Visar inlägg med etikett fiskeri. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett fiskeri. Visa alla inlägg

2014-12-11

Norge drabbas också av lågt oljepris

Det är inte bara Ryssland, Venezuela och länder i Mellanöstern som drabbas av det sjunkande oljepriset. Idag sänkte den norska centralbanken oväntat styrräntan för att "Oljepriset har fallit kraftigt och utsikterna för tillväxten i norsk ekonomi har försvagats". Tydligen tror de att en norsk räntesänkning på något magiskt vis kan åstadkomma en ökad internationell efterfrågan på norsk exportolja.

Det enda denna räntesänkning lär göra är att blåsa ytterligare liv i den magnifika norska bostadsbubblan så att den krasch som till slut kommer blir mer spektakulär.

För övrigt är det inte bara Norges oljeexport som drabbats av prisfall, utan även den stora exportvaran lax har drabbats av fallande pris på grund av det ryska importstoppet (som är ett svar på västvärldens sanktioner).

Det finns dock en del som jublar över det fallande oljepriset, till exempel flygbolagen som varit hårt pressade av höga oljepriser, men nu plötsligt ser sina marginaler förbättras kraftigt. Fast de lär nog sätta jublet i halsen när nästa lågkonjunktur kommer - för det fallande oljepriset är ett symptom på att världsekonomin inte går riktigt så bra.

2014-02-04

Fiskar att äta och att undvika

Via Supermiljöbloggen ser jag att WWF kommit ut med en uppdatering av sin fiskguide - det vill säga vilken fisk som går bra att köpa, eftersom den kommer från uthålliga fisken, samt vilken fisk man ska undvika eftersom den är överfiskad eller det finns risk för överfiskning.

Fisken delas upp i gröna, såna som man kan äta med gott samvete, gula, sådana där man ska vara försiktig, eftersom det finns en osäkerhet kring fisket eller odlingsmetoderna, samt röda, sådana som man inte alls ska köpa, eftersom fisket av dem definitivt är ohållbart eller att odlingen av dem är mycket skadlig för miljön. Fiskar från den gula listan borde man dock kunna äta med gott samvete om de är märkta med MSC, ASC eller KRAV.

För att göra det enkelt för konsumenterna har WWF även sammanställt en kortversion av listan som man exempelvis kan skriva ut och sätta upp på kylskåpet som påminnelse. Man kan till och med klippa ut den gröna listan och ha med den i plånboken när man handlar, eftersom den tyvärr är så kort.

Sedan tidigare vet vi att jätteräkor (även kallade scampi, gambas, tigerräkor) är några av matens värstingar, men nu har även större delen av de små nordhavsräkorna satts upp på röda listan och endast räkor fiskade i Barents hav är med tvekan godkända (gula listan). Det blir alltså inte många räkor kvar.

Om man vill vara helt "grön" vad gäller fisken gäller följande lista:
  • Abborre (Hjälmaren, Vättern)
  • Alaska pollock (NÖ Stilla Havet)
  • Blåmussla (Odlad)
  • Havskräfta (Burfångad)
  • Kolja (Långlinefångad Kattegatt, Skagerrak, Norge)
  • Krabba (Sverige Burfångad)
  • Kungskrabba (Norge)
  • Lax, öring (NÖ Stilla Havet)
  • Makrill (Linfångad)
  • Pilgrimsmussla (Handplockad)
  • Regnbåge (Danmark Odlad)
  • Röding/fjällröding (Odlad Recirkulerande)
  • Sej (Island Garnfångad)
  • Sill/strömming (Alla)
  • Skarpsill (Östersjön)
  • Svärdfisk (NV Atlanten Linfångad)
  • Tilapia (Odlad Recirkulerande)
  • Tonfisk bonit, skipjack (Stilla Havet Ringnot)
  • Torsk (Barents Hav Garnfångad eller Långlina, Östra Östersjön)
  • Samt fisk märkt med MSC, ASC eller KRAV
Om du äter ute på restaurang - fråga varifrån fisken kommer! Det är viktigt att restaurangerna förstår att folk bryr sig om detta! Var inte heller rädd för att fråga om du blir bjuden på fisk hos vänner.

Som jag skrivit förut så har större delen av världens fiskbestånd mer eller mindre kollapsat på grund av överfiskning. Detta är ett av de största problemen för världens matförsörjning.

2014-01-08

Ännu ett fiske kollapsar

Världens fiskevatten är utfiskade och flera bestånd har kollapsat - mest ökänt är troligen torskbeståndet i nordvästra Atlanten som genom groteskt överfiske från slutet av 1950-talet kollapsade runt 1970. 1992 infördes alltför sent ett moratorium för fisket när beståndet fallit till 1 procent av sin tidigare nivå. Därefter har beståndet bara återhämtat sig ytterst sakta.

Nu rapporteras att räkfisket i Maine i USA kollapsat och ett moratorium för fiske införts - även denna gång alltför sent. Redan 2012 var tillståndet för räkbeståndet allvarligt, men trots det fortsatte fisket under 2013. Nu blir det alltså totalstopp 2014. Nedgången kanske inte bara beror på överfiske, utan det kan också bero på att havsvattnet utanför Maine blivit något varmare. Detta är nära denna räkarts sydgräns, så det gör dem särskilt känsliga för förändringar i vattentemperaturen.

