Den "tyska" ubåten

SR Ekots rapportering om den "tyska" ubåt som enligt dem dök upp i svenska skärgården förra våren börjar bli alltmer intressant. De kommer med ett fullständigt sensationellt påstående och för att man ska tro på detta krävs extraordinära bevis. SR Ekot påstår alltså att en ubåt från ett vänligt sinnat land (Tyskland) som vi är i union med (EU) skulle ha siktats under en marinövning i den svenska skärgården, utan att föranmäla sig. De påstår dessutom att ubåten ifråga identifierats som "sannolikt tysk". Det skulle vara en fullständigt sensationell utrikespolitisk händelse.

Ekots chef antyder också att deras källa har fått uppgiften direkt eller indirekt från Utrikesnämnden. Någon av Utrikesnämndens ledamöter skulle alltså ha sagt detta antingen direkt till Ekots reporter eller till någon annan, som i sin tur kontaktat Ekots reporter. Om så är fallet är det mycket allvarligt, ty de dokument som presenterades angående ubåten på Utrikesnämndens möte i december var uppenbarligen hemligstämplade, eftersom de inte publicerats på Riksdagens hemsida. En av Utrikesnämndens ledamöter läcker alltså hemligstämplad information (eventuellt missuppfattad), alternativt ljuger ihop sin egen version och planterar den hos media. Vilket som är värst av dessa två alternativ är svårt att säga, men båda är fullständigt oacceptabla för en ledamot av Utrikesnämnden och jag antar att Säpo utreder saken.

Om vi utgår från att Ekots uppgifter om att det var en tysk ubåt är sanna kan man då fråga sig varför denna ubåt var där. Jag kan tänka mig följande möjligheter:

1. Ubåten var där eftersom Tyskland tillfrågats om det av höga befälhavare inom den svenska militären, men hemlighållits för dem som deltog i marinövningen, för att testa den svenska marinens vaksamhet. Detta faller dock på att den svenska militären inte i efterhand informerat om det.
2. Ubåten var där på uppdrag av Nato, men hemligt för den svenska marinen, för att testa den svenska marinens vaksamhet. Detta verkar inte heller rimligt, då Nato isåfall i efterhand borde ha informerat om denna operation.
3. Ubåten var där för att spionera. Det låter helt orimligt, eftersom Tyskland som sagt är vänligt sinnat och dessutom i union och partnerskap med oss.
4. Ubåten var där för att öva smygnavigering i kustnära vatten. Man gör det hellre vid Sveriges kust än vid exempelvis Rysslands kust. Detta framstår som det minst orimliga alternativet, men man borde ändå ha informerat om det i efterhand.

Dessutom kan man fråga sig hur marinen lyckades identifiera ubåten som "sannolikt tysk". Det är oerhört svårt att identifiera ubåtar. Det är liksom hela vitsen med ubåtar att de ska kunna smyga sig fram och inte lätt identifieras. För att man ska kunna säga att denna ubåt var "sannolikt tysk" måste antingen kunniga personer (snarast ubåtsnördar) ha observerat dess torn ovanför ytan under en längre tid eller fotograferat med kraftigt teleobjektiv, eller så måste tyskarna ha sagt att det var deras ubåt. Men tyskarna har ju dementerat uppgifterna. Ett vänligt sinnat land har ingen orsak att ljuga om något sånt här.

Nej, jag håller snarare för troligt att det inte var någon tysk ubåt. Det kanske inte ens var en ubåt överhuvudtaget, utan bara en "sannolik" ubåt.

Då kommer vi till detta med Ekots publicerande av uppgifterna. De har på mycket lösa grunder publicerat uppgifter som ter sig helt orimliga. Detta tar tyvärr ner deras trovärdighet. Hur ska jag fortsättningsvis kunna lite på att Ekots nyheter är sanna?

Jag väljer att tro på dumhet istället för illvilja från Ekots reportrars sida. Det handlar troligen om ren naivitet att publicera sådana orimliga uppgifter utan att ha annan källa än en (fabricerad eller läckt) uppgift från en ledamot av Utrikesnämnden. Men att sedan Ekots chef går ut och försvarar publiceringen är helt oacceptabelt. Han borde istället ha bett om ursäkt för deras slarviga hantering av denna "nyhet". Nu är det istället läge för honom att avgå. Han saknar uppenbarligen omdöme eller lider av alltför stort prestigebehov. Eller både och.

60-årsjubileum för Bilderbergmötena

Årets möte för Bilderberggruppen hålls i Köpenhamn 29 maj till 1 juni. Det första mötet hölls 1954, så det är faktiskt 60-årsjubileum.

Dessa möten där en utvald global maktelit träffas omgärdas som bekant av mycket hemlighetsmakeri, vilket förstås är mumma för alla konspirationsteoretiker. De senaste åren har de blivit lite öppnare och organisationen har numera en hemsida där man presenterar några av årets diskussionsteman liksom en deltagarlista.

