Gös fick jag också, se bilden ovan. Den har även den en delikat smak, men i mitt tycke inte lika fantastisk som abborre. Eftersom jag är mindre van vid att hantera gös, så utgick jag från att den är nära släkt med aborre och filéade på samma vis, då anatomin är likartad men mer långsträckt. Någon som har andra tips vad man kan göra med gös?
Att baka bröd i vedspis är också roligt, men passar förstås bäst på lite svalare och regnigare dagar. Jag vet inte riktigt varför, men brödet tycks mig godare när det bakas i vedspisen än när det görs i elspis, trots att receptet är detsamma.
Mindre rolig var bromsplågan. Jag har sällan varit med om så många påflugna flygfän. "Vanliga" bromsar kan jag stå ut med, då de är korkade och låter ordentligt, men blinningar (blindbromsar) är otäckast, då de är tysta och smyger sig på sina offer för att sedan utdela svidande bett. Det verkar för övrigt som om det är ovanligt mycket insekter av alla de slag i år - jag såg också ovanligt många fjärilar av ovanligt många sorter.
Avsaknaden av webbanslutning gjorde att jag under de två semesterveckorna nyttjade alternativa nyhetskällor. P1:s luncheko med efterföljande ekonomieko ligger väldigt bra till för att lyssna på under tiden man lagar lunchmaten. Vid besök på den lokala hålans ICA-affär kan man köpa sig en tidning gjord av döda träd för att sedan läsa i hängmattan.
Efter två veckor på lantstället avslutade jag med att åka på peakoil-bloggarmöte i Skebokvarn över helgen - mer om det i ett senare inlägg. När jag så efter många och långa givande diskussioner återvände till Stockholm tog jag mig en promenad längs Drottninggatan för att riktigt få känslan av att vara tillbaks i storstan. Det slog mig då att jag inte varit norr om Slussen på många månader. Jag bor i storstan, men det enda jag utnyttjar av det som bjuds här är den goda tillgången på välbetalt arbete. Är det verkligen värt det att leva så långt från naturen?
Har det hänt nåt viktigt i världen under tiden? Tja, jag noterar bland annat följande.
Grekland har inte oväntat fått 12 färska miljarder euro i krisstöd.
- Den statliga kassakistan skulle annars bli tom, säger Robert Bergqvist på SEB.Man skjuter alltså det obehagliga oundvikliga ytterligare en bit in i framtiden. Hurra för Grekland! Nu är det räddat!
I Ryssland har landets femte största bank, Bank of Moscow, fått den största räddningen i rysk historia. 14 miljarder dollar fick ryska staten ställa upp med efter att konkurrenten VTB köpt Bank of Moscow och upptäckt dåliga lån på cirka 9 miljarder dollar eller omkring en tredjedel av bankens tillgångar. Bank of Moscows f.d. VD Andrei Borodin har flytt landet och är internationellt efterlyst. Ruffel och båg i Ryssland är väl inte så oväntat, men affären visar att det troligen finns stora obehagliga lik begravda i balansräkningarna hos många banker. Detta gäller för övrigt inte bara Ryssland, utan det finns säkert mycket att gräva upp i Västeuropa och USA.
Här hemma noterar jag att enligt SBAB:s mäklarbarometer förväntar sig nu fastighetsmäklarna ett prisfall på den svenska bostadsmarknaden i höst.
En majoritet av mäklarna bedömer att priserna på bostadsrätter sjunker under tredje kvartalet, ännu fler tror på en nedgång för småhus.Verkligheten börjar komma ikapp bostadsbubblan.
En glad nyhet är att International Grains Council (IGC) reviderar upp prognosen för 2011/2012 års globala spannmålsskörd.
En högre veteskörd Indien och Kina förväntas uppväga en lägre skörd EU och USA.I skuggan av det senaste årets högre matpriser börjar nu debatten i Sverige vakna om att den åkermark vi har kvar måste skyddas från exploatering.
Äntligen tycks intresset återuppväckas på lite bredare front för hur åkermarken ska användas i framtiden. Marken, inte bara bördigheten utan också exploatering, var temat för årets upplaga av Borgeby fältdagar.Föreningen Den goda jorden har kämpat för detta i ett par år, och tycks alltså nu så smått börja nå ut med budskapet. Vi väntar nu på att frågan på allvar förs upp på medias och politikers dagordning. Vi får helt enkelt inte asfaltera eller bebygga mer åkermark!
[...]
I västra Skåne är trycket på exploatering stort. Där finns också den bästa åkermarken. I de skånska kommunernas översiktsplaner riskerar 9 000 hektar prima åker att bli vägar, bostäder, köpcentrum och industrier.


