Gös fick jag också, se bilden ovan. Den har även den en delikat smak, men i mitt tycke inte lika fantastisk som abborre. Eftersom jag är mindre van vid att hantera gös, så utgick jag från att den är nära släkt med aborre och filéade på samma vis, då anatomin är likartad men mer långsträckt. Någon som har andra tips vad man kan göra med gös?
Att baka bröd i vedspis är också roligt, men passar förstås bäst på lite svalare och regnigare dagar. Jag vet inte riktigt varför, men brödet tycks mig godare när det bakas i vedspisen än när det görs i elspis, trots att receptet är detsamma.
Mindre rolig var bromsplågan. Jag har sällan varit med om så många påflugna flygfän. "Vanliga" bromsar kan jag stå ut med, då de är korkade och låter ordentligt, men blinningar (blindbromsar) är otäckast, då de är tysta och smyger sig på sina offer för att sedan utdela svidande bett. Det verkar för övrigt som om det är ovanligt mycket insekter av alla de slag i år - jag såg också ovanligt många fjärilar av ovanligt många sorter.
Avsaknaden av webbanslutning gjorde att jag under de två semesterveckorna nyttjade alternativa nyhetskällor. P1:s luncheko med efterföljande ekonomieko ligger väldigt bra till för att lyssna på under tiden man lagar lunchmaten. Vid besök på den lokala hålans ICA-affär kan man köpa sig en tidning gjord av döda träd för att sedan läsa i hängmattan.
Efter två veckor på lantstället avslutade jag med att åka på peakoil-bloggarmöte i Skebokvarn över helgen - mer om det i ett senare inlägg. När jag så efter många och långa givande diskussioner återvände till Stockholm tog jag mig en promenad längs Drottninggatan för att riktigt få känslan av att vara tillbaks i storstan. Det slog mig då att jag inte varit norr om Slussen på många månader. Jag bor i storstan, men det enda jag utnyttjar av det som bjuds här är den goda tillgången på välbetalt arbete. Är det verkligen värt det att leva så långt från naturen?
Har det hänt nåt viktigt i världen under tiden? Tja, jag noterar bland annat följande.
Grekland har inte oväntat fått 12 färska miljarder euro i krisstöd.
- Den statliga kassakistan skulle annars bli tom, säger Robert Bergqvist på SEB.Man skjuter alltså det obehagliga oundvikliga ytterligare en bit in i framtiden. Hurra för Grekland! Nu är det räddat!
I Ryssland har landets femte största bank, Bank of Moscow, fått den största räddningen i rysk historia. 14 miljarder dollar fick ryska staten ställa upp med efter att konkurrenten VTB köpt Bank of Moscow och upptäckt dåliga lån på cirka 9 miljarder dollar eller omkring en tredjedel av bankens tillgångar. Bank of Moscows f.d. VD Andrei Borodin har flytt landet och är internationellt efterlyst. Ruffel och båg i Ryssland är väl inte så oväntat, men affären visar att det troligen finns stora obehagliga lik begravda i balansräkningarna hos många banker. Detta gäller för övrigt inte bara Ryssland, utan det finns säkert mycket att gräva upp i Västeuropa och USA.
Här hemma noterar jag att enligt SBAB:s mäklarbarometer förväntar sig nu fastighetsmäklarna ett prisfall på den svenska bostadsmarknaden i höst.
En majoritet av mäklarna bedömer att priserna på bostadsrätter sjunker under tredje kvartalet, ännu fler tror på en nedgång för småhus.Verkligheten börjar komma ikapp bostadsbubblan.
En glad nyhet är att International Grains Council (IGC) reviderar upp prognosen för 2011/2012 års globala spannmålsskörd.
En högre veteskörd Indien och Kina förväntas uppväga en lägre skörd EU och USA.I skuggan av det senaste årets högre matpriser börjar nu debatten i Sverige vakna om att den åkermark vi har kvar måste skyddas från exploatering.
Äntligen tycks intresset återuppväckas på lite bredare front för hur åkermarken ska användas i framtiden. Marken, inte bara bördigheten utan också exploatering, var temat för årets upplaga av Borgeby fältdagar.Föreningen Den goda jorden har kämpat för detta i ett par år, och tycks alltså nu så smått börja nå ut med budskapet. Vi väntar nu på att frågan på allvar förs upp på medias och politikers dagordning. Vi får helt enkelt inte asfaltera eller bebygga mer åkermark!
[...]