Som vanligt består mötets deltagare mest av viktiga ledare inom industri, finans och politik från EU och USA. Även NATO:s och IMF:s chefer deltar.

Inga journalister rapporterar inifrån mötena, men ett antal representanter för media deltar ändå, men på samma villkor som alla andra, det vill säga att man håller tyst om vad som sägs på mötena. I år deltar från media Financial Times ekonomichef Martin Wolf, The Economists chefredaktör, franska Le Mondes chefredaktör, italienska RAI News chefredaktör, en turkisk skribent samt Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl. Så "oberoende" är media!

Från Sverige deltar i år förutom Lifvendahl även utrikesminister Carl Bildt (en av Bilderberggruppens flitigaste deltagare), Saabs vd Håkan Buskhe, Volvos styrelseordförande Carl-Henric Svanberg samt hela två Wallenbergare - Jacob och Marcus, styrelseordförande för Investor respektive SEB. Wallenbergarna är för övrigt också några av Bilderberggruppens flitigaste deltagare. Förra året deltog från Sverige finansminister Anders Borg samt Socialdemokraternas ledare (och med största sannolikhet i höst blivande statsminister) Stefan Löfven. I år är dock Carl Bildt ensam politiker från Sverige. Varför Löfven inte deltar i år vet jag inte. Borg är troligen på väg ut, så det är inte konstigt att han inte deltar.

Från grannlandet Norge deltar sex representanter för energi- och rederibranscherna och från Danmark bland annat två representanter för världens fjärde största bryggeriföretag Carlsberg. Från Finland deltar höga industrichefer med Nokia-kopplingar samt från försäkringskoncernen Sampo både vd Kari Stadigh och styrelseordförande Björn Wahlroos, den senare även känd som styrelseordförande för Nordea (Sampo är största ägare i Nordea).

Inte förvånande så deltar inga representanter för vare sig Ryssland eller Kina på Bilderbergmötet (inte heller i fjol).

Jag noterar att det inte alltid är de styrande politikerna från ett land som deltar, utan istället de som passar bättre in i Bilderberggruppens agenda. Från Ungern deltar exempelvis inte sittande premiärministern Viktor Orbán, troligen eftersom hans parti Fidesz är motvalls i EU, utan istället förre premiärministern Gordon Bajnai.

Jag gissar att liksom tidigare år kommer media att rapportera kortfattat om Bilderbergmötet, men det kommer inte att göras några mer grävande reportage. Detta överlåts till diverse bloggare och konspirationsteoretiker och den mer grävande analysen av Bilderbergmötet får därmed ingen "kvalitetsstämpel" utan snarare ett löjets skimmer. En händelse som ser ut som en tanke.

PR-kupp av Carlström

Jag läser att Lars Carlström tänker starta ett nytt parti kallat "Industripartiet", som bland annat ska fokusera på industri och invandring. Han lyckas också med en rejäl PR-kupp hamna högst upp på SvD och DN då han fått Bert Karlsson att uttala sig positivt. Carlström presenteras som affärsman och tidigare SAAB-profil. Vilken härlig person för Sveriges journalister att snoka i vad han har för förflutet!

Carlström var talesman för Vladimir Antonov, som stod bakom charlatanen Victor Muller i hans försök att ta över SAAB Automobile. Det senaste jag hörde om Antonov var att Litauen i november 2011 utfärdade en europeisk arresteringsorder på honom och begärde honom utlämnad från England, misstänkt för ekonomisk brottslighet i Snoras Bank. Hur det gått vidare med den saken vet jag inte nu.

I maj 2011 synade jag lite av Lars Carlströms tidigare "karriär" som affärsman. Många av hans affärer tycks ha varit av det mer tveksamma slaget. Jag kör en repris på vad jag skrev då. (Bloggrannen Ylven skrev också om honom.)

Lars Carlström har våren 2009 genom sitt bolag Industria försökt köpa fastigheter av Åtvidabergs kommun, läs mer i Dagens samhälle, Corren (1) (2) och Norrköpings tidningar. Nu kräver man kommunen på skadestånd på 55 miljoner kronor. Inblandade i denna fastighetsaffär har även varit en Anna Cavalli och hennes man Thomas Ryberg, som beskrivs som "affärsman". Thomas Ryberg är ökänd för sin inblandning i "ett flertal uppmärksammande och skandalomsusade fastighetsaffärer", bland annat den blåsta bostadsrättsföreningen i gamla Stadt i Norrtälje.

Nu kan ju Lars Carlström ha haft otur och hamnat i dåligt sällskap med Ryberg, men han har faktiskt varit inblandad i en stor skandal tidigare, då han skövlade skogar i Jämtland och samtidigt fifflade med skatten.

Innan skattemyndigheten och länsstyrelsen reagerade var stora skogsområden i länet kalavverkade. Skogklipparen kunde obehindrat fortsätta sin verksamhet. Mannen som fick ge de så kallade skogsklipparna ett ansikte heter Lars Carlström.
[...]
Så småningom häktades Lars Carlström i sin frånvaro och greps slutligen i sin dåvarande bostad utanför Umeå. Polisen hittade honom då gömd i en garderob i huset där han bodde.
[...]
Han dömdes till åtta månaders fängelse av tingsrätten.

