Sverige har de senaste decennierna varit en stor nettoexportör av spannmål, men trenden ser ut att peka farligt neråt och fortsätter den så har vi om tio år inget överskott där heller.
LCHF kan man glömma vid störningar i livsmedelsimporten, då vi importerar allt mer fett och kött. Nettoimporten av kött har en stabil trend mot mer importberoende sedan mitten av 1980-talet och med tanke på situationen för svenska köttproducenter kan man knappast förvänta sig någon vändning.
Vad gäller fett så skedde en jättestor förändring i mitten av 00-talet. Vad hände då?
Inlägg
VAd hände då? Kanske var det palmolja, som började importeras i stora mängder? Den lär ju idag utgöra ca 50 % av allt matfett i olika produkter.
SvaraRaderaBra att du uppmärksammar denna fråga! Får lite ont i magen när jag ser kurvorna... Kan detta att Arla numera är danskflggat förklara "fettdroppet" måhända?
SvaraRaderaMvh
Stefan
Är det frågan om vegetabiliskt fett är nog Martin på rätt spår.
SvaraRaderaEn utfasning av inhemska oljeväxter helt enkelt, mot en ökad import av främst palmolja.
http://jordbruketisiffror.wordpress.com/2012/11/14/odlingen-av-oljevaxter-var-som-storst-under-1970-1980-talen/
När LCHF tog fart ökade just fettkonsumtionen mer än vad återhämtningen kompenserade.
En liten missuppfattning många har är att LCHF förespråkar mer köttkonsumtiom, det stämmer inte, det är frågan om att byta ut kolhydraterna mot fett, av bra kvalitet, i stället.
Konsumtionen av protein är den samma som livsmedelsverket rekommenderar.
Det stämmer nog inte riktigt - efter ett dropp i arealen under början av 2000-talet så odlar vi nu 125 000 haraps/rybs, dvs lika mycket som 1995 och endast lite under rekordåren. Rimligen har avkastningen ökat en aning sedan 1970. Så minskad areal kan inte förklara importen. (SJV)
RaderaImporten är framför allt rapsolja och sojaolja från EU, ca 20 % är palmolja (SCB).
Ca 200 000 ton rapsolja går till biodiesel, men detta tog inte fart förrän 2007-2008, så det förklarar inte det stora hacket i kurvan. (STEM)
För er som fortfarande tror att det finns en konflikt mellan biodrivmedel och matproduktion så kan nämnas att EU-28 har lagt ned 18 miljoner ha åker sedan 1990 och nästan 8 miljoner ha ligger i träda (Eurostat - baserat på jordbruksstöden där varje åker mäts med 2 decimalers noggrannhet). Parlamentet har dessutom just beslutat om att lägga ytterligare 10 miljoner ha i träda.
Därutöver finns en okänt stor areal åker som endast odlas lite gräs på för att man ska få EU-bidraget, men där gräset inte används. I Sverige finns hyfsad koll på denna areal - Jordbruksverket uppskattar den till 4 gånger större areal än trädan. Andra uppskattningar för hela Europa landar på 35-50 miljoner ha.
Det stämmer att det har varit en återhämtning på produktionssidan som jag länkade till.
RaderaSen är ju frågan hur det ser ut på konsumtionssidan, det har jag tyvärr ingen jätte bra koll på, jag gissar att konsumtionen helt enkelt har ökat med den minskade fetträdslan.
På global basis har fettkonsumtionen ökat med 245 % sedan 1961, medan exv köttkonsumtionen ökat med 110 %. Fett står nu för den näst största delen av kosten efter spannmål. (FAOSTAT)
RaderaI Sverige utgör fett 18 % av födan och 13 % är socker (chips, läsk och kakor?) - medan köttet står för 11 %. Dock inkluderas nog biodieseln i dessa siffror - så minska några procent.
Man kan också notera att grönsakskonsumtionen ökat med 300 % per person sedan 1961. Vore väl OK om det kom från friland, men mycket av det vi svenskar köper är växthusodlat från naturgasvärmda växthus = det mest klimatkrävande vi kan odla...
Om vi får en livsmedelskris, kan vi då äta upp alla hästar?
SvaraRaderaEller är de förgiftade av läkemedel och olika dopingprepat?
Visst - hästarna är en vandrande köttreserv.
RaderaVid ett eventuellt importstopp skulle vi i förstone få ett överskott av kött, då en mängd djur (men kanske inte hästar) skulle behöva slaktas ut i brist på importerat foder.
När jag var liten (70-talet) så arbetade min pappa på Lantbruksnämnden, som bl a sysslade med att tillse att landets livsmedelsproduktion skulle vara tillräcklig, speciellt om någon form av kris (t ex krig) skulle uppstå. På 80- och 90-talen gav man helt upp detta mål. Lantbruksnämnden finns inte längre. Vi står pinsamt oförberedda inför kriser.
SvaraRadera