Nu är räkfisket i Maine inte särskilt stort i ett globalt perspektiv, men det är del av en större trend där de flesta större bestånden av matfisk är överfiskade.

Jag läser också att torskarna blir mindre på grund av selektionstrycket från intensivt fiske.

2012-09-23

Torskbestånd med kollapsrisk

Torsk har i många århundraden varit en av de viktigaste matfiskarna runt Atlanten. Med moderna fiskemetoder har dock fångsterna ökat dramatiskt. Fossilbränsledrivna motorer gjorde det möjligt att fiska med trål istället för mer traditionella metoder. Genombrottet för trålandet efter fisk kom med förbränningsmotorer som gav fiskebåtarna betydligt mer motorstyrka och efter Andra världskriget drog trålandet igång på allvar.

Användandet av SONAR för att lokalisera fiskstim har också ökat fångsterna.

De moderna fiskemetoderna ledde inledningsvis till större fångster, men den långsiktiga effekten har blivit gigantisk överfiskning, där större delen av världens bestånd av havsfisk nu drabbats.

Ett av de värsta exemplen är torskbeståndet runt Newfoundland i Kanada, som överfiskades så till den grad att det kollapsade totalt. "Supertrålare" satte från 1951 igång att fiska torsk där i en aldrig tidigare skådad omfattning. 1968 nåddes dock den maximala årliga fångsten och därefter kollapsade beståndet och med det även fångsterna, se diagrammet nedan.
Trots varningar fortsatte man det storskaliga torskfisket med allt mindre fångster. Alltför sent införde den kanadensiska regeringen ett stopp för torskfiske 1992. Beståndet runt Newfoundland har trots stoppet inte återhämtat sig, eftersom hela ekosystemet förändrats i grunden.

Även Östersjötorsken har överfiskats och även om nu beståndet nu fiskas på ett mer kontrollerat sätt har det inte alls repat sig till tidigare nivåer, se diagrammet nedan över torskbeståndet i östra Östersjön.
Nyligen rapporterades att det ser illa ut för torskbeståndet i Nordsjön, eftersom man uppskattar att det bara finns runt 100 torskar över 13 år i hela Nordsjön (torskar kan bli runt 25 år gamla). Det är de äldre torskarna som lägger mest rom och därmed gör att beståndet ökar snabbare. Så trots att fiskekvoten för Nordsjötorsk nu bara är en tiondel av vad den var på 1970-talet så finns fortfarande en risk för att beståndet kollapsar. Forskare ser också att torskarna blir könsmogna vid allt tidigare ålder, en effekt av den kraftiga selektion som fisket utövar. Just detta med tidigare könsmognad är en effekt som man sett innan andra fiskekollapser. Små fiskar kan inte lägga lika mycket rom och därmed blir det svårare för beståndet att återhämta sig.

2012-09-06

Förlåt, HaV

Till alla anställda på Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och dess chef Björn Risinger vill jag be om ursäkt för vad jag skrev igår kväll. Att jag skrev som jag gjorde berodde på den ofullständiga rapporteringen i media. Jag var även inne på HaV:s hemsida och försökte hitta mer information runt detta med den höjda torskransonen, men fann inget.

Läs Björn Risingers förklaring av hur det ligger till:
Jag ska försöka förklara. Och lugn – vi kan inte ändra kvoten och vill inte heller tillåta fiske över fastställd kvot
  1. Kvoterna för t ex torskfiske i Östersjön grundas på vetenskaplig rådgivning från ICES (Internationella havsforskningsrådet)
  2. Svenska forskare på bl.a. Havsfiskelab i Lysekil deltar med data från provtrålningar (tidigare med Argos, nu med inhyrda fartyg)
  3. EU-kommissionen bearbetar råden och EUs fiskeministrar beslutar varje höst om totala kvoten för kommande år
  4. Sverige har en fastställd procentuell andel av den totala kvoten i varje fiske och den varierar art för art i olika havsområden
  5. Medan kvoten är totalvolymen för det svenska fisket är ransoner ett redskap att fördela fisket över året och mellan fartyg
  6. Inom ramen för den svenska kvoten reglerar HaV trålfiske efter torsk i Östersjön med årsransoner
  7. Hittills i år har 53 procent av trålkvoten och 30 procent av kvoten för övriga redskap nyttjats
  8. HaV diskuterade ev ökade ransoner redan i våras men då bedömdes risken överhängande för stora utkast av liten torsk
  9. Nu har risken för omfattande utkast minskat och Hav menar att det är rimligt att öka ransonerna
  10. Prognosen är alltjämt att fisket kommer att understiga fastställd kvot för 2012
  11. HaV följer fisket löpande genom rapportering och kontroll. Beredskap finns alltid för fiskestopp när fisket närmar sig årskvoten
  12. Information om sådana fiskestopp lämnas löpande på HaVs hemsida för olika arter och havsområden
  13. Jo, det är rätt komplicerat med fiskereglering, men jag hoppas att jag beskrivit det hyggligt
Björn Risinger
Chef för Havs- och vattenmyndigheten
Dagens myndigheter granskas inte bara av traditionella media, utan även av bloggosfären och diverse diskussionsforum på nätet. När det blir fel i granskningen vill jag försöka bidra till att räta ut detta.