I hovrätten förvandlades därefter åtta månaders fängelse till villkorlig dom och 60 timmars samhällstjänst vilket enligt hovrätten motsvarade två månaders fängelse.

Det handlade om följande brott.

År 1998 dömdes han i tingsrätten för bokföringsbrott, grov oredlighet mot borgenär och skattebedrägeri, skriver nättidningen E24.

Domen blev fängelse i åtta månader och näringsförbud i fyra år.

Ett år senare ogillade hovrätten två av tre åtalspunkter och dömde honom endast för skattebedrägeri. Straffet sänktes till 60 timmars samhällstjänst.

Jag undrar om de "namnkunniga personer" som Carlström säger ska vara med i partiet har en lika fin karriär som han själv. Som sagt, något för journalister att gräva i. Jag överlämnar med varm hand spåren ovan till de journalister som vill gräva vidare.

Vad som inte nämns om partisympatierna

Idag kom SCB med sin stora undersökning av partisympatierna, vilken visar en ledning för de rödgröna (S + MP + V). Totalt får de 49,8 procent av väljarnas partisympatier, medan regeringspartierna backar till 39,7 procent. Sverigedemokraterna skulle därmed enligt denna undersökning inte längre få någon vågmästarroll, trots att de avancerat till 9,3 procent och är tredje största parti.

Media gör en stor sak av denna undersökning, men vad säger den egentligen?

Den första osäkerhetsfaktorn som ska nämnas vid en sådan här undersökning är förstås att det är tio månader kvar till riksdagsvalet 2014 och valrörelsen ännu inte dragit igång, varför det fortfarande kan ske stora förändringar till dess. En liten försmak får vi dock redan vid valet till EU-parlamentet i slutet av maj 2014, även om det inte ger så säkra siffror, eftersom det troligen får betydligt lägre valdeltagande än i riksdagsvalet.

Den viktigaste osäkerheten ligger dock i antalet svar som man fått in. En del av detta nämns i tidningsartiklarna, nämligen att 9081 personer sökts för telefonintervju, men att bara 58 procent har svarat. Mer detaljerad information om detta får man hos SCB, där det framgår att 21,3 procent inte anträffats, 3,2 procent inte kunnat delta (t.ex. p.g.a. att de varit för sjuka) och hela 17,5 procent inte velat delta i intervjun. Tittar man närmare på undersökningsresultatet så framgår också att 17,9 procent av de intervjuade svarat "vet ej". Totalt har bara 47,2 procent, alltså mindre än hälften, av dem man sökt angett någon partisympati.

Anser ni att denna undersökning ger ett resultat som man kan dra några slutsatser av vad gäller utfallet i riksdagsvalet 2014? Och att göra "analyser" av det tänkbara valresultatet?

Peak Oil goes Mainstream

Idag var Kjell Aleklett inbjuden att tala om Peak Oil i Morgonpasset i Sveriges Radio P3. Bloggaren Bodis hade tipsat dem om att de borde ha med honom. Lyssna på programmet nedan. Från 00:14:20 till 00:16:01 påannonseras det hela. Därefter kommer Kjell Aleklett in från 01:23:05 till 02:09:42 för ett långt samtal om peak oil.

Det tog ett tag för peak oil att hamna i mainstream-radio som vanligt folk lyssnar på. Mitt första inlägg i frågan här på bloggen skrev jag i juli 2008.
Nu väntar vi på att energiminister Anna-Karin Hatt (C), infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (m) och andra politiker ska vakna i frågan och börja tala realistiskt om Sveriges energiframtid.
Apropå en av sakerna som Kjell talade om så noterar jag idag även en artikel i SvD om att bilkörningen i Sverige minskar. Toppåret var 2008 och fram till 2011 hade antalet mil minskat med 4 procent. Läs även vad jag skrev i vintras om "peak car".
Rättat till felaktig inbäddning och med det även tiderna.

Lyckat pressutskick, Mäklarsamfundet!

Jag vet hur det går till, för jag har varit med själv och formulerat pressutskick (på ett tidigare jobb i kulturbranschen). Tricket är att skriva pressutskicket som en kortare tidningsartikel, med den typen av formuleringar och en sådan form. Man skickar sedan ut pressutskick om olika ämnen vid valda tidpunkter under året. Viktigt är också att ha en bra och lång lista på kontaktadresser att skicka ut pressutskicket till. Förr eller senare landar något av dessa pressutskick hos en godtrogen journalist som känner sig lite lat just den dagen och gärna tar emot en färdig artikel som hen kan använda rakt av, eller kanske efter att bara ha ändrat någon liten formulering (vilket förresten oftast blir till det sämre). Har man tur är det också lite nyhetstorka just den dagen. Ekonomibranschen har här den fördelen att man i viss mån kan förutsäga vilka dagar det kan komma att råda nyhetstorka, då kalendern över statistik, räntebesked, företagshändelser med mera till största delen är känd i förväg och sammanställningar finns på nätet. Igår var en sådan dag.

