2012-09-07

Anledning att oroa sig för klimatet

Som jag har skrivit förut så slår vi i år bottenrekordet för den arktiska havsisens utbredning med bred marginal. Senaste diagrammet från JAXA ser ut så här.
Igår fanns det 3,6 miljoner kvadratkilometer havsis i Arktis. Kurvan ser nu ut att börja plana ut i takt med att vintern närmar sig. Jämfört med medelvärdet för 1980-talet har vi alltså tappat över 3,5 miljoner kvadratkilometer havsis. Det är mer än Indiens yta.

Mängden havsis som försvunnit per dag under augusti har enligt NSIDC varit den största sedan satellitmätningarnas början med över 90 000 kvadratkilometer per dag. Mängden flerårig is har också minskat kraftigt. Den fleråriga isen är betydligt starkare än den is som bara legat en vinter, så vi kan därför förvänta oss att istäcket i Arktis även nästa sommar kommer att bli väldigt litet, då det kommer att domineras av ettårig is som smälter bort snabbt. När isen försvinner absorberas också solvärme som tidigare reflekterades, vilket lär öka på temperaturen i Norra ishavet ytterligare. Vilken effekt detta kommer att få på klimatet lokalt i Sverige, Ryssland eller USA är svårt att förutsäga. Det enda vi kan säga med någorlunda säkerhet är att vi kommer att få annorlunda klimat än förut.

Isavsmältningen i Arktis har gått betydligt snabbare än vad klimatforskarna räknat med. Dagens läge skulle enligt deras modeller inte uppträda förrän om några decennier. Vi kan alltså konstatera att de varit alltför försiktiga i sina förutsägelser, inte alltför alarmistiska.

Det finns förresten de som påstår att det under 1930-talet var lika lite is i Arktis som nu, men det är lätt att peta hål på denna villfarelse. Ser man på en rekonstruerad tidsserie för den arktiska havsisen så ser man att 1930-talets bottnar passerades redan på 1980-talet.
Även om man tar hänsyn till den större osäkerhet som råder för ismätningar före satelliteran är trenden övertydlig. Notera att 2011 och 2012 ännu inte är med i detta diagram.

Det är som Jonas Fogelqvist skriver på Effekt stora risker vi har tagit genom att bränna upp en massa fossila bränslen. Naturskyddsföreningen beskriver det som att vi spelar rysk roulette med klimatet. De effekter vi nu ser är bara av de fossila bränslen som mänskligheten hittills har bränt upp och mycket finns kvar under marken. Visserligen befinner sig den globala oljeproduktionen nu på en platå och ser ut att kunna vända neråt, men i gengäld ökar kolkonsumtionen snabbt - det CO2-mässigt värsta fossila bränslet. Peak coal bedöms inte inträffa förrän 2025. Den globala kolförbränningen har de senaste åren ökat snabbare än någonsin förut i historien.
För den som vill koppla av från eländet och få en mer humoristisk syn på den arktiska havsisen och klimatförändringarna tipsade bloggrannarna Galen? och Uppsalainitiativet om följande video med en vädertös som flippar ur.

De som fortfarande känner sig tveksamma kan ta och läsa lite på Global Warming FAQ.

15 kommentarer:

  1. Kan du förklara vad jag, eller någon, vinner på att oroa sig? Det lustiga med klimatfrågan är ju att den är en ickefråga, man kan ju inte göra något åt problemet. Eller kommer inte. Det vet väl alla? Eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oron bör lämpligen leda till att man vidtar förberedelser för att mildra effekterna av klimatförändringarna, samt ställer krav på politikerna att också vara förberedda.

      Radera
    2. Jag frågar mig fortfarande lite vad jag ska göra som individ? Oron finns självklart där men uppriktigt ser jag större faror överallt som man faktiskt kan gör något åt. Vi har en enorm miljöskuld att beta av, tyvärr är den ju så omfattande och ogripbar att man för det mesta gör lite akutinsatser eller förklarar att det nog inte är någon större fara. Co2 lär aldrig gå att åtgärda, visst har jag tankar på att söka mig ett lantställe på en höjd i allmänt bra läge men samtidigt inser jag ju att jag knappast kommer att komma undan krisen som eventuellt väntar ändå, jag är inte naiv och tror knappast att folk ska gå förbi min egendom svältande och respektera min äganderätt. Politikerna ser inte ut att förbereda sig, de vill mota Olle som redan är ute ur hagen i grind. Sen såg jag förövrigt en siffra på 100 miljoner i kostnader för Sveriges del. Självklart rymmer den inte alla effekter men jag har svårt att se vad politikerna ska kunna göra i dagens kontext och de krav som människan ställer, man kommer inte att ta tag i saker. Det skulle vara skönt att höra lite mer konkreta tankar om vad man bör göra istället för att höra att man ska oroa sig när man inte kan förstå vad man ska göra som individ och hur vi ska ställa krav på politiker, det hela blir ju bara absurt ännu, även om Cornu idag skriver rätt bra, tyvärr så skriver han ju emot "allas" politiska agenda. Vi kan inte tro som Annie att Centern ska frälsa globen med något mishmash.

      Radera
  2. Din Titel är svaret på din fråga

    SvaraRadera
  3. Lyckligtvis finns det också informerat folk som inte använder sig av halmgubbeargumentationsteknik och omfattar hela Jorden i sina ekvationer...