Till sist vill jag åter påminna om WWF:s kampanj för att påverka EU:s fiskelagar, som ses över med tio års mellanrum. Innan 30 september 2012 har du chans att ge fisken din röst och påverka beslutet som kommer att vara avgörande för världens tillgång på fisk. Läs mer och skriv på namninsamlingen hos WWF.

Även om vi i Sverige försöker fiska uthålligt finns det andra EU-länder som ägnar sig åt överfiske, inte bara i EU:s egna vatten utan även utanför Afrika.

2012-09-05

Slut på torskransonen? Höj den!

Jag har uppdaterat detta inlägg, eftersom det visade sig att den bild som gavs i media inte var fullständig. Läs även förklaring och ursäkt.

Via Supermiljöbloggen hittar jag nyheten att Havs- och vattenmyndigheten kommer att höja kvoten för trålfiskad torsk i östra Östersjön, eftersom några fartyg redan fiskat upp sin ranson och därför skulle tvingas ligga stilla resten av året. Det är tre av 47 fartyg som fiskat upp sin årsranson och ytterligare två som fiskat upp 90 procent av årsransonen.

Ransonen höjs från 900 kilo till 1 000 kilo per ranson och vecka. Myndigheten säger att man gör detta genom att ta outnyttjade kvoter från 2011 på 1372 ton. Dessa 1372 ton skulle dock bara räcka till knappt 14 veckors ransonhöjning och det återstår drygt 16 veckor på året. De rundar därför av till hela hundratal för att "det gör saker enklare både för yrkesfiskarna och för oss". Jo, många svepskäl kan man hitta!

Detta ser för mig ut som en myndighet som är i händerna på dem som den påstås övervaka. Myndigheten har satt en gräns för torskfisket, beräknad utifrån att man vill ha ett hållbart fiske, men när några fiskare inte lyckas hålla sig inom den gränsen så utökar man den! Att de skulle få ligga stilla resten av året eftersom de fiskat för mycket under de första åtta månaderna är tydligen otänkbart.

Tänk om andra myndigheter skulle göra så här. Tänk Skatteverket - om man som egen företagare upptäcker i slutet av augusti att man inte har pengar kvar till att betala skatt resterande fyra månader, så skulle Skatteverket sänka ens skatt. Orimligt!

Visserligen har torskbeståndet i östra Östersjön repat sig något sen bottennoteringarna, men det är en bra bit kvar tills det är återställt efter 1980-talets överfiske. Se diagram nedan från ICES.
Dessutom ökar inte torskbeståndet lika snabbt som förväntat. Av omsorg om sin egen framtida försörjning borde yrkesfiskarna inte utöka sina kvoter, men tydligen tänker de på kortsiktiga vinster istället för uthållig försörjning.

Havs- och vattenmyndigheten har ersatt stora delar av det gamla Fiskeriverket och även tagit över den största delen av ansvaret för havs- och sötvattensfrågor från Naturvårdsverket.

Tillägg: WWF har en kampanj för att påverka EU:s fiskelagar, som ses över med tio års mellanrum. Innan 30 september 2012 har du chans att ge fisken din röst och påverka beslutet som kommer att vara avgörande för världens tillgång på fisk. Läs mer och skriv på namninsamlingen hos WWF.

Tillägg 2: Björn Risinger, chef för Havs- och vattenmyndigheten, förklarar i en kommentar utförligt hur detta med ransoner och kvoter fungerar och det verkar inte vara så illa som det lät av nyhetsrapporteringen. Bland annat skriver han att "Hittills i år har 53 procent av trålkvoten och 30 procent av kvoten för övriga redskap nyttjats". "Prognosen är alltjämt att fisket kommer att understiga fastställd kvot för 2012".

2011-08-30

Matens värstingar

Naturskyddsföreningen drog i förra veckan igång sin kampanj Anti Scampi mot jätteräkor (även kallade scampi, gambas, tigerräkor).

Jag anser att man inte kan vara fanatisk vad gäller mat, men för att få till en rimligare matproduktion i världen så kan man välja bort matens värstingar. Jag har själv valt bort tre olika matvaror vars produktion är bland de värre.
  1. Jätteräkor därför att produktionen är en av de mest miljöförstörande i världen.
    för att hålla sjukdomar och bakterier borta så pumpas den full av antibiotika och doppas i giftiga kemikalier. [...] Stora företag skövlar enormt viktiga mangroveskogar för att anlägga dammar där de sen odlar räkorna. Dieselpumpar förser räkorna med friskt vatten, men miljön blir helt sabbad. Och då flyttar företagen vidare odlingarna till en ny, fräsch plats. Kvar lämnas ett trasigt ekosystem, människor som får utstå fattigdom, våldsamma förföljelser och andra helt värdelösa saker.
    Mangroveskogarna är viktiga som yngelkammare för fisk och när de skövlas drabbas lokalbefolkningen av minskade mängder tillgänglig fisk. Allt för att vi i de rika länderna ska kunna äta våra jätteräkor på sushin.
    Istället för jätteräkor kan man köpa vanliga småräkor. Kan ingen uppfinningsrik sushimakare komma på hur man istället lägger småräkor i ett rispaket?
  2. "Konventionellt" odlade bananer. "Konventionell" odling betyder i detta fall en massa gifter, som framförallt drabbar arbetarna i bananplantagerna och deras familjer. Därför köper jag bara KRAV-märkta bananer, som dessutom är godare.
  3. "Konventionellt" uppfödd kyckling - det värsta djurplågeriet i vår industriella djuruppfödning - grisar har ett himmelrike jämfört med kycklingarna. Svenska dagbladet hade 2003 en artikelserie om detta som troligen skulle ha orsakat folkstorm om den gått i Expressen eller Aftonbladet, men nu var den i SvD så kycklingbranschen får fortsätta sitt djurplågeri. Två exempel:
    Istället köper jag den KRAV-märkta Bosarpskycklingen som även säljs under Änglamarks varumärke.