Igår lyckades Mäklarsamfundet att få in en fullträff hos SvD. Grattis! "Guldläge att köpa sin första bostad" - jo jag tackar jag! Det handlar dock med största sannolikhet inte som många tycks tro om att SvD tagit in en betald artikel, utan istället om ett välformulerat och vältajmat pressutskick som hamnat hos en lat journalist.

Att "utbudet på bostadsrätter och villor är större än på länge" är inget gott tecken.

För någon vecka sedan gick regeringen med finansminister Anders Borg i spetsen ut och sa att svensk ekonomi är mer motståndskraftig än vad regeringen tidigare trott. Det är en välkommen signal för bostadsmarknaden och har bidragit till att utbudet ökat.

Nej, utbudet ökar inte på grund av detta (det gör den bara i Mäklarsamfundets sagovärld), utan troligen på grund av att många har väntat med att sälja sin bostad i hopp om högre pris, men nu inte vill vänta längre. Synen på bostadspriserna och hushållens skulder har förändrats. Frågan är inte om bubblan spricker, utan när.

Läs även Musik@Centrifugen, Cornucopia och Brachyura om SvD:s fadäs. Vi får hoppas att artikeln inte nådde ut i pappersupplagan idag, utan stannade i nätupplagan.

Tillägg: En läsare meddelar att artikeln tyvärr även hamnat i dagens pappersupplaga av SvD och därmed kan lura några att tro att det är ett bra läge att köpa sig en bostad.

Vem var på Bilderberg 2012?

Få media rapporterar om helgens Bilderberg-möte i Chantilly utanför Washington. Visserligen finns inga presskonferenser eller tillfällen att intervjua deltagarna i samband med mötet, men jag tycker ändå att media borde skriva något om detta, som är ett av de viktigaste mötena i världspolitiken. När över hundra politiker och näringslivstoppar med fullspäckade kalendrar lägger tre dagar på att besöka mötet är det viktigt!

Ett lysande undantag bland media är brittiska Guardian, som har en Bilderblog. Irish Times skriver om att finansminister Michael Noonan deltar. Finska YLE skriver om finansminister Jutta Urpilainens deltagande. Några mindre media i USA skriver, bland annat Washington Times. I övrigt är det tunnsått bland mainstream-media. Svenska media tiger som muren. Varför?

För att få en bild av vem som var där har jag sorterat deltagarlistan efter kategorier. Vissa deltagare skulle passa i flera kategorier, men jag har bara satt dem under den kategori jag anser är deras huvudsakliga.