    Typ, Södra Halvsfären och Antarktiska isutbrednings anomalin:
    http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/IMAGES/seaice.anomaly.antarctic.png

    De missar inte heller påpeka att årets havsiskrympning i Arktis är faktiskt mycket mindre jämfört med bara några få år tillbaka (att inte jämföra med 1920-talet):
    http://www.climatedepot.com/a/17239/Dont-Panic-Arctic-Ice-Hits-Record-Low-Climate-Depot-Explains--Arctic-melting-hype

    Ha en trevlig helg och flöjta vidare!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilka halmgubbeargument?

      Radera
  4. Flute, jag skulle också vilja haka på Dr.Parasit om varför man egentligen bör oroa sig. Säg att vi skulle kunna få ner C02 halten och hejda temperaturökningen på jorden, vad skulle det då innebära? Att vi kan fortsätta leva precis som vanligt, och öka vår konsumtion för varje år i tron att evig tillväxt existerar. Att tro att marknaden löser alla problem och att bortse från att människan är en del av ett naturligt förlopp

    Jag tycker precis som Dr.Parasit att det är en icke fråga, eftersom det inte finns något vi kan göra för att hejda utvecklingen. Människans påverkan på det globala ekosystemet med 7 miljarder människor idag och 10 miljarder om några decennium är för stor, det går inte att bortse från.
    Att tro att man kan försörja 10 miljarder människor i harmoni med naturen är naivt.

    Vår första utmaning tror jag kommer att bestå i den omställning som vi tvingas att genomgå inom en snar framtid. Omställningen i form av att dels miljön förstörs men också att bristen på livsmedel kommer bli verklighet då oljan blir allt dyrare. Detta kommer leda till stora problem, speciellt om utvecklingen går fort. Det stora hotet mot mänskligheten, inte mot jorden, är överbefolkningen. Detta talas det tyvärr sällan om, i Sverige är man ju till och med positivt inställd till befolkningsökning med flerbarnsttillägg etc.

    SvaraRadera
  5. De personer som ställer sig bakom "global warming"-hypotesen som en funktion av ökade CO2-utsläpp, gör klokast i, med adress till vetenskapligt sinnade personer, att presenterara vad den globala temperaturen är och vad den var för ett antal år sedan.

    Inte för att det behövs sägas, men jag anser att konsumtionen av ändliga fossila bränslen bör reduceras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt sådant finns ju på mängder av ställen på nätet. De som motsätter sig den av de flesta klimatvetenskapsmän framförda AGW-teorin borde presentera vad de anser vara fel.

      Radera
    2. Vad jag fann var att den globala temperaturen för 2011 var enligt:
      http://www.ncdc.noaa.gov/sotc/global/2011/13

      0,51 grader Celsius över medelvärdet på 13,9 grader Celsius. I medelvärdet antyds det att alla årliga globala temperaturer från 1880 och framåt ingår. Vilken noggrannhet värdet har och hur datainsamlandet särskilt långt tillbaka i tiden har gått till, kan jag inte finna. Är det någon som kan hjälpa mig?

      Radera
    3. Temperaturer längre tillbaks i tiden uppskattas med hjälp av proxies, d.v.s att mäta t.ex. densitet och storlekar på årsringarna i trädstammar, vilket ger en sammanhängande skala ca 10000 år bakåt. Sen kan man studera tjocklek på årliga avlagringar i sediment, pollen och diverse andra proxies. Men det blir förstås något slags medelvärde och inte helt perfekt. Därför kan man t.ex. bråka om ifall den medeltida värmeperioden verkligen inträffade eller inte, ifall den var global eller inte, och ifall den var varmare än nu. Att det under en kort period gick att bedriva jorbruk på grönland tyder iaf på att det var ganska varmt.

      Radera
    4. Tack Karl,

      Vet du också hur den globala genomsnittstemperaturen 13,9 grader Celsius från 1880 och framåt har tagits fram?

      Värdet förbryllar mig. Enligt "U.S. Extension to International Civil Aviation Organization (ICAO) Standard Atmosphere", 1958*, anges temperaturen vid havsnivån till 15,0 grader Celsius och den absoluta temperaturen till 288,16 K.

      I NOAA:s diagram över temperaturavvikelse som funktion av tiden, kan man vid åren kring 1958 utläsa att temperaturen är ca 13,9 grader Celsius.
      http://www.ncdc.noaa.gov/sotc/global/2011/13

      Varför har då inte ICAO valt 14,0 eller 13,9 som sin temperatur? 14,0 (och för den delen 13,9) ligger långt från 15,0 i dessa sammanhang.


      *) "Handbook of Chemistry and Physics", 59th Edition, 1978-1979, sid F-205.

      Radera
    5. Ointressanta hårklyverier skulle jag vilja säga.
      NOAA har med sina mätmetoder tydligen kommit fram till att den globala medeltempen från 1880 och framåt varit 13,9 °C och sedan räknar de med samma mätmetod ut att temperaturen 2011 varit 0,51 °C högre. Det intressanta är ju att räkna förändringarna inom samma temperaturserie.
      ICAO har tydligen ett annat sätt att räkna ut medeltemperaturen. Skulle man använda deras metod konsekvent över tiden 1880-2011 skulle man säkerligen även där se förändringar.

      Radera
  6. Rättelse till min 15:50-kommentar:

    "Vet du också hur den globala genomsnittstemperaturen 13,9 grader Celsius från 1880 och framåt har tagits fram?"

    bör ändras till:

    Vet du också hur den globala genomsnittstemperaturen 13,9 grader Celsius under 20:nde århundradet har tagits fram?"
    "

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.