2011-07-03

Tillbaks i storstan

Efter två veckors bloggsemester är jag nu tillbaks i Stockholm. På lantstället har jag varken el eller Internet, utan har istället ägnat mig åt verkligheten i form av min potatisodling, samt förstås att göra roliga saker tillsammans med barnen. En av de roliga sakerna var att fiska och jag påmindes åter om att nyfångad abborre är världens godaste fisk - benfritt filéad och stekt såklart.

Gös fick jag också, se bilden ovan. Den har även den en delikat smak, men i mitt tycke inte lika fantastisk som abborre. Eftersom jag är mindre van vid att hantera gös, så utgick jag från att den är nära släkt med aborre och filéade på samma vis, då anatomin är likartad men mer långsträckt. Någon som har andra tips vad man kan göra med gös?

Att baka bröd i vedspis är också roligt, men passar förstås bäst på lite svalare och regnigare dagar. Jag vet inte riktigt varför, men brödet tycks mig godare när det bakas i vedspisen än när det görs i elspis, trots att receptet är detsamma.

Mindre rolig var bromsplågan. Jag har sällan varit med om så många påflugna flygfän. "Vanliga" bromsar kan jag stå ut med, då de är korkade och låter ordentligt, men blinningar (blindbromsar) är otäckast, då de är tysta och smyger sig på sina offer för att sedan utdela svidande bett. Det verkar för övrigt som om det är ovanligt mycket insekter av alla de slag i år - jag såg också ovanligt många fjärilar av ovanligt många sorter.

Avsaknaden av webbanslutning gjorde att jag under de två semesterveckorna nyttjade alternativa nyhetskällor. P1:s luncheko med efterföljande ekonomieko ligger väldigt bra till för att lyssna på under tiden man lagar lunchmaten. Vid besök på den lokala hålans ICA-affär kan man köpa sig en tidning gjord av döda träd för att sedan läsa i hängmattan.

Efter två veckor på lantstället avslutade jag med att åka på peakoil-bloggarmöte i Skebokvarn över helgen - mer om det i ett senare inlägg. När jag så efter många och långa givande diskussioner återvände till Stockholm tog jag mig en promenad längs Drottninggatan för att riktigt få känslan av att vara tillbaks i storstan. Det slog mig då att jag inte varit norr om Slussen på många månader. Jag bor i storstan, men det enda jag utnyttjar av det som bjuds här är den goda tillgången på välbetalt arbete. Är det verkligen värt det att leva så långt från naturen?

Har det hänt nåt viktigt i världen under tiden? Tja, jag noterar bland annat följande.

Grekland har inte oväntat fått 12 färska miljarder euro i krisstöd.
- Den statliga kassakistan skulle annars bli tom, säger Robert Bergqvist på SEB.
Man skjuter alltså det obehagliga oundvikliga ytterligare en bit in i framtiden. Hurra för Grekland! Nu är det räddat!

I Ryssland har landets femte största bank, Bank of Moscow, fått den största räddningen i rysk historia. 14 miljarder dollar fick ryska staten ställa upp med efter att konkurrenten VTB köpt Bank of Moscow och upptäckt dåliga lån på cirka 9 miljarder dollar eller omkring en tredjedel av bankens tillgångar. Bank of Moscows f.d. VD Andrei Borodin har flytt landet och är internationellt efterlyst. Ruffel och båg i Ryssland är väl inte så oväntat, men affären visar att det troligen finns stora obehagliga lik begravda i balansräkningarna hos många banker. Detta gäller för övrigt inte bara Ryssland, utan det finns säkert mycket att gräva upp i Västeuropa och USA.

Här hemma noterar jag att enligt SBAB:s mäklarbarometer förväntar sig nu fastighetsmäklarna ett prisfall på den svenska bostadsmarknaden i höst.
En majoritet av mäklarna bedömer att priserna på bostadsrätter sjunker under tredje kvartalet, ännu fler tror på en nedgång för småhus.
Verkligheten börjar komma ikapp bostadsbubblan.