Politik
USA - Huntsman, Jr., Jon M. - Chairman, Huntsman Cancer Foundation
USA - Kissinger, Henry A. - Chairman, Kissinger Associates, Inc.
USA - Rubin, Robert E. - Co-Chair, Council on Foreign Relations; Former Secretary of the Treasury
USA - Alexander, Keith B. - Commander, US Cyber Command; Director, National Security Agency
USA - Ross, Dennis B. - Counselor, Washington Institute for Near East Policy
USA - Li, Cheng - Director of Research and Senior Fellow, John L. Thornton China Center, Brookings Institution
USA - Shambaugh, David - Director, China Policy Program, George Washington University
USA - DeMuth, Christopher - Distinguished Fellow, Hudson Institute
USA - Warsh, Kevin - Distinguished Visiting Fellow, The Hoover Institution, Stanford University
USA - Daniels, Jr., Mitchell E. - Governor of Indiana
USA - Donilon, Thomas E. - National Security Advisor, The White House
USA - Gephardt, Richard A. - President and CEO, Gephardt Group
USA - Mathews, Jessica T. - President, Carnegie Endowment for International Peace
USA - Krupp, Fred - President, Environmental Defense Fund
USA - Goolsbee, Austan D. - Professor of Economics, University of Chicago Booth School of Business
USA - Perle, Richard N. - Resident Fellow, American Enterprise Institute
USA - Kerry, John - Senator for Massachusetts
USA - Ajami, Fouad - Senior Fellow, The Hoover Institution, Stanford University
CAN - Wright, Nigel S. - Chief of Staff, Office of the Prime Minister
CAN - Redford, Alison M. - Premier of Alberta
EU - Gucht, Karel de - Commissioner for Trade, European Commission
EU - Vimont, Pierre - Executive Secretary General, European External Action Service
EU - Kroes, Neelie - Vice President, European Commission; Commissioner for Digital Agenda
EU - Almunia, Joaquín - Vice-President - Commissioner for Competition, European Commission
AUT - Faymann, Werner - Federal Chancellor
BEL - Belgium, H.R.H. Prince Philippe of - Prince
DEN - Mchangama, Jacob - Director of Legal Affairs, Center for Political Studies (CEPOS)
DEU - Trittin, Jürgen - Parliamentary Leader, Alliance 90/The Greens
ESP - Sáenz de Santamaría Antón, Soraya - Vice President and Minister for the Presidency
FIN - Apunen, Matti - Director, Finnish Business and Policy Forum EVA
FIN - Urpilainen, Jutta - Minister of Finance
FRA - Karvar, Anousheh - Inspector, Inter-ministerial Audit and Evaluation Office for Social, Health, Employment and Labor Policies
FRA - Montbrial, Thierry de - President, French Institute for International Relations
FRA - Béchu, Christophe - Senator, and Chairman, General Council of Maine-et-Loire
GBR - Kerr, John - Independent Member, House of Lords
GBR - Boles, Nick - Member of Parliament
GBR - Clarke, Kenneth - Member of Parliament, Lord Chancellor and Secretary of Justice
GBR - Mandelson, Peter - Member, House of Lords; Chairman, Global Counsel
GRC - Giannitsis, Anastasios - Former Minister of Interior; Professor of Development and International Economics, University of Athens
GRC - Tsoukalis, Loukas - President, Hellenic Foundation for European and Foreign Policy
IRL - Gallagher, Paul - Former Attorney General; Senior Counsel
IRL - Noonan, Michael - Minister for Finance
ITA - Letta, Enrico - Deputy Leader, Democratic Party (PD)
NLD - Pechtold, Alexander - Parliamentary Leader, Democrats '66 (D66)
NLD - Rutte, Mark - Prime Minister
NLD - Halberstadt, Victor - Professor of Economics, Leiden University; Former Honorary Secretary General of Bilderberg Meetings
NLD - Scheffer, Paul - Professor of European Studies, Tilburg University
NLD - Netherlands, H.M. the Queen of the - Queen
POL - Rostowski, Jacek - Minister of Finance
PRT - Moreira da Silva, Jorge - First Vice-President, Partido Social Democrata (PSD)
SWE - Carlsson, Gunilla - Minister for International Development Cooperation
CHN - Fu, Ying - Vice Minister of Foreign Affairs
CHN - Huang, Yiping - Professor of Economics, China Center for Economic Research, Peking University
ISR - Rabinovich, Itamar - Global Distinguished Professor, New York University
ISR - Levite, Ariel E. - Nonresident Senior Associate, Carnegie Endowment for International Peace
RUS - Ivanov, Igor S. - Associate member, Russian Academy of Science; President, Russian International Affairs Council
RUS - Chubais, Anatoly B. - CEO, OJSC RUSNANO
RUS - Kasparov, Garry - Chairman, United Civil Front (of Russia)
SYR - Kodmani, Bassma - Member of the Executive Bureau and Head of Foreign Affairs, Syrian National Council
TUR - Babacan, Ali - Deputy Prime Minister for Economic and Financial Affairs
TUR - Keyman, E. Fuat - Director, Istanbul Policy Center and Professor of International Relations, Sabanci University
Media, journalistiskt
USA - Noonan, Peggy - Author, Columnist, The Wall Street Journal
USA - Rose, Charlie - Executive Editor and Anchor, Charlie Rose
AUT - Bronner, Oscar - Publisher, Der Standard Medienwelt
DEU - Nass, Matthias - Chief International Correspondent, Die Zeit
GBR - Bredow, Vendeline von - Business Correspondent, The Economist
GBR - Micklethwait, John - Editor-in-Chief, The Economist
