ZeroHedge skrev i förra veckan om hur Italiens ränta på statsskulden inte får öka mycket mer, eftersom staten då blir insolvent enligt IMF:s definition, alltså att statsskulden i förhållande till BNP inte längre kommer att nå ett läge där den börjar sjunka inom de närmsta åren med de BNP-gissningar som gäller. Räntan på 7-åriga italienska statsobligationer ligger idag på 5,89 procent och stiger den bara till 6,80 procent är alltså staten insolvent. Självklart kan en nedskriven BNP-prognos för de närmaste åren också få samma effekt. Italien är alltså väldigt nära pottkanten. Detta beror förstås på att landet redan innan finanskrisen hade en stor statsskuld (2007 låg den på 103 procent av BNP) och den har de senaste åren förstorats. I år ligger den runt 123 procent av BNP, vilket är ungefär den nivå där Greklands statsskuld låg hösten 2009, innan hela den grekiska tragedin drog igång.
Det är inte heller någon ökänd domedagsprofet som säger detta, utan en helt vanlig ekonom från Bloomberg som gjort uträkningarna.
Det positiva man kan säga om Italien är att de åtminstone har sluppit ha någon fastighetsbubbla under 2000-talet, så statsskulden torde inte plötsligt öka framöver på grund av banker som drabbas av dåliga bolån (vilket däremot är fallet i Spanien).
God jul! – särskilt alla som tjänstgör idag
4 timmar sedan
Italien har haft 5,9% ränta i *snitt* de senaste 20 åren... tänkvärt.
SvaraRaderaOm Italien genomför stora besparingar och kommer in i en rejäl lågkonjuktur är det mycket sannolikt (oavsett bubbla) att fastighetspriser faller.
SvaraRaderaSpanien ligger just nu på 7.18% ränta för tioåriga statsobligationer - nytt post-pesetas-rekord!!
SvaraRaderaJag tycker att sju procents ränta är ganska lite, guld går upp mycket mer än så!
/Guldkalle
Fråga till Flute:
SvaraRaderaHela krisen känns väldigt svårbedömd, men är detta ett tänkbart scenario?
Steg 1 - PIIGS går i konkurs, EMU bryts upp delivs. Detta medför stora förluster för svenska banker i form av nedskrivningar.
Steg 2 - Recessionen, som då förstärks, påverkar svensk export negativt. Den svenska arbetslösheten stiger över 12 %.
Steg 3 - Negativ tillväxt och dåliga framtidsutsikter borde driva upp marknadsräntorna (för att man ska våga låna ut pengarna).
Steg 4 - Ekonomin för svenska hushåll försämras ännu mer pga högre arbetslöshet och högre boräntor. Fler tvångsförsäljningar från bankerna.
Steg 5 - Bankernas kreditförluster stiger kraftigt och vissa banker blir konkursfärdiga.
Vilken är den bästa strategin för att behålla värdet på sina tillgångar i en sån här situation? SEK är väl ganska bra i ett inledande skede eftersom Sverige inte är först ut på trampolinen. Guldet är väl bra ifall det blir hyperinflation. Men om det blir deflation, ska man ha pengarna på banken då med risk för att ens bank går om kul?
Dimman ligger tät över EUs kanoner....
1) Inte lika stora som ute i Europa, men hela banksystemet kommer få stora svårigheter, vilket kommer innebära massivt centralbanksagerande.
SvaraRadera2) Detta är det stora, massarbetslöshet i hela Europa, hela världsekonomin drabbas, konsumtionen minskar kraftigt etc, en negativ spiral.
3) Njae, centralbankerna kommer trycka massor av nya pengar till låg ränta, vilket leder till hög inflation
4) Se 2
5) Se 1/3
@ Mama
SvaraRaderaOkay, kommer centralbankerna våga trycka så mkt pengar att vi får en hög inflation. Hur långt är steget till hyperinflation?
Om vi antar att vi får hög inflation bör man alltså tanka guld...
Finns det något som talar för deflation? Vad isåfall?
Deflation? Skuldavskrivning. Enorma mängder "pengar" kommer att försvinna upp i tomma intet. Då blir det mindre pengar kvar = deflation.
RaderaDe försök till inflation som centralbankerna försöker åstadkomma är småpotatis jämfört med de belopp som skulle behövas för att motverka deflationstrycket. Läs Steve Keens “The Roving Cavaliers of Credit”
Eller min sammanfattning på svenska.
