Panaxia illustrerar systemviktighet

Panaxias konkurs var sannerligen en "grå svan" - en enstaka händelse med stora bieffekter som få tycks ha förutsett. (Inte en "svart svan" då det borde ha varit uppenbart redan i våras att allt inte stod rätt till i bolaget, när tidigare vd:n och tidigare administrativa chefen häktades misstänkta för grova bokföringsbrott.)

Hur mycket pengar som saknas är ännu oklart, men det rör sig om minst 100 miljoner kronor och kanske uppåt en halv miljard. I nästa vecka kan troligen konkursförvaltaren berätta hur mycket pengar som saknas. Panaxia har den senaste tiden (frågan är hur länge) drivits i form av klassiskt ponzibedrägeri, där man använt kundernas pengar till verksamheten och hela tiden rullat underskottet till kunderna framför sig, ända tills det den 5 september gick för långt och konkursen var ett faktum. Det handlar helt enkelt om grov förskingring.

Förutom flera stora kedjor som drabbats (bland annat Apoteket, Seven-Eleven, Forex, Pressbyrån, Rusta, Mekonomen) så har troligen många mindre butiker och mackar drabbats. Det har talats om hur många mindre handlare kan gå omkull även om jag ännu inte läst om några faktiska konkurser. Skulle det bli några bensinstationer som går i kk så kan det kanske få vidare bieffekter genom att det på vissa håll kan bli långt till närmsta bensinmack.

Svensk handel krävde idag att staten rycker in och tillfälligt tar över Panaxias verksamhet när de stänger ner företaget på tisdag - Panaxia hade omkring en femtedel av den svenska marknaden för kontanthantering. Det verkar nämligen dröja ett tag innan konkurrenterna Loomis och Nokas har fått upp tillräcklig kapacitet för att ta över Panaxias kunder - de tvingas just nu säga nej till nya kunder. Risken finns förstås att handlare kan bli rånade, antingen i affären eller på väg till banken. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska enligt uppgift ha tagit upp saken idag, men jag hittar inget på deras hemsida om det.

Vi får se hur det går med det befarade bankomatstoppet, när Kontanten (som med 650 bankomater har nästan en femtedel av den svenska marknaden) inte får pengar levererade till sina automater. Det talas om några dagar och upp till två veckor som det kan bli tomt i deras bankomater. Men det kanske blir falskt alarm och inga problem. Det vet vi inte förrän vi får facit nästa vecka. Nu har de flesta svenskar som tur är två betalsystem att välja på i de flesta butiker - antingen med kontanter eller med kort.

Det som Panaxia-gate visar är hur ett företag kan vara systemviktigt (eller systemkritiskt) i dagens komplexa och sammankopplade samhälle. När det plötsligt och oväntat faller bort blir effekterna svåröverskådliga och vitt förgrenade. Ju färre företag det finns inom en viss sektor, desto viktigare blir vart och ett av dem. Tyvärr verkar samhället i stort gå mot allt större koncentration i de flesta sektorer. De flesta företag har kritiska beroenden av många andra som de i många fall troligen inte reflekterar över under normala förhållanden. Det kan dock vara värt besväret att tänka igenom vilka kritiska beroenden man har och åtminstone göra upp en grov nödplan i förväg (som man förhoppningsvis slipper tillämpa). Som butiksinnehavare kan man gå till banken själv med dagskassan, men det ger förstås en ökad rånrisk. Kanske kan man minska rånrisken genom att gå till banken i flera omgångar under dagen, vilket visserligen ger merarbete, men kanske är värt besväret.

Panaxias konkurs drabbar förresten även AIK fotboll som förlorar en stor sponsor. AIK fotboll överlever säkerligen, men blir kanske tvungna att ställa in flera aktiviteter i brist på pengar.

Vi får se hur Panaxia-gate utvecklar sig och om det blir andra effekter som vi ännu inte kan förutse.