman yttre spårvägsringled)
T-bana Hagsätra – Älvsjö (Knyter samman spårväg, tunnelbana och pendel)
T-bana/Spårväg Akalla – Barkarby (Knyter samman spårväg, tunnelbana och pendel)
Jag vet inte längre vad jag ska tro. Hittills visar inte oljeproduktionen tecken på att avta, snarare blir siffrorna stadigt högre, även för råolja. Det verkar som om tidigare olönsamma fossilbränsleprojekt (tjärsand, oljeskiffer, djuphavsolja/gas) har fått en "boom" nu med de senaste årens höga oljepriser. Skulle inte förvåna mig om vi kan driva vidare fossilspåret ett bra tag till. I så fall är det inte energibrist som blir framtidens stora problem, utan den hejdlösa miljöförstöring som lär följa på vår sista brandskattning av de fossila tillgångarna.
SvaraRaderaFörbifarten är dock korkad i alla hänseenden. Vad är poängen med att bygga färdigt Norra länken och sedan lägga resten av ringleden på is för att istället satsa på Förbifarten? Om man måste satsa på en till motorväg i Sthlm borde man istället färdigställa ringleden med Österleden mellan Hjorthagen och Nacka. Det skulle vara trafikmässigt vettigare.
//Pelle
Förbifart Stockholm är ett prestigeprojekt för politiker och har inget med realism eller behov att göra. Hoppas som Flute att det blir en segdragen historia så bristen på bränsle blir uppenbar även för politikerna och opinionen, så att förbifart Stockholm självdör. För övrigt så är det faktiskt batteritekniken som kommer att stjälpa alla förhoppningar om framtida elbilar. Naturvetenskapen och termodynamiken sätter stopp för utveckling av batteriernas prestanda. Lyckas vi "hotta upp" batterierna med 150 % så får vi vara oerhört nöjda. Sen finns andra hinder för elbilarna, brist på jordartsmetaller men framför allt kapital. Den förstående recessionen kommer att bli seg och enligt Nicole Foss kommer den att pågå 15-20 år. OBS! Inte ens Energimyndigheten räknar med mer än 1 % elbilar år 2030 i sina prognoser, däremot tror de på fortsatt tillgång av fossilt bränsle. Och då undrar man varifrån det bränslet ska komma då samtliga av våra tre stora leverantörer Ryssland, Norge och Danmark har passerat maxproduktion sen många är!
SvaraRaderaVi passerade alltså peak konventionell olja för 6 år sedan, och ändå är priset inte mer än $90 eller <4 kr litern. Även med fördubblade eller tripplade oljepriser kommer vi att fortsätta köra bil. Kanske snålare bilar som drar 0,3-0,4 lit/milen. Förbifarten behövs om Stockholsregionen ska fortsätta växa. Försök bo i Upplandsväsby och jobba i Södertälje med barn som ska lämnas och hämtas. Det går inte i dagens läge.
SvaraRaderaMen varför i hela friden ska du bo i Upplands-Väsby och jobba i Södertälje? Det verkar vansinnigt opraktiskt.
RaderaOch förresten, varför ska Stockholmsregionen fortsätta att växa?
RaderaAnders: Man kan flytta...
SvaraRaderaSaxat från bloggen signerad ”Lidingös starke man”, http://paullindquist.blogspot.se/2012/06/regeringen-kraver-okat-bostadsbyggande.html
SvaraRadera"Dagens prognoser anger att folkmängden i Stockholms län fram till 2020 i genomsnitt kommer att öka med cirka 35 000 personer per år."
För en tillväxtfanatisk nyliberal som lever i en fantasivärld med oändliga resurser är dessa siffror ljuvliga. Merparten av dessa 35 000 personer per år kommer med stor sannolikhet att vara invandrare, ty utan invandring skulle Sveriges befolkning minska.