RaderaDet finns en bakdörr i euron, Hugh Hendry talar om detta, se länken spola fram till 4:30 och lyssna riktigt noga, http://www.youtube.com/watch?v=sAAnV-AolTI
SvaraRaderaAlla eurosedlar har sin egen centralbanks kod, X är bundesbank som garanterar sedeln.
Det betyder att om det skiter sig riktigt så komer tyska banker inte att acceptera andra eurosedlar.
Does the serial number on the euro banknotes contain a country code and, if so, which letter belongs to which national central bank?
The euro banknotes bear the following signature letters to indicate which central bank authorised the printing of the banknotes:
Code letter
National central bank of ... Code letter
Belgium Z
Greece Y
Germany X
Spain V
France U
Ireland T
Italy S
Luxembourg *
Netherlands P
Austria N
Portugal M
Finland L
Slovenia H
Slovakia E
Cyprus G
Malta F
Estonia D
* Banque centrale du Luxembourg does not authorise any banknote printing itself, but receives banknotes exclusively from the other Eurosystem central banks.
Källa: Eurosedlar
http://www.bundesbank.de/Redaktion/EN/FAQ_List/euro_banknotes.html#11
En liten korrigering till föregående kommentar beträffande sedlarna och vem som garanterar dem.
SvaraRaderaDet är inte de olika ländernas centralbanker som garanterar sedlarna, det är ECB som garanterar sedlarna. Faktum är att landskoden är mer eller mindre symbolisk, eftersom sedlarna släpps i cirkulation som ocirkulerade i andra länder än det land vars kod finns på sedlarna.
Franska € 5 och € 10 ges ut i cirkulation i t.ex. Finland osv medan Finland och Luxembourg har ett avtal om att Finland förser Luxembourg med sedlar pga lagstiftningen i Luxembourg som kräver att furstens porträtt skall finnas på betalningsmedeln som landet ger ut. ( Luxembourgs kod är R )Därför finns det serier utav sedlar med finska koder som i princip aldrig har släppts i cirkulation i Finland.
För att göra många besvikna, ifall Grekland sparkas ut ur Euroland, då kommer sedlar med grekiska koder att fortsätta cirkulera i Euroland tills de är utslitna och dras ur cirkulation pga slitaget.
Faktum är att för vart år besluts vilka länders tryckerier som svarar för utgivningen utav olika valörer. Inte ens Tyskland trycker varje år alla valörer
spelreglerna ändras fort, stabilitetspakten blev ett skämt.
RaderaHugh Hendry verkar veta vad han talar om.
http://hughhendry-blog.blogspot.com/
Hendry är en representant för anglosaxerna och han verkar i alla fall inte att känna till hur det fungerar beträffande kontantvalutan i Euroland.
RaderaDu har rätt i att man ska vara försiktig med information man läser, i dagens läge vet man inte vad man ska tro på eller vem, är själv säker på en sak, det håller på att gå åt helvete.
RaderaOm ett lands centralbank håller för låg styrränta/köper för mycket statspapper så säger skolboken att hög inflation blir resultatet. Denna "sanning" har etablerats under en era där detta har skett i en omgivning av tillväxt. Nu går vi in i en era av svag tillväxt över hela världen. Kreditexpansionen övergår i kreditkontraktion, centralbanker försöker kompensera kredittorkan med sedelpress och nollränta. Om detta sker globalt, vad händer då? Detta är en ny situation som vi inte upplevt tidigare. Som någon nämnde här ovan, krisen är svårbedömd.
SvaraRadera/Mats L/ASPO Sverige
"It's easy to go inte denial about peak oil, because it changes everything." -R. Heinberg
Verkar som om de sk österrikarna är de som har den bästa förklaringen till vad som sker i detta nu.
SvaraRaderaEtt faktum kvarstår, när krisen någon gång i framtiden blåst över, då kommer någon att få Nobelpriset ( ifall det finns några medel kvat för ändamålet ) i ekonomi för att han/hon lyckats sätta ihop en teori som förklarar vad som hände.
Över lag verkar det som om varje stor systemkris kräver nya ekonomiska teorier, de dittills rådande teorierna verkar alltid att förpassas till historien utav systemkriser.