Kungahuset breddar sin genetiska bas

Så har då kungadömet Sverige fått en ny tronföljerska i morse och det är väl på sin plats att gratulera de nyblivna föräldrarna. Detta lilla spädbarn kommer snart att lyckligt ovetande om sin utstakade framtida roll kastas in i den svenska monarkins traditionella ceremoniel, närmast genom den vittnesbekräftelse som ska äga rum i morgon klockan tio.

Den nya prinsessans födelse inspirerade SvD:s P J Anders Linder att skriva sin troligen mest poetiska ledarartikel någonsin, där han talar om "känslovirveln av glädje och stolthet, högtidlighet, bävan och förvåning". Det är inte utan att man blir lite avundsjuk på rojalisterna som får sådana kickar av detta barns födelse. P J Anders Linder brer vidare på med sånt han anser ge positiva vibbar.

Monarkin följer med in i framtiden. En ny generation fogas till tidigare generationer i det svenska statsskickets långa kedja.
[...]
Nytt och gammalt flätas ihop.

Dock blir jag lite imponerad av prins Daniel, som träffade pressen blott några timmar efter nedkomsten iförd oklanderlig kostym och med slätkammat hår. Långt ifrån mitt eget lufsiga utseende på morgnarna efter att mina barn föddes. Å andra sidan behövde jag inte möta ett pressuppbåd, utan bara släkt och vänner. Prins Daniel uppvisade också en retorisk förmåga fullt i klass med sin svärfars när han sade att "Mina känslor är all over the place" - se hur bevandrad han är i världsspråket engelska!

Sveriges konditorier dammsugs nu på prinsesstårtor av undersåtar som vill fira den underbara händelsen. Vilken BNP-stimulans detta kan ge till Sveriges konditorer! Kanske till och med bättre än regeringens KROG-avdrag? För att inte tala om den BNP-stimulans som medierna får. För den som blir utan prinsesstårta idag kan jag tipsa om att det är spännande och lärorikt att baka sin prinsesstårta själv.

Många kungahus har avskaffats i detta demokratins tidevarv, men det kanske beror på att de europeiska kungahusen blivit försvagade av inavelsdepression. Europas kungahus är nämligen inbördes släkt på ett sätt som närmar sig nivån för den svenska vargstammen. Först på senare år har deras genetiska bas breddats.

Kronprinsessan Victoria har gift sig med en man som verkar vara fullständigt fri från allt kungligt blod. Denna breddade genetiska bas torde avsevärt förbättra kungahusets framtidsutsikter.

Även kronprinsessans fader, kung Carl XVI Gustaf, gifte sig som bekant med en kvinna som var av mer folkligt ursprung, även om Silvia Sommerlath på mödernet var utomäktenskaplig ättling till kung Alfons III av Portugal.

Dessförinnan var det dock inavel som gällde för det svenska kungahuset. Carl XVI Gustafs far prins Gustaf Adolf var gift med prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha. Hans farfar Gustaf VI Adolf var gift med prinsessan Margaret av Connaught och så vidare. Senast det innan Silvia kom in något icke-kungligt blod i det svenska kungahuset var väl med Jean Baptiste Bernadotte för snart 200 år sedan.

Även det norska kungahuset har breddat sin genetiska bas genom att kronprins Haakon gift sig med Mette-Marit - en kvinna av folket. Även där går dock breddningen av den genetiska basen ännu en generation bakåt då Haakons mor Sonja är dotter till en norsk skeppskapten. Från Kung Harald V och bakåt var det dock även i Norge inavel som gällde för kungahuset.

Även Danmarks drottning Margrethe II är gift med en ofrälse icke-kunglig, liksom kronprins Frederik. Detta efter många generationer av inavel.

Vi kan således konstatera att de skandinaviska kungahusen står på en genetiskt trygg bas inför framtiden, vilket man inte kan säga om den svensk-norska vargstammen.

Saudiarabien och oljepriset

Som jag har påpekat förut börjar Saudiarabiens kung sedan sex år Abdullah bin Abdul-Aziz Al Saud bli väldigt gammal - han fyllde 87 år i augusti. På grund av landets ovanliga tronföljdsregler så är även alla som står närmast på tur som tronarvingar mycket gamla. I lördags dog kronprins Sultan bin Abdul-Aziz Al Saud vid en ålder av nästan 81 år. Igår utsågs som väntat kungens halvbror prins Nayif (eller Nayef bin Abdul-Aziz Al Saud) till ny tronarvinge, bara 78 år gammal. Nayif är för närvarande inrikesminister i regeringen. Vem som blir näste kung är viktigt i en absolut monarki. Kronprins Nayef är en hårdför man, som sägs vara en av de mest konservativa i huset Al Saud, vilket knappast är ett gott tecken för framtiden för en av världens mest brutala diktaturer.