Men för oss mer realistiskt lagda är dessa självuppfyllande prognoser i det långa loppet destruktiva. Särskilt med tanke på att livsmedelsproduktionen kommer bli svårare att upprätthålla med sinande oljetillgångar, samtidigt som fler munnar ska mättas.
Slå hål på dessa självuppfyllande befolkningsprognoser och man slår undan benen på de som förespråkar Förbifart Stockholm. Ett utbyggt tunnelbanesystem i Stockholmsregionen anser jag är det mest angelägna på litet längre sikt.
"Självuppfyllande befolkningsprognoser"?
SvaraRaderaUppenbarligen har storstaden en attraktionskraft som gör att fler männiksor vill bo i den av egen fri vilja. Om det fanns politisk vilja skulle Stockholm utan svårigheter kunna växa, men tyvärr finns idag varken tillräckligt många bostäder eller tillräcklig infrastruktur. Titta på en sattelitbild över Stockholm. Det mesta är grönområden. Förorterna är extrent dåliga exempel på utspridd bebyggelse utan sammanhållna stadskärnor. Det finns en oerhörd potential att bygga en tätare stad.
Att Stockholm behöver fler transportleder än 1967 mellan norr och söder ser jag mer som en hygienfaktor, eller grundförutsättning. Spårvägar i innerstan kommer inte att ändra på det faktumet.
@Anders 31:25,
SvaraRaderaMed "självuppfyllande befolkningsprognoser" åsyftas att den nyliberala tillväxtfanatiska Alliansregeringen gör i stort sett allt för att hela tiden öka svensk BNP. En ständigt ökande befolkning i Sverige är därför ett högprioriterat mål, enligt nedan.
Då fruktsamhetstalet hos etniska svenskar (Reinfeldts vokabulär) ligger under 2,0 barn per kvinna - en befolkningsminskning på sikt - krävs det en omfattande invandring gärna från barnrika kulturer för befolkningsökning. Enligt SCB kom 593 954 invandrare till Sverige 2006-2011.
061231 hade Stockholms län en befolkningen på 1 918 104. Andelen med utländsk bakgrund var 25,6 %. Flyttningsnettot 2006 var 16 958, där bidraget från övriga Sverige var 5 014 och från utlandet 11 944. Det kalkylerade antalet lägenheter i flerbostadshus var 668 904 och antalet småhus 244 318.
111231 hade Stockholms län en befolkningen på 2 091 473. Andelen med utländsk bakgrund var 28,9 %. Flyttningsnettot 2011 var 23 778 , där bidraget från övriga Sverige var 6 093 och från utlandet 17 685. Det kalkylerade antalet lägenheter i flerbostadshus var 704 055 och antalet småhus 264 469.
Under perioden 2006-11 ökade således Stockholms läns befolkning med 173 369 personer, medan antalet lägenheter i flerbostadshus ökade med 35 151 personer. (Småhusjämförelsen är något osäker pga. olika statistiska mått vid de två tidpunkterna.)
Med en stor invandring uppnås åtminstone tre syften à la tillväxtfanatisk nyliberalism, som alla har bäring på att blåsa upp den svenska BNP:n:
1. Det skapas och krävs många tjänster, såsom tolkar, socialarbetare, flyktingadvokater, poliser, kriminalvårdare etc., för att ta hand om dessa invandrare i det svenska samhället.
2. En stor post i svensk BNP är den kreditfinansierade bostadsbubblan som är särskilt påtaglig i Stockholmsregionen. Eftersom invandrarna helst vill bosätta sig i storstadsregionerna, till vilken Stockholm tillhör, kommer dessa när de får uppehållstillstånd få förtur till hyresrättsmarknaden. Detta innebär t.ex. att svenska examinerade akademiker från övriga Sverige som vill bo i Stockholmsregionen i högre grad måste hyra i andra hand eller köpa bostadsrätt, eftersom hyresrätter viks i första hand åt invandrare. Detta borgar för att efterfrågan på bostadsrätter hela tiden är större än utbudet. Trycket i den kreditfinansierade bostadsbubblan kan därmed öka eller åtminstone bibehållas. Därigenom kan den bostadsbubbelberoende BNP:n hållas på en konstlat hög nivå.
3. Ju fler invandrare desto fler personer blir det som konsumerar varor och kräver extra infrastruktur, vilket ses som positiva BNP-tillskott.
Att sedan den sociala oron, arbetslösheten, bidragsberoendet, kriminaliteten, antalet fall av våldtäkter och självskadebeteenden ökar samt att den etniskt svenska befolkningen om ca en generation är i minoritet i det svenska samhället är strutsmentala petitesser i BNP-sammanhang.
Förbifart Stockholm motiveras av de nyliberala tillväxtfanatikerna bl.a. utifrån axiomet att Stockholms befolkning hela tiden ökar. Men det verkar inte ha gått in i deras skallar att det land i världen som på senare tid kan visa upp bland de mest imponerande tillväxtsiffrorna – Kina – också tillämpar ettbarnspolitik, som syftar till befolkningsminskning. (Kina tillsammans med Tyskland inser att det är den positiva bytesbalansen som är det viktiga för ett lands välstånd.) Således skulle Stockholm, om de tog lärdom av de sinologiska läromästarna, må bra av att ha en liten befolkningsminskning, främst genom att kraftigt minska den utomeuropeiska invandringen.
Det som gör Stockholm så vackert är inte den höga andelen av befolkningen med utländsk bakgrund utan grönområdena, vattendragen och överlag gamla och vackra byggnader som inte alltför mycket störs av höga, skrikiga skrytbyggen. Varför ska Stockholm förfulas med ökad invandring, som kräver att nya trafikleder byggs, grönområden exploateras och stadsbilden förtätas?
Elbilar:
SvaraRaderaAlla svenskar kan köra elbil med åtta procent extra energiproduktion.
Batteriprestanda spelar mindre roll när snabbladdning är utbyggt.
Priset faller med volymen, det tar några år innan elbilar når privatpersoner.
Globalt är lithium en bristvara, men för väst räcker det.
Transporter kommer att prioriteras högt även efter peak oil och fler kommer tvingas lägga större del av inkomsten på (el)bil.
Med det sagt så kommer det självklart ändå rimligen att finnas färre bilar om 20 år. Men det är ingen anledning att såga elbilar som bloggare har för vana att göra. En hållbar värld innebär lite förenklat kraftigt utbyggd förnyelsebar energi, kraftigt minskad konsumtion, mer kollektivttrafik, mindre kött och så många elbilar som möjligt.
Snabbladdning innebär minst 20 min vid laddstolpen var 12 mil. Om det inte är kö till stopen förstås, för då tar det 20 min extra per bil framför dig. Elbilisten bör kanske utrusta sig med ett visst mått av tålamod.
RaderaJag tror inte heller på snabbladdning. Det enda sättet att få en vettig infrastruktur för elbilar vore att ha ett standardiserat batteripack som man enkelt kunde byta mot ett fulladdat vid varje bensinmack. Man skulle öppna en lucka på bilen och backa in i någon sorts vagga där det gamla batteriet automatiskt lyftes ut (och sattes på laddning), och ett laddat batteri sattes in. Sedan skulle det rotera på.
RaderaMen kostnaderna för att bygga ut detta system... För att inte tala om hur biltillverkarna ska kunna komma överens om standarden för batteripacket. Å andra sidan behöver inte alla ansluta sig på en gång, man skulle kunna ha det som ett exlusivt alternativ invid de stora autostradorna till att börja med.
Fast jag tror kanske inte själv på idén, och just därför tror jag inte heller så mycket på elbilar. Dessutom är ju elbilar precis lika beroende av fossila bränslen som vanliga bensin- och dieselbilar, så vad tjänar det till att byta överhuvudtaget?
//Pelle