En glad nyhet är att International Grains Council (IGC) reviderar upp prognosen för 2011/2012 års globala spannmålsskörd.
En högre veteskörd Indien och Kina förväntas uppväga en lägre skörd EU och USA.
I skuggan av det senaste årets högre matpriser börjar nu debatten i Sverige vakna om att den åkermark vi har kvar måste skyddas från exploatering.
Äntligen tycks intresset återuppväckas på lite bredare front för hur åkermarken ska användas i framtiden. Marken, inte bara bördigheten utan också exploatering, var temat för årets upplaga av Borgeby fältdagar.
[...]
I västra Skåne är trycket på exploatering stort. Där finns också den bästa åkermarken. I de skånska kommunernas översiktsplaner riskerar 9 000 hektar prima åker att bli vägar, bostäder, köpcentrum och industrier.
Föreningen Den goda jorden har kämpat för detta i ett par år, och tycks alltså nu så smått börja nå ut med budskapet. Vi väntar nu på att frågan på allvar förs upp på medias och politikers dagordning. Vi får helt enkelt inte asfaltera eller bebygga mer åkermark!

2011-03-14

Efter tsunamin: ekonomi, energi, miljö, jordbruk

Mina fyra huvudämnen här på bloggen - ekonomi, energi, miljö, jordbruk - är viktiga för att bedöma effekterna inom och utanför Japan av fredagens jordbävning och tsunami. Nu när vi vet lite mer är det också dags att göra en rejäl upprevidering av min gissning från i fredags angående effekterna.

Av bilderna och berättelserna är det nu uppenbart att katastrofen är betydligt allvarligare än Kobe-jordbävningen 1995. Det har också sagts från officiellt japanskt håll att detta är den svåraste kris som drabbat landet sedan Andra världskriget. Credit Suisse bedömer att de ekonomiska förlusterna efter jordskalvet blir cirka 1100 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,2 procent av Japans årliga BNP. Jag tror idag att detta är för lite. Bara skadorna i Kobe-jordbävningen beräknas ha kostat 2,5 procent av Japans dåvarande BNP, och fredagens skador var betydligt allvarligare, så Credit Suisses bedömning täcker nog knappt dem. Dessutom tillkommer alla kedjeeffekter på den japanska ekonomin av att infrastruktur och fabriker slagits ut.

Hursomhelst är 3,2 procent av Japans BNP tillräckligt för att omintetgöra eventuell BNP-tillväxt i år, med alla de följdeffekter det kommer att få i landet med världens i förhållande till BNP högsta statsskuld.

Hela städer måste byggas upp från grunden. Byggt på flyg- och satellitbilder kan vi anta att de hårdast drabbade städerna blivit i princip utplånade, inklusive stora delar av deras befolkning. Flera av dessa städer har ännu inte kunnat undersökas ordentligt då vägarna förstörts och alla telekommunikationer brutits. De värst drabbade städerna är Kesennuma där stora delar av de 75000 invånarna sägs vara "okontaktbara", Minamisanriku där drygt 10000 saknas, Rikuzentakata där 17000 saknas, samt Otsuchi där drygt 10000 saknas. Vi kan alltså troligen räkna med tiotusentals döda. Regionhuvudstaden Sendai, som nämndes först i nyheterna, verkar ha klarat sig förhållandevis lindrigt undan. Just det att Sendai klarat sig ganska lindrigt undan gjorde troligen att de första rapporterna och bilderna kom därifrån. Tystnaden från de totalförstörda städerna blev istället skrämmande.

Bara räddningsoperationerna lär kosta en bra slant, liksom tillfälliga bostäder, mat och vatten för de hundratusentals överlevande från kustområdet. 500 000 människor har tvingats lämna sina hem och ytterligare flera miljoner saknar vatten, mat eller värme.

Alla hamnar norr om Tokyo står still i väntan på att skadorna utreds. Det handlar om hamnar som står för så mycket som 7 procent av landets industriexport. Vissa hamnar kommer att kunna öppna igen om någon månad, men för de hårdast drabbade hamnarna på nordöstra Honshu kan det ta flera år innan de kan komma igång igen. Allt detta kan leda till störningar, åtminstone på kort sikt, i försörjningskedjorna även globalt. De stillastående hamnarna beräknas enligt Lloyd's List Intelligence kosta Japan drygt 21 miljarder kronor om dagen. Två månader med tjugo arbetsdagar var skulle ge förluster på 800 miljarder kronor bara från stillastående hamnar. Dessutom har många fartyg förstörts eller skadats av tsunamin. Även många vägar och järnvägar har skadats svårt, vilket kommer att försvåra återuppbyggnad samt att få igång även de oskadade industrierna i området.

Tydligen har på senare år många företag satsat stort i Miyagi-prefekturen, då arbetskraftskostnaderna är lägre där än i Tokyo och Osaka. Toyota har flera fabriker för viktiga bildelar i området och även sammansättningsfabriker för bilar. Alla bilfabriker i Japan ska för övrigt stå stilla idag måndag.

Flera elektronikföretag har stängt ner sina fabriker, vilket kan ge bieffekter för elektronikföretag över hela världen, då det kan gälla exempelvis komponenter till mobiltelefoner. Shin-Etsu och Sumco, som producerar 60 procent av världens kiselplattor för integrerade kretsar har drabbats av störningar, oklart hur stora. Shin-Etsu har större delen av sin tillverkning i den drabbade regionen.

Flera stora kemifabriker har stängt ner, med de effekter det kommer att få på alla andra industrier som behöver deras varor. Det rapporteras redan om bränslebrist i Japan, då runt en femtedel av landets raffinaderikapacitet stängts av och folk hamstrar. Raffinaderiet i Ichihara har också drabbats av en stor brand och lär ta tid att få igång. Japans största producent av ferronickel (som används i rostfritt stål) har stängt, samt flera stålverk och andra smältverk.

Om vi övergår från ekonomi till energi, så är det katastrofläge vid kärnkraftverket Fukushima Dai-Ichi och tre av sex reaktorer verkar vara i riskzonen för härdsmälta. Det rör sig om 1,4 procent av Japans elkapacitet som är permanent utslagen, för det lär inte gå att reparera dessa tre reaktorer. De övriga tre reaktorerna var i fredags redan avstängda för service, men jag vet inte hur skadade de blivit. De lär väl knappast heller vara oskadda efter tsunamin, så det kommer nog att ta ett bra tag att få igång dem. En eller flera härdsmältor på platsen lär också göra det omöjligt att få igång de tre oskadda reaktorerna på grund av strålningen. Kärnkraftverken Fukushima Daini, Tokai och Onagawa står också stilla, så totalt är det 4-5 procent av Japans elproduktion som för tillfället är utslagen. Åtminstone för Fukushima Daini ser avbrottet ut att bli långvarigt. Det har varnats för strömavbrott i Tokyo på måndagen och det planeras för roterande planerade strömavbrott. Förutom kärnkraft är även ett stort kolkondenskraftverk utslaget. Dessutom har mängder av kraftledningar och annan elinfrastruktur förstörts, så det lär ta tid att få tillbaks elen i många områden. Elavbrotten drabbar såklart också Japans ekonomi hårt och landet lär lida av elbrist under lång tid framöver.

Vad gäller miljöeffekter, så har det släppts ut en viss mängd radioaktivitet från de skadade kärnreaktorerna och det finns en överhängande risk för mer utsläpp. Hundratusentals människor har evakuerats på grund av riskerna vid kärnkraftverken. En miljöeffekt som jag ännu inte sett nämnas är att tsunamin som slog in över östkusten även bör ha spridit omkring en hel del kemikalier. Har hus slagits sönder lär kemikaliebehållare också ha gjort det, stora som små. Vilka kemikalier, hur stora mängder samt var de har hamnat är förstås än så länge okänt. Dessutom finns, antar jag, risk för skador i havsmiljön, då tsunamin inte bara drog in över land, utan även drog sig ut igen och förde med sig allt möjligt ut i havet.

Slutligen har vi effekterna på jordbruket och livsmedelsförsörjningen. Hamstringsvågen gäller även mat och enligt SvD gapar många hyllor i livsmedelsbutikerna tomma. Mycket varudistribution har drabbats av störningar. Situationen i de flodvågsdrabbade områdena är självklart värst och stora nödsändningar av mat lär behövas där.

Av de flygbilder vi sett är det uppenbart att stora jordbruksområden längs kusten också drabbats hårt. De är nu fyllda av allsköns bråte som vattnet släpat med sig, samt risken för diverse kemikalier, bensin från bilar med mera. Inte minst så är det saltvatten som vräkt in, vilket lär påverka odlingen. Mycket utrustning för de lokala lantbrukarna lär också ha förstörts - byggnader, maskiner m.m. Jag gissar att det knappast odlas särskilt mycket på den drabbade marken i år. Detta kommer att påverka rispriset globalt då Japan tvingas importera mer.

Slutligen kommer fisket troligen också att drabbas. På många av bilderna ser man förstörda fiskebåtar. Även många hamnanläggningar är förstörda. Dessutom har vi de ännu oklara miljöeffekterna på havsmiljön.

För Japan innebär alltså fredagens jordbävning och tsunami en jättelik "svart svan". En oförutsedd händelse med vittgående effekter inom alla tänkbara områden av samhället. Återstår att se hur stora effekterna blir för resten av världen. Jag gissar att två av de mest kännbara effekterna blir bortfallet av vissa nyckelprodukter för industrin (exempelvis kiselplattor för kretskort) samt alla investerare (fonder med flera) som låg felinvesterade i förhållande till fredagens händelser.

2011-01-21

Övriga resurser och råvaror

Fler "favoriter i repris", alltså äldre inlägg från bloggen som fortfarande är aktuella. Dagens ämne är Övriga resurser och råvaror.
[Andra bloggar om , , , ]

2010-06-18

Ofattbar oljekatastrof?

Göran Fröjdh skrev i förrgår lite om vad som kan hända om oljeläckan i Mexikanska golfen inte går att täta. Han länkar där till en högintressant artikel på The Oil Drum, som analyserar situationen hittills och vad som troligen kommer att hända. Den artikeln bekräftar vad jag misstänkt länge och skrev om för två veckor sedan, nämligen att det inte går att täta läckan, utan att det bara kommer att bli värre. Artikeln på The Oil Drum innehåller en väl underbyggd analys av någon som uppenbarligen är ordentligt insatt i hela tekniken. Och det är skrämmande. BP och USA:s styrande är troligen fullt medvetna om hur det står till, men de vågar inte säga hela sanningen offentligt på en gång.

Sammanfattningsvis är det så att röret under havsbotten läcker. Det var därför BP kapade röret ovanför BOP:en. Om oljan får flöda fritt blir det mindre olja som läcker ut och därmed också mindre skador på strukturen under havsbotten. Sandblandad olja med starkt flöde är nämligen starkt eroderande. Det betyder att man inte kan "sätta en propp" i röret, eftersom det bara skulle göra saken värre när oljan istället läcker ut åt sidorna. Man vill begränsa skadorna på röret under havsbotten, för den 450 ton tunga BOP:en står nämligen inte på havsbotten, som man kan tro, utan på röret. För havsbotten i Mexikanska golfen är mjuk - det översta lagret är ett flera tiotals meter djupt sedimentlager (sand, lera, slam). Oljeläckorna under botten eroderar gradvis bort detta lager runt omkring röret. Till slut när tillräckligt mycket slam eroderat bort kommer BOP:en att knäcka röret och välta. Då kommer man att få ett vidöppet hål rakt ner i oljereservoaren, utan möjlighet att suga upp oljan.

Det är därför det är så bråttom att borra avlastningshålen från sidan. Men detta tar optimistiskt räknat två månader. Kommer BOP:en att stå kvar så länge?
Sorry to bring you that news, I know it is grim, but that is the way I see it....I sincerely hope I am wrong.

We need to prepare for the possibility of this blow out sending more oil into the gulf per week then what we already have now, because that is what a collapse of the system will cause. All the collection efforts that have captured oil will be erased in short order. The magnitude of this disaster will increase exponentially by the time we can do anything to halt it and our odds of actually even being able to halt it will go down.

The magnitude and impact of this disaster will eclipse anything we have known in our life times if the worst or even near worst happens...
Och hur mycket olja är det totalt som kan läcka ut? Någon miljard fat verkar det som. Flödet kan alltså hålla på i flera år.

Ovanpå eländet så är det nu orkansäsong i Mexikanska golfen.

Även om man just nu sörplar upp det mesta av den utläckande oljan så är det som kommer vid sidan av tillräckligt för att ställa till det rejält för ekosystemet i Mexikanska golfen.
Det mesta av oljan finns under vattenytan, och nu märker marinbiologer hur havsdjurens beteenden förändras. I tusental trängs olika fiskarter, delfiner, skaldjur och hajar längst kusterna i Florida, Alabama och Louisiana. Normalt håller djuren till på betydligt djupare vatten.

Beteendet tyder på att havsdjupet är svårt förorenat, och de har tvingats fly till renare vatten vid kusten.
Mexikanska golfens ekosystem är viktigt - det är basen för en massa fiskeri. Sprider sig sen oljan upp längs USA:s östkust och vidare med Golfströmmen blir konsekvenserna enorma.

Det hjälper alltså inte vad än BP:s vd Tony Hayward och styrelseordförande Carl-Henric Svanberg säger i kongressförhören. Effekterna är redan nu svåröverblickbara. Inträffar det värsta fallet som beskrivs i artikeln på The Oil Drum kommer effekterna att bli så stora att oljeläckan kan vara en verklig "svart svan" för hela USA:s ekonomi och politik. Det handlar i så fall om historiens värsta människoskapade miljökatastrof.

P.S. Artikeln på The Oil Drum länkar till en bra förklarande artikel om hur oljeborrning i djuphavet går till.

[Andra bloggar om , , , , ]

2010-02-26

Västsahara, EU, fosfat och fiske

Landet Västsahara är, som de flesta säkert känner till, sedan 1976 ockuperat av Marocko. Trots detta håller EU och Sverige förhållandevis goda politiska relationer till Marocko. Varför, kan man fråga sig. Svaret är ganska enkelt - Marocko sitter på omkring en fjärdedel av världsproduktionen av fosfat. För den som inte vet det är fosfat en av de strategiskt viktigaste råvarorna i världen, då det är en av de tre huvudingredienserna i konstgödsel.

Handelsminister Ewa Björling besökte Marocko förra våren. Mycket fagert tal om Marockos framsteg inom mänskliga rättigheter, men Västsahara nämns överhuvudtaget inte i Regeringens rapport om besöket.

Dessutom finns utanför Västsahara fina fiskevatten, som EU:s överdimensionerade fiskeflottor gärna vill åt. EU har ett fiskeavtal med Marocko, som enligt en debattartikel idag i GP strider mot folkrätten, eftersom det inkluderar det ockuperade Västsaharas fiskevatten.
Nu säger Europaparlamentets juridiska experter detsamma. I ett rättsligt yttrande om fiskeavtalet menar de att avtalet strider mot folkrätten eftersom intäkterna från fisket inte kommer det västsahariska folket till del. Detta är avgörande för att avtalet ska vara förenligt med folkrätten. De anser därmed att fiskeavtalet bör sägas upp, eller åtminstone omförhandlas så att de västsahariska havsområdena exkluderas ur avtalet.
Även Miljöpartiets EU-parlamentariker Isabella Lövin har uppmärksammat frågan häromdagen.

SVT:s "Uppdrag granskning" har nu också tagit sig an frågan i två program som kommer att sändas 3 och 10 mars klockan 20:00 på SVT1.
I det första programmet som sänds den 3 mars besöker reportern Pelle Westman det ockuperade Västsahara där flyktingarna aldrig får se havet och där svenska båtar samtidigt drar upp tonvis med fisk på ockuperat vatten.

I den andra delen som sänds den 10 mars undersöker reportern Pelle Westman var fisken hamnar. En europeisk båt kan dra upp 600 ton varje dag - så varför mättas inte lokalbefolkningen?
Det låter som om det vore dags att fler medborgare kontaktar ansvariga politiker och ställer obekväma frågor om detta skamliga agerande från EU:s sida. Förslag på politiker att kontakta:Oberoende av din egen politiska färg hoppas jag att du orkar engagera dig åtminstone lite i denna fråga. Det är bättre om frågorna till ansvariga politiker kommer från folk i olika delar av det politiska spektrumet.

Fler bloggar som skriver om detta är Åsa Westlund, HBT-sossen, Martin Moberg, Jonas Sjöstedt, Natasa Mirosavic.

[Andra bloggar om , , , , , ]

2010-01-02

Överfiskning

SvD tar upp ett viktigt ämne, nämligen överutnyttjandet av världens fiskevatten. De rapporterar från en by i Kamerun, ett av de länder som drabbats hårdast av tjuvfiske från andra länders trålare.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har slagit fast att 80 procent av världens fiskbestånd är utnyttjade till sin maxgräns, överexploaterade eller på väg att helt försvinna. Samtidigt beräknas fisk till ett värde av 10 miljarder euro fiskas illegalt i världen, och en stor del av den kommer från just Västafrika, där länderna har svaga regeringar och obefintlig kustbevakning. Här räknar man med att fyra av tio fiskar dras upp ur havet på ett olagligt sätt. Det handlar om båtar utan licens, olagliga fiskeredskap, fiske av utrotningshotade arter och överstigna kvoter. Fisken packas om till havs, blandas med laglig fångst eller säljs till köpare som ser mellan fingrarna. Så småningom hamnar den på tallrikar i Asien, Europa och Sverige, där en ökande efterfrågan på havets frukter har eldat på tjuvfisket de senaste åren.
Inget görs åt problemet, men det är de europeiska ländernas konsumenter som måste börja ställa krav på EU:s överdimensionerade och översubventionerade fiskeflottor. EU-politikerna måste också börja göra något åt detta EU-skattefinansierade vansinne.
Eftersom den europeiska fiskeflottan är klart överdimensionerad i förhållande till de kvoter som är satta för de egna vattnen, fiskar flera europeiska fartyg i Afrika istället.
En enkel åtgärd verkar vara att sätta upp en ordentlig kontrollstation i Las Palmas. Men ett sådant beslut lär väl EU-medlemmen Spanien försöka blockera.
Idag är det nästan omöjligt att veta om det ligger en stulen fisk på tallriken. Men nästan all illegal fisk som förs in i EU från Afrika tros passera en enda hamn, Las Palmas på Kanarieöarna som åtnjuter en särskild legal status.
Vad som händer är alltså att EU roffar åt sig fisk som folket i Västafrikas länder egentligen behöver bättre, eftersom fisken där är en så viktig proteinkälla. Följden kommer att bli sämre näringsstatus för lokalbefolkningarna. När fiskbestånden sen kollapsar (om de inte redan gjort det) finns i alla fall inget kvar för EU-fiskarna heller. Frågan är hur långt mänskligheten ska driva överutnyttjandet av jordens och havens resurser?

[Andra bloggares åsikter om , , , ]

2008-11-18

Klartext från Riksrevisionen om fiskepolitiken

I en debattartikel i DN igår gick riksrevisor Eva Lindström till skarp attack mot den svenska fiskepolitiken. Hon tycker mer eller mindre att staten kastar en massa pengar i sjön genom att både ge stöd till fiskerinäringen och ge stöd till att skära ner den.

Det krävs alltså inte ens miljöskäl till att förstå att detta är komplett vansinne, utan det räcker med rent ekonomiska skäl. På slutet av artikeln har hon några konkreta råd om vad som borde göras:
Minska överkapaciteten i den svenska fiskeflottan. [...]
Överväg om stöden och skattebefrielserna till yrkesfisket kan tas bort eller minskas. [...]
Se till att kontrollerna avskräcker från fiskebrott. [...]
Säkerställ att den övergripande måluppfyllelsen inte minskar som en följd av att olika styrmedel motverkar varandra. [...]
Utveckla återrapporteringen så att den blir transparent, visar olika insatsers kostnader och om insatserna verkligen leder till ett hållbart fiske. Det är en förutsättning för en kostnadseffektiv förvaltning. Allt annat är slöseri med skattemedel.
Slöseri, absolut. Enligt en DN-artikel från i våras är bidragen till fiskenäringen runt en halv miljon per yrkesfiskare.

Jag hoppas verkligen att våra kära politiker tar tag i detta snarast och slutar lyssna på fiskerinäringens oerhört starka lobbyister. Jordbruksminister Eskil Erlandsson sade med anledning av Riksrevisionens kritik att "Fisket måste bära sina egna kostnader. Den ska leva på marknadsmässiga villkor, precis som andra näringar", vilket låter hoppingivande, men vi får se vad det innebär av praktiska åtgärder.