Nu läser jag också att Saudiarabien kan komma att skära ner sin oljeproduktion framöver för att hålla priset uppe. Detta eftersom de behöver ett högt oljepris för att hålla igång sina statsfinanser, som bland annat inkluderar stora subventioner och bidrag av olika slag för att hålla den egna befolkningen lugna.

"We believe Saudi Arabia now requires oil at $92 a barrel to break even fiscally, up from $60 a barrel in 2008, on higher post-Arab Spring spending," Deutsche Bank oil analyst Paul Sankey wore in a research note earlier this month. The Saudis "will cut production to defend $92."

De behöver alltså ett ännu högre oljepris nu än när jag skrev om saken i december 2008, då de nu dragit på sig större utgifter. Frågan är hur väl de kommer att lyckas med att lägga ett golv för oljepriset - de kan ju inte heller skära ner sin oljeproduktion hur mycket som helst, för då minskar också inkomsten.

Drygt 1/3 av befolkningen är under 15 år, knappt en tredjedel är mellan 15 och 30 år. Vad säger detta om framtiden? Många unga män - potentiellt arga unga män - såna som brukar göra revolutioner. Dessa måste alltså hållas lugna genom statsbudgeten. Hittills har ju oljeinkomsterna gjort att Saudiarabien kunnat behålla spenderbyxorna på, men de sjunkande oljepriserna gräver raskt hål i statsbudgeten.

Så här ser Saudiarabiens befolkningstillväxt ut de senaste femtio åren. Är det hållbart att sjufaldiga befolkningen i ett ökenland?

Den snabba befolkningstillväxten tillsammans med ökande levnadsstandard och därmed oljekonsumtion per capita gör att den inhemska oljekonsumtionen i Saudiarabien stiger allt snabbare, se den svarta linjen i diagrammet nedan.

Med tanke på att Saudiarabien är världens största oljeexportör är detta ett STORT problem för världen.

Apropå Saudiarabien läser jag att vår svenske kung Carl XVI Gustaf hade den dåliga smaken att besöka deras kung Abdullah nyligen och förära honom en scoutmedalj. Mysigt och pysigt verkade det vara och att landet är en grym diktatur med medeltida rättssystem (inklusive offentliga avrättningar) bekymrar tydligen inte vår naive svenske monark ett dugg.

Rättning: Kung Abdullah är född 1924 och alltså bara 87 år gammal.

Så otidsenligt

När jag ser bilderna från dagens bröllopskortege slår det mig att all denna pompa och ståt är så oerhört otidsenlig. Varför alla dessa människor uppklädda i mer eller mindre antika uniformer, bara för att vår tronföljerska ska gifta sig? Det hela ter sig smått absurt i vår moderna värld. Kontrasten mellan de antika uniformerna och formationsflygningen med 18 Gripen-flygplan är också härlig. Men det kanske är bättre att "försvaret" lägger pengar på prinsessbröllop än på underliga reklamkampanjer.

Jag förstår inte heller varför vi skattebetalare ska betala en massa för detta ståhej. Som Lars Ohly påpekade på Newsmill igår har kungen klart tillräckligt med pengar att bekosta sin egen dotters bröllop, och skattepengarna skulle kunna användas till betydligt bättre ändamål. All heder också till Lars Ohly för att han som ende inbjuden partiledare tackade nej till bröllopet. I den artikel han då skrev uttrycker han kritiken mot monarkin väl.

För mig är det ytterst märkligt att tjänsten som Sveriges statschef fortfarande ärvs. I en demokrati ska inte offentliga tjänster kunna ärvas. Det är en rest ifrån en förlegad människosyn där familj och börd avgjorde en människas ställning i samhället. En kvinna eller mans ursprung säger heller inget om hennes eller hans kompetens för en tjänst.

Ur ett demokratiskt perspektiv bör statschefen tillsättas genom val och hämtas ur befolkningen som helhet. Statschefen ska kunna heta Persson, Nilsson eller Obama i efternamn, som alla andra svenskar.

Dessutom tycker jag att det är konstigt att kungen enligt grundlagen har rättigheter och skyldigheter som inga andra svenskar har. Vår kung får inte åtalas om han bryter mot lagen. Han får inte heller tro på vad han vill. Våra prinsessor och prinsar får inte gifta sig med vem de vill utan att regeringen godkänner det. Dessa rättigheter och skyldigheter som endast gäller kungen och kungafamiljen strider emot principen om alla människors lika värde. Det är också helt orimligt att skattebetalarna ska vara med och betala för legaliserandet av deras förhållande.

För den som vill veta mer om varför Sverige borde bli republik rekommenderar jag som vanligt Republikanska föreningen.

Däremot ser jag av gästlistan för bröllopet att den vänsterpartistiska riksdagsledamoten Alice Åström är på festen. Konstigt.

Annars kan man av gästlistan förstå att titlar är viktiga i detta sammanhang. De flesta gäster har en titel, även om den är "förskollärare" eller "fru". Även detta mycket otidsenligt.

Ännu mer otidsenligt framstår hela megabröllopet, när stödet för monarkin och kungafamiljen faller stadigt. Av opinionsundersökningen framgår också att förutom (som väntat) hos vänsterpartisympatisörerna, så är monarkimotståndarna i majoritet även bland Miljöpartiets väljare. Här borde språkrören Wetterstrand och Eriksson inte gå på bröllopet utan istället lyssna lite på sina väljare och vad partiet skriver officiellt om monarki.

Monarki går inte ihop med demokrati eftersom rollen som statchef går i arv inom en och samma släkt. Statschefen ska tillsättas på ett demokratiskt sätt efter kompetens och duglighet.

Det är fel att kungahuset får ett apanage på över hundra miljoner kroner varje år, att monarken får öppna riksmötet varje år och sitta ordförande i utrikesnämnden.

Nå, jag hoppas att all uppmärksamhet runt prinsessbröllopet nu bidrar till att den svenska monarkin synas närmare och att vi därmed kan komma några steg närmare republik.

[Andra bloggar om kungahuset, republik, jämlikhet, demokrati, politik, victoria, bröllop, daniel]

Ett litet intimt bröllop kan vi väl ha?

Jag gjorde idag misstaget att försöka ta mig på cykel genom Gamla stan och Kungsträdgården till en affär jag behövde besöka i vår kungliga huvudstads centrum. Skeppsbron var fylld av något slags jippo "Tillsammans" och "Love 2010", som jag antar betalas av allas våra skattepengar. Efter en bit var cykelbanan plötsligt avstängd och alla cyklister hänvisades ut på kajen. Det gick bra till en början att kryssa mellan folket där, men när folkmassan tätnade ignorerade jag skyltarna och gav mig ut på bilvägen istället. Efter att sedan nästan ha kört på en hel bunt med döva turister blev det tvärstopp med blåa polisband efter Strömbron. Jag frågade poliserna vad som stod på och det visade sig att det var utländska "dignitärer" inbjudna till prinsessbröllopet som var på väg med poliseskort till Grand Hotel. Den vidare cykelfärden blev inte lätt och det var till slut med lättnad jag kom tillbaks till södra sidan av Slussen, där man slipper hela eländet.

Apropå söder om Slussen är det intressant att se att lördagens kortegeväg för kronprinsessbröllopet aldrig går söder om Slussen. Jag tror inte ens att någon funderade på att lägga delar av kortegevägen över Södermalm. Nej, den ska självklart gå över den traditionellt "fina" delen av staden.

Kronprinsessans bröllop gör att allt förnuft får stå vid sidan om ett tag. Det spärras av till höger och vänster, vilket skrämmer bort en massa folk från stans affärer. Inte tänker jag ge mig in i den sörjan igen förrän efter helgen. Men frågan är om vi inte ser "peak monarchy" nu. Bröllopet sätter debattfokus på alla monarkins orimligheter och Republikanska föreningen vädrar morgonluft då de uppmärksammas som aldrig förr. Det verkar också bli betydligt färre besökare på jippona kring bröllopet än vad man räknat med. Och hur många turister kommer årligen till Stockholm för monarkens skull? Slotten skulle ju stå kvar även om vi hade republik. Nej, argumenten för den otidsenliga monarkin börjar se betänkligt slitna ut.

[Andra bloggar om republik, kungahuset]

Tack vare prinsessbröllopet

Jag läser idag med glädje att allt färre vill ha kvar monarkin och allt fler vill avskaffa den.

Vid höstens SOM-undersökning ville 22 procent avskaffa den svenska monarkin. Motsvarande siffra för sex år sedan var 15 procent.

Andelen som vill behålla monarkin har under samma period minskat från 68 till 56 procent.

Men trots allt fortfarande en kraftig majoritet för att behålla monarkin. En forskare i Göteborg intervjuas av TT:

– Att förtroendet sjunker trots kronprinsessan Victoras förlovning och stundande bröllop tror jag kan bero på en paradox mellan upphöjdhet och vanlighet.

– Att stödet minskar inom alla grupper kan ha att göra med att Victoria valt en man av folket, säger Lennart Nilsson.

Men har han funderat på att det kanske inte är "trots" prinsessbrölloppet som fler är emot monarkin, utan tack vare prinsessbrölloppet. Jag hade själv inte fokuserat så mycket på monarkifrågan innan Victorias förlovning förra året, men all uppståndelse omkring den fick mig att börja tänka efter och definitivt förespråka republik. Det är nog fler som tänkt som jag - Republikanska föreningen växer som aldrig förr.

Aldrig någonsin tidigare har så många nya medlemmar strömmat in till Republikanska Föreningen. Därför kan vi med medlemmarnas hjälp utöka vår verksamhet. Inom kort öppnas dörrarna till vårt nya kansli av vår nyrekryterade generalsekreterare. I tider med bröllopsyra och hyllningsmanifestationer för monarkin behövs en motvikt i samhället. En stark röst som säger att monarki inte hör hemma i en modern demokrati.

Det är kanske också fler som tänker som Pezster och frågar sig "Vad gör egentligen kungen? Någon som vet?".

Monarkifrågan går tvärs över parti- och blockgränserna, då enligt undersökningen även borgerliga väljare ökat sitt motstånd. Tyvärr är det väl bara Vänsterpartiet som officiellt är emot monarkin. Kan vi inte få se några fler partier svänga om nu till att kräva republik, när det nu kan finnas ett röstunderlag? Till exempel Centerpartiet, där Dayana Jadarian kommenterar dagens siffror, eller Folkpartiet med Jesper Svensson?

[Andra bloggar om kungahuset, republik]

Mer skådespel för folket!

Inga mer dåliga nyheter! Bara glada nyheter! Madeleine Bernadotte, mest känd som konungadotter, har förlovat sig!

Här kan vi verkligen tala om gröna skott, till skillnad från i ekonomin. Att båda prinsessorna nu förlovat sig och snart ska gifta sig betyder med största sannolikhet att vårt ärevördiga kungahus om något år kommer att utökas med ytterligare små ätteläggar, så vi slipper frukta att monarkins era i Sverige skulle kunna ta slut på grund av brist på tronarvingar.

Oavsett hur det går för ekonomin nästa år lär en hel del uppmärksamhet nu riktas om till pompan och ståten runt prinsessbrölloppen. Ett bra sätt att hålla folk lugna och avleda eventuellt missnöje.

Republikanska föreningen lär förhoppningsvis nu få fler medlemmar, men lär också behöva jobba i rätt mycket motvind från rojalistiska medier.

Läs andra bloggar om kungahuset, republik

Ännu en orsak till republik

Sveriges konung Carl XVI Gustaf åker tydligen iväg till Italien på fyra dagars statsbesök idag för att träffa premiärminister MussoliBerlusconi och presidenten Napolitano. I samband med detta har han intervjuats av italienska journalister och kommer med ett klokt svar angående hur vi ska lösa krisen:

- Nu är det dags att spendera, det är så man löser krisen

Jaha, var det inte svårare än så? Om det nu är så att västvärlden sitter med lån upp över huvudet så tar man bara lite mer lån och spenderar, så löser vi krisen! Men kungen menade kanske lite mer specifikt spenderande, t.ex. att vi ska spendera en massa på kronprinsessans bröllop i juni nästa år. Det kanske sätter lite fart på ekonomin.

Republikanska föreningen ordnade apropå det ett seminarium i torsdags om alternativ till monarkin.

Jag blir så trött...

Jag blir så trött av vissa nyheter. De senaste dagarna har varit fulla av dem.

Statliga Vattenfall köper holländskt kraftbolag
Jag frågar mig varför statliga företag överhuvudtaget ska ägna sig åt att köpa upp bolag i utlandet. Ska de ägna sig åt sånt borde de inte vara statliga, utan snarast privatiseras. Och varför ska ett statligt företag satsa stort i företag som producerar det mesta av sin el från smutsig kol och snabbt sinande fossilgas? Cornucopia säger det mesta andra som behöver sägas runt affären. Kan bara tillägga att det tydligen inte är alla storägare i holländska Nuon som vill sälja. Låt oss därför hoppas att Vattenfall inte lyckas håva in de 80% av aktierna som krävs för att köpet ska gå igenom.

Rekonstruktionsproblem på SAAB
Idag läser jag att bilföretaget SAAB drabbats av problem eftersom tullen stoppat in- och utleveranser utom EU. Detta eftersom SAAB är under rekonstruktion och därför inte får ha kredit hos tullen längre. SAAB har tydligen även fått problem med leveranser från underleverantörer inom EU, som såklart är ovilliga att riskera att inte få betalt. Förutom leverantörerna gäller det även transportföretagen, t.ex. Schenker, som enligt SvD har gods i pant för obetalda fakturor. Därför blev det produktionsstopp ett tag igår. Nu på morgonen rapporteras dock att produktionen är igång igen - vilken tur! Alltså produktionen av bilar som alltför få vill köpa...

En företagsrekonstruktion motsvarar det som i USA kallas "Chapter 11" och är alltså inte detsamma som en konkurs. Det handlar istället om att på något sätt komma överens med fordringsägarna för att företaget ska kunna drivas vidare. Misslyckas rekonstruktionen brukar dock konkurs vara enda utvägen. Jag läste nyligen någonstans att 70% av alla företagsrekonstruktionsförsök i Sverige misslyckas. Att SAAB Automobile skulle lyckas ter sig osannolikt, när problemen redan börjar torna upp sig. Till problemen ska också läggas att SAABs ägare General Motors idag presenterade en megaförlust på 31 miljarder dollar för år tvåtusenåtta och nu förhandlar om mer megalån från Barack Obama.

Fackeltåg för SAAB
Fackeltåg och torgmöte idag i Trollhättan - många tror på SAAB. Tyvärr hjälper inte tro när man inte lyckas producera säljbara bilar. Mona Sahlin håller sig framme på platsen och passar inte oväntat på att kritisera regeringens SAAB-politik.

Som jag ser det är enda chansen för någon svensk bilindustri att överleva att man låter SAAB gå i putten och satsar eventuella åtgärder på att låta den starkaste, dvs Volvo, överleva. Annars är risken överhängande att båda försvinner. Fast helst borde staten hålla sig ifrån bilindustrin.

På samma sätt är enda chansen för någon amerikansk bilindustri att överleva att man låter General Motors och Chrysler gå i putten och satsar på att låta den starkaste, dvs Ford, överleva. Troligen är det bättre än alternativet, dvs att alla tre till slut dukar under.

Volvo vill höja bonuslöner för ledningen
Tokerierna tar aldrig slut - samtidigt som Volvo (lastbilsföretaget alltså) sparkar nästan en sjättedel av sin personal och tar bort aktieutdelningen föreslår man en höjning av ledningens bonusar. Med rätta blir många upprörda, bland annat Aktiespararna. Kunde tajmingen av förslaget ha varit sämre? Har ingen lärt sig något av krisen? Volvo motiverar höjningarna med att man annars riskerar att förlora nyckelpersoner. Men vart skulle de ta vägen i nuvarande krissituation?

Min gissning är hursomhelst att minst en europeisk lastbilstillverkare kommer att försvinna inom något år. Vilken tror ni jag tror minst på?

Skådespel för folket
Börjar folket bli oroade över finanskrisen? Ge dem skådespel så håller de sig lugna! Nu talas det redan om hur stor del av kostnaden som staten ska stå för vad gäller bröllopet år tvåtusentio mellan kronprinsessan Victoria Bernadotte och gymägaren Daniel Westling. Exakt 0% anser jag.

Lisa Irenius har idag skrivit en utmärkt artikel i DN som tar upp medias språkbruk kring det unga nyförlovade paret. Även Dagens Nyheters huvudledare igår tog upp hur odemokratisk och otidsenlig monarkin är.

Glädjande nog har tack vare den prinsessliga förlovningen Republikanska föreningen fått omkring 300 nya medlemmar! Ser även att föreningens ordförande Sofia Karlsson dragit igång en blogg igår. Den blir förhoppningsvis intressant att läsa framöver.

Tur att det åtminstone finns något att glädja sig åt. Vill ni bli ännu gladare tycker jag ni ska lyssna på "The Mom Song".