I västra Skåne är trycket på exploatering stort. Där finns också den bästa åkermarken. I de skånska kommunernas översiktsplaner riskerar 9 000 hektar prima åker att bli vägar, bostäder, köpcentrum och industrier.
Inlägg
Att skydda åkermark från exploatering är min svåraste vardagsfråga i bygg och miljönämnden i Linköping.
SvaraRaderaDet bästa jag vet är att säga ja till att människor skall få bygga sina drömmar vare sig de är ekohus byggda i växthus, rosa balkonger eller urtrista konformistiska grå lådor i betong. Det tar verkligen emot att säga nej till att bygga på åker när någon vill bygga även när det är en vinst för den framtida försörjningen. Jag är tacksam för när det går att bygga på höjder, i skog, eller i hagar i stället men lite lustigt har de markerna ofta ett starkare legalt skydd.
Det bästa rent ekologiskt för ett växande Linköping är att bygga trevliga hus på höjden inom tätorterna. Det lockar folk men kan inte helt ersätta att någon vill göra något med sin mark.
Förresten, tack för intressanta tankar under helgen! En längre fundering kommer snart på min egen blogg.
SvaraRaderaMagnus Redin:
SvaraRaderaTack själv för intressanta diskussioner! Det är alltid lärorikt och stimulerande att diskutera såna här frågor med någon som har en annorlunda bakgrund - jag träffar inte politiker så ofta...
Vad gäller byggande på åkermark så kan det ju vara ok i vissa fall, om det med rimlig arbetsinsats går att återställa. Byggt på potentiell åkermark har man ju gjort i alla tider - se t.ex. alla fornlämningar. En motorväg är alltså inte ok, men enstaka hus med t.ex. grund av stenblock eller plintar skulle kunna vara det, men kanske inte med grund av betongplatta.
Det kommer att ta några dagar till att smälta helgens intryck.
SvaraRaderaDet som förstöra marken för framtida odling borde vara att man tar bort matjord och ersätter den med grus. Största skadan är inte grundplattan utan infartsvägen plus garaget plus lokalgatan inklusive trotoarer.
Det borde vara lätt att hitta på en "eko exploatering" där marken bara blir förstörd punktvis och längs med smala stråk som efter en rivning kan plöjas ihop med omgivande ytor. Men risken för att det bara blir "greenwashing" är stor och likaså att de boende tröttnar på det lite bökigare vardagslivet med garaget en bit från huset och asfalterar över förbindelsestråken.
Det här problemet är f.ö. en av anledningarna till att jag gillar vindkraftverk på odlingsslätterna, där blåser det bra, de är lönsamma för markägarna, de skrämmer bort nya boende och de förbättrar mikroklimatet på marken med mindre frostrisk. De förbrukar dock några hundra kvadratmeter mark var för monterings och service grusplan och till det tillkommer tillfartsvägen.
Tillfartsvägar som dock kan användas inom naturbruket... Kanske mer relevant inom skogsmark, vilket vi pratade om i helgen.
SvaraRaderaDet vore ett kul tankeexperiment att fundera igenom de bästa korsningarna av "rivningsvänlig" och ekologisk villa/kolonilottstuga.
SvaraRaderaMöjliga optimum skulle kunna vara:
Högteknologiskt isolerat "mobile home", rulla dit från fabrik, palla upp och rulla bort till fabrik för renovering eller rivning.
Traditionellt hus med liten yta och stor höjd, källare med svala förrådsutrymmen och toakompost, markplan med kök och allrum, en trappa upp med sovrum och vindsvåning med gästrum/kontor/förråd.
Lera & halm, bre ut huset på ytan och öka markpåverkan men få pluspoäng för nedbrytningsbara byggmaterial. En knut blir hur man hanterar alla installationer för vvs och el, framförallt om man råkar göra huset för nedbrytningsbart så det måste rivas och byggas nytt för ofta.
På det godtyckligt med träaltaner på plintar och växthus med blandade odlingsytor och sommarhalvårsrum.
Störst effekt har det nog att leva med få prylar och kvadratmetrar.
Appropå vägar är en hyfsat vanlig metod att ha fasta körvägar på åkrar så traktorernas markpackning hela tiden hamnar på samma ställe och stör så liten yta som möjligt. Sådana lösningar kräver precision och inga möten.
Gösen går utmärkt att steka. Det blir gott och enkelt och dessutom är det lite roligt att gräva i en hel fisk på matbordet... Kom bara ihåg att ta ut inälvorna först.
SvaraRaderaJag menar förstås UGNSsteka. Att steka den hel i stekpanna funkar nog inte så bra.
SvaraRadera