GBR - Wooldridge, Adrian D. - Foreign Correspondent, The Economist
GBR - Wolf, Martin H. - Chief Economics Commentator, The Financial Times
GBR - Rachman, Gideon - Chief Foreign Affairs Commentator, The Financial Times
ITA - Gruber, Lilli - Journalist - Anchorwoman, La 7 TV
TUR - Berberoğlu, Enis - Editor-in-Chief, Hürriyet Newspaper
Media, chefer
USA - Graham, Donald E. - Chairman and CEO, The Washington Post Company
CHE - Supino, Pietro - Chairman and Publisher, Tamedia AG
ESP - Cebrián, Juan Luis - CEO, PRISA; Chairman, El País
FRA - Izraelewicz, Erik - CEO, Le Monde
PRT - Balsemão, Francisco Pinto - President and CEO, Impresa; Former Prime Minister
SWE - Bonnier, Jonas - President and CEO, Bonnier AB
Näringsliv
USA - Karp, Alexander - CEO, Palantir Technologies
USA - Kleinfeld, Klaus - Chairman and CEO, Alcoa
USA - Lynn, William J. - Chairman and CEO, DRS Technologies, Inc.
USA - Speyer, Jerry I. - Chairman and Co-CEO, Tishman Speyer
USA - Yergin, Daniel - Chairman, IHS Cambridge Energy Research Associates
USA - Mundie, Craig J. - Chief Research and Strategy Officer, Microsoft Corporation
USA - Hoffman, Reid - Co-founder and Executive Chairman, LinkedIn
USA - Schmidt, Eric E. - Executive Chairman, Google Inc.
USA - Karsner, Alexander - Executive Chairman, Manifest Energy, Inc
USA - Liveris, Andrew N. - President, Chairman and CEO, The Dow Chemical Company
USA - Johnson, James A. - Vice Chairman, Perseus, LLC
CAN - Reisman, Heather M. - CEO, Indigo Books & Music Inc.
CAN - Prichard, J. Robert S. - Chair, Torys LLP
CHE - Vasella, Daniel L. - Chairman, Novartis AG
DEU - Reitzle, Wolfgang - CEO & President, Linde AG
DEU - Enders, Thomas - CEO, Airbus
DEU - Koch, Roland - CEO, Bilfinger Berger SE
DEU - Löscher, Peter - President and CEO, Siemens AG
DNK - Federspiel, Ulrik - Executive Vice President, Haldor Topsøe A/S
FIN - Siilasmaa, Risto - Chairman of the Board of Directors, Nokia Corporation
FIN - Ollila, Jorma - Chairman, Royal Dutch Shell, plc
FRA - Senard, Jean-Dominique - CEO, Michelin Group
FRA - Chalendar, Pierre André de - Chairman and CEO, Saint-Gobain
FRA - Baverez, Nicolas - Partner, Gibson, Dunn & Crutcher LLP
GBR - Voser, Peter - CEO, Royal Dutch Shell plc
GBR - Dudley, Robert - Group Chief Executive, BP plc
GRC - Papalexopoulos, Dimitri - Managing Director, Titan Cement Co.
ITA - Conti, Fulvio - CEO and General Manager, Enel S.p.A.
ITA - Bernabè, Franco - Chairman and CEO, Telecom Italia
ITA - Elkann, John - Chairman, Fiat S.p.A.
NLD - Polman, Paul - CEO, Unilever PLC
NOR - Andresen, Johan H. - Owner and CEO, FERD
NOR - Brandtzæg, Svein Richard - President and CEO, Norsk Hydro ASA
SWE - Wallenberg, Jacob - Chairman, Investor AB
TUR - Timuray, Serpil - CEO, Vodafone Turkey
TUR - Koç, Mustafa - Chairman, Koç Holding A.Ş.
Bank och finans
IRL - Sutherland, Peter D. - Chairman, Goldman Sachs International
USA - Collins, Timothy C. - CEO and Senior Managing Director, Ripplewood Holdings, LLC
USA - Jacobs, Kenneth M. - Chairman and CEO, Lazard
USA - Jordan, Jr., Vernon E. - Senior Managing Director, Lazard
USA - Altman, Roger C. - Chairman, Evercore Partners
USA - Rattner, Steven - Chairman, Willett Advisors LLC
USA - Harris, Britt - CIO, Teacher Retirement System of Texas
USA - Kravis, Henry R. - Co-Chairman and Co-CEO, Kohlberg Kravis Roberts & Co.
USA - Mehlman, Kenneth B. - Partner, Kohlberg Kravis Roberts & Co.
USA - Thiel, Peter A. - President, Clarium Capital / Thiel Capital
USA - Kravis, Marie-Josée - Senior Fellow, Hudson Institute
USA - Orszag, Peter R. - Vice Chairman, Citigroup
USA - Evans, J. Michael - Vice Chairman, Global Head of Growth Markets, Goldman Sachs & Co.
CAN - McKenna, Frank - Deputy Chair, TD Bank Group
CAN - Carney, Mark J. - Governor, Bank of Canada
CAN - Clark, W. Edmund - Group President and CEO, TD Bank Group
AUT - Cernko, Willibald - CEO, UniCredit Bank Austria AG
AUT - Scholten, Rudolf - Member of the Board of Executive Directors, Oesterreichische Kontrollbank AG
DEU - Ackermann, Josef - Chairman of the Management Board and the Group Executive Committee, Deutsche Bank AG
DEU - Ischinger, Wolfgang - Chairman, Munich Security Conference; Global Head Government Relations, Allianz SE
DNK - Christiansen, Jeppe - CEO, Maj Invest
ESP - Nin Génova, Juan María - Deputy Chairman and CEO, Caixabank
FRA - Castries, Henri de - Chairman and CEO, AXA Group
GBR - Agius, Marcus - Chairman, Barclays plc
GBR - Flint, Douglas J. - Group Chairman, HSBC Holdings plc
PRT - Amado, Luís - Chairman, Banco Internacional do Funchal (BANIF)
Världsorganisationer
USA - Wolfensohn, James D. - Chairman and CEO, Wolfensohn and Company (f.d. Chef för Världsbanken)
INT - Lamy, Pascal - Director-General, World Trade Organization
USA - Lipsky, John - Distinguished Visiting Scholar, Johns Hopkins University (f.d. IMF-chef)
INT - Zoellick, Robert B. - President, The World Bank Group
INT - Sheeran, Josette - Vice Chairman, World Economic Forum
Ekonomer
USA - Ferguson, Niall - Laurence A. Tisch Professor of History, Harvard University
USA - Rogoff, Kenneth S. - Professor of Economics, Harvard University

Kommentarer och analyser är välkomna! Vad tror ni att de diskuterade? Några namn på listan ni särskilt reagerar på?

Avhåll er dock från rena förolämpningar!

Trivselhelg för Bilderberggruppen

Den omtalade Bilderberggruppen träffas i helgen på ett hotell i Chantilly utanför Washington D.C. Jag tycker att det var himla smart av arrangörerna att välja ett hotell som ligger alldeles nära Washington Dulles International Airport, så att alla långväga prominenta gäster slipper alltför långa och tröttande limousinresor från flygplatsen. Alla som har åkt limousin vet hur påfrestande det är att sitta bakom de tonade rutorna för länge.

Denna illustra samling av världsledare kommer säkert att ha en mysig helg på hotellet, när de riktigt kan rå om varandra och även diskutera aktuella politiska, ekonomiska och sociala frågor såsom transatlantiska relationer, utvecklingen av Europas och USA:s politiska landskap, åtstramning och tillväxt i utvecklade ekonomier, datasäkerhet, energiutmaningar, demokratins framtid, Ryssland, Kina och Mellanöstern. Säkert blir helgens diskussioner betydligt mer avslappnade och informella än på de andra möten där dessa världens mäktiga brukar träffas, eftersom de är på Bilderbergmötet i egenskap av privatpersoner och inte som politiker, företagsledare, eller vad nu deras yrken råkar vara.

Risken för att Bilderbergarna ska störas av de tillresta skränfockarna från "Occupy Bilderberg" verkar minimal med tanke på det för Bilderbergmöten rekordstora säkerhetsuppbåd som bevakar tillställningen. Även om deltagarna är där rent privat är de ju ändå så viktiga män och kvinnor att de måste bevakas ordentligt.

Det klagas på att media inte bevakar Bilderbergmötena i samma omfattning som de bevakar övriga möten mellan världsledare, såsom World Economic Forum i Davos, eller G8- och G20-möten. Bilderbergmötet bevakas mest av journalister med dragning åt konspirationsteorier, eller rena propagandamedia såsom RT. Övriga media tiger om mötet. Det måste bero på att de som sagt är tillställningar där man deltar som privatperson. Skulle respektabla media såsom våra största dagstidningar börja rapportera från Bilderbergmötena skulle de sänka sig till ren skvallertidningsnivå, då de skulle skriva om kändisarnas privatliv. Dessutom är Bilderberggruppens möten inte särskilt intressanta för journalister, då de inte innehåller presskonferenser och intervjumöjligheter, där man kan snappa upp sådana nyheter som världens ledare bedömer som viktiga.

För övrigt är det inte sant att journalister inte släpps in. På deltagarlistan för årets möte hittar jag flera journalister: chefredaktören för The Economist, utrikeschefen för Die Zeit, en kolumnist på Wall Street Journal, utrikeschefen och ekonomichefen på Financial Times, en affärskorrespondent och en utrikeskorrespondent på The Economist, chefredaktören för turkiska dagstidningen Hürriyet, samt ett nyhetsankare på italienska La 7 TV. Nio journalister bland en skara på 150 personer verkar ganska lagom för att de inte ska bli för påfrestande. Det handlar inte heller om vilka journalister som helst, utan det är mycket välmeriterade journalister som är där.

Från svensk sida har utrikesminister Carl Bildt ofta deltagit på Bilderbergträffarna, men i år är det istället biståndsminister Gunilla Carlsson som åker dit. Hon är ju även förste vice partiordförande för Moderaterna sedan 2003, så hon har god förankring i den svenska politiska maktens centrum. Eftersom alla deltagare är på Bilderbergmötet i egenskap av privatpersoner finns mötet självklart inte med i listan över statsrådens engagemang vecka 22-23 och inte heller i regeringens kalendarium. Här följer Gunilla Carlsson en gammal fin tradition från Carl Bildt, som inte heller brukat ta upp denna privata tillställning i kalendariet.

Investors styrelseordförande Jacob Wallenberg brukar vara en flitig deltagare i Bilderbergsällskapets möten och det är säkerligen positivt för svensk industri han deltar. Han har till och med fått medalj av kungen 2007 (Konungens medalj i 12:e storleken i serafimerordens band) "För betydelsefulla insatser för svenskt näringsliv".

Ny Bilderbergdeltagare från Sverige i år är Jonas Bonnier, VD för Bonnier AB sedan 2007 och av somliga ansedd som Sveriges mediemäktigaste. Inte konstigt att Dagens Nyheter, Expressen eller Dagens Industri inte skriver om mötet - det är ju ohyfsat att skvallra om chefen!

Eftersom man deltar på Bilderbergmötena i egenskap av privatperson har Finlands finansminister Jutta Urpilainen råkat i blåsväder då hon åker till årets möte på skattebetalarnas bekostnad. Lite småaktigt kan man tycka - ska inte en minister kunna få åka på betald nöjesresa någon enstaka gång? Hursomhelst skulle jag tro att vår svenska minister inte låter oss skattebetalare betala hennes resa till Washington, utan hon får säkert gratis lift med Jacob Wallenberg, liksom han gett svenska politiker lift till Bilderbergmöten förut.

Jag avslutar med att önska alla deltagare (särskilt de tre svenska) i årets Bilderbergmöte en riktigt gemytlig helg!

Ungern, Ungern

Dags att skriva om Ungern igen, då det hänt saker sedan jag skrev om Ungern i lördags och jag även upptäckt en hel del intressanta saker som hänt tidigare.

Den ekonomiska situationen för Ungern ser ut att förvärras. Igår försvagades den ungerska valutan till en ny historisk bottennivå på runt 320 forint per euro. Förra bottennivån sattes i februari 2009. Den ungerska forinten är den valuta som försvagats mest i hela världen det senaste halvåret, då den sjunkit 16 procent mot euron.

Samtidigt steg räntan på Ungerns tioåriga statsobligationer till 10,8 procent. Statsskulden hade i slutet av september stigit till 82,6 procent av BNP, vilket är den högsta nivån sedan 1995. Janos Lazar, ledare för regeringspartiet Fidesz' parlamentsgrupp säger att "Ungern kommer inte att ställa in betalningarna och landet kommer att betala på sina skulder fullt ut" och tillägger att det är "absurt" att anta att Ungern skulle kunna ställa in betalningarna. Bara att han ser sig nödgad att gå ut och förneka säger en hel del.

Igår meddelade EU-kommissionen att det finns risk att Ungerns nya lag för landets centralbank strider mot EU-regler.

- Vi har slutligen (efter intensiv brevväxling) fått en översättning av lagen i dag. Vi kommer nu att analysera lagen och avgöra om denna nya lag följer gemensamma EU-regler, sade talesmannen på tisdagen.

IMF och EU har i höstas avbrutit förhandlingarna om ytterligare nödlån till Ungern. Ungern sade i förra veckan att de tänker inleda samtal med IMF någon gång i början av januari. Frågan är om IMF vill det innan centralbanksfrågan är färdigutredd. Enligt Bruxinfo ska EU-kommissionen 11 januari diskutera Ungerns nya centralbankslag och även om man ska återuppta förhandlingarna om nödlån.

I och för sig ligger det i EU-kommissionens eget intresse att stödja Ungern ekonomiskt, för skulle Ungerns ekonomi braka ihop så sitter eurolandet Österrikes banker mycket illa till, då det är de som lånat ut mest dit. Och Ungern klarar nog inte sin statsbudget utan nödlån från IMF och EU.

Det är inte bara den nya centralbankslagen som förargar EU-kommissionen, utan igår sade kommissionen att man kan komma att bötfälla Ungern om landets nya medialagstiftning visar sig strida mot EU-fördragets regler om pressfrihet, balanserad nyhetstäckning och rättvisa regler för medieregistrering.

Vi ska inte glömma att Ungern, som nu sätter sig på tvären mot EU, så sent som första halvåret 2011 var ordförandeland för EU - absurditeternas union.

Det var en hel bunt med nya lagar som trädde i kraft i Ungern vid årsskiftet, bland annat en kontroversiell ny konstitution, som har lett till protester - demonstrationer med tiotusentals deltagare. Den nya grundlagen ger regerande Fidesz en massa makt över bland annat utnämningar av domare. EU-kommissionen ska även granska den nya konstitutionen för att se att den är i linje med EU-fördraget.

Det ungerska parlamentet slog år 2011 rekord i antal nya lagar. 213 lagar antogs, vilket är det största antalet på ett år i landets historia. Förra rekordet var från 2010, då 191 lagar antogs. Det verkar som om regeringspartiet Fidesz under Viktor Orbán efter sin valseger våren 2010 försöker att förändra saker snabbt.

Mark Palmer, som var USA:s ambassadör i Budapest 1986-1990 säger nu i en intervju att det finns risk att Ungern åker ut ur EU om inte regeringen ändrar sin nuvarande kurs.

I december kom den ungerska konstitutionsdomstolen fram till att flera av punkterna i den nya medielagen strider mot pressfriheten. EU-kommissionen har uppmanat Ungern att följa domstolens utslag.

En av punkterna i den nya konstitutionen är att landets officiella namn ändrats från "Ungerska republiken" (Magyar Köztársaság) till bara "Ungern" eller "Ungerska landet" (Magyarország). Vad vill man säga med detta? En förberedelse för att kunna byta statsskick?

För att återgå till medielagen, så har den populära regimkritiska talradiostationen Klubrádió nyligen förlorat sitt sändningstillstånd och tvingas sluta sända 31 mars i år. Deras frekvens har istället getts till en nystartad radiostation vid namn Autórádió, som ägs av två personer som tidigare aldrig hållit på med radio. Det nya medierådet som ger sändningstillstånd slår tillbaks all kritik och säger att Autórádió uppfyller kriterierna för radio enligt medielagen bättre än Klubrádió. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) kