Mer om Polen och schweizerfrancen

Idag fick som ni säkert sett finansmarknaderna en käftsmäll när schweiziska centralbanken tog bort valutakursgolvet mot euron. Jag nämnde att polska banker och bolåntagare kan drabbas, då 46 procent av bolånen är noterade i schweizerfranc. Nu kommer lite mer kött på benen.

Warsawa-börsen är i skrivande stund ner 1,8 procent från igår, trots att de flesta övriga av världens börser nu ser ut att ligga på plus igen. Framförallt har banker fallit - Polens största bank PKO Bank Polski samt den tredje största banken Bank Zachodni WBK (BZW) är båda ner runt 6 procent.

Den polska valutan zloty har fallit omkring 18 procent mot schweizerfrancen, men bara omkring 1 procent mot euron. Det är dock hur mycket den fallit mot schweizerfrancen som är intressant för hur hårt det kommer att drabba bankerna och bolåntagarna.

Chefen för mBank, tyska Commerzbanks polska avdelning, ser sig tvungen att gå ut och säga att "det finns ingen orsak till oro för polska banker. Situationen kommer att stabiliseras inom en vecka". Bara det faktum att han känner sig tvungen att säga det borde inge oro för de polska bankerna.

Även Ungern kommer troligen att drabbas på liknande sätt då de också har en stor andel bolån i schweizerfranc. Eftersom ungerska staten drivit igenom (för bankerna) hårda lagar för banklån i utländsk valuta kommer dock effekterna för Ungern inte att bli lika svåra som för Polen.

De mest exponerade av de polska bankerna sägs av en analytiker vara Getin Noble Bank, BPH, Millennium, mBank, BZW och PKO, men han anser att de två sistnämnda är starka nog för att kunna leva med problemet.

Källor i Warszawa säger att det nu kan bli tryck på regeringen att införa något slags hjälp för de låntagare som har lån i schweizerfranc, särskilt som det är president- och parlamentsval i Polen i år.

Käftsmäll från Schweiz

Världens finansmarknader har alltså som jag skrev nyss fått sig en rejäl käftsmäll från Schweiz nationalbank SNB då de plötsligt tog bort valutagolvet på 1,20 schweizerfranc per euro. Så här står det i SNB:s pressrelease:

"Växelkurstaket infördes under en period av exceptionell övervärdering av schweizerfrancen och en extremt hög nivå av osäkerhet på de finansiella marknaderna"

SNB har just genom sitt agerande troligen återskapat en "extremt hög nivå av osäkerhet på de finansiella marknaderna". Så är inte bara schweizerfrancen tillbaka på ungefär samma kurs som innan valutagolvet infördes, utan även tillståndet på de globala finansiella marknaderna.

Några citat som visar chocken och paniken på finansmarknaderna:

"Det kom som en blixt från klar himmel" Stefan Mellin på Danske Bank

"Som om miljoner makrohedgefonder plötsligt skrek ut i skräck och plötsligt tystades" ZeroHedge

"jag saknar ord" ... "dagens åtgärd från SNB är en tsunami; för exportindustrin och för turismen, och slutligen för hela landet" Nick Hayek, VD för schweiziska klocktillverkaren Swatch

"Det sätter igång panik över alla tillgångsslag" Lex van Dam, hedgefondsförvaltare

"Stora förluster i euro-franc-affärer skapar panikförsäljning och 'deleveraging' [minskad belåning för att minska hävstång] över hela linjen" Chris Beauchamp, marknadsanalytiker på IG

Som sagt - vilka har hamnat på "fel sida" av denna jättelika överraskning för finansmarknaderna? Svaret får vi se de närmaste dagarna.

Några som vi omedelbart kan se drabbas är polska banker, som har runt 46 procent av sina bolån i schweizerfranc! Inte då bara bankerna förstås, utan även deras bolånekunder.

Och jag beklagar verkligen alla som köpt en semesterresa till schweiziska alperna och nu får se sin resebudget spräckt.

Problem för vetet i Europa

Häromdagen skrev jag om problemen för veteodlingarna i år i bland annat Kina och Texas. Världens största veteproducenter är (i fallande ordning) Kina, Indien, USA, Ryssland, Frankrike, Kanada, Tyskland, Ukraina, Australien och Pakistan, så det är intressant att se vad som sker i dessa länder i år.

Nu visar det sig att även Frankrike, Tyskland, Polen och England har haft problem med årets veteodlingar p.g.a. vårtorka. England har haft den varmaste aprilmånaden på 352 år och fick under april bara 20 procent av normal nederbörd efter en marsmånad som var den torraste på 50 år. EU:s största veteproducent Frankrike har haft sin näst varmaste aprilmånad sedan 1900 och en av de torraste på över 50 år.

EU producerar en femtedel av världens vete. Om torkan i Europa fortsätter i tio dagar till sägs det nu att vetesituationen i EU blir "katastrofal". I gengäld verkar det som om området runt Svarta havet (Ukraina med flera) få en hyfsad skörd i år.

Världens spannmålslager är redan låga efter förra året - lagren har sjunkit från 198 miljoner ton i maj förra året till 183 miljoner ton i år. Som jämförelse är den globala vetekonsumtion cirka 661 miljoner ton.

“The world needs a bumper crop in all grains from the U.S. and from Europe and from Canada or we are in trouble,” Dennis Gartman, an economist and author of The Gartman Letter, said today by e-mail. “The winter wheat crop here is in trouble, and the spring wheat crop in the Dakotas and the Canadian prairies may be very badly delayed and therefore in jeopardy.”

Världens största veteexportörer var 2009 USA, Ryssland, Kanada, Australien, Ukraina, Argentina, Kazakhstan, Turkiet, Kina och Indien. Som motvikt till de dåliga nyheterna från EU läser jag att Kazakhstan beräknas öka sin veteskörd från 8,7 till 14,5 miljoner ton i år, vilket skulle öka exporten från 2 till 5 miljoner ton. Även Kanada ökar sin veteareal kraftigt i år och där ser det ut att gå någorlunda bra än så länge, även om sådden är något försenad. I Ryssland går det också bra för vetet än så länge och den sena våren verkar främst ha drabbat kornsådden. Även Ukraina kommer att öka sin veteskörd i år och exporten beräknas bli 19-20 miljoner ton mot bara 13,5 miljoner ton förra året.

Hur årets globala spannmålssituation kommer att se ut är alltså högst osäkert. Den skulle dock kunna bli oerhört mycket säkrare om man stoppade vansinnet med att göra etanol av spannmål. Christian Azar med flera har en debattartikel i GP idag om just biobränslena.

Det är dags att dra i bromsen och fasa ut de stora subventionerna till de biodrivmedel som varken står sig miljö- eller kostnadsmässigt, framförallt etanol från spannmål och raps. Det är inte roligt att tvingas konstatera att somliga alternativ inte håller måttet, men det är nödvändigt, skriver bland andra Christian Azar, professor på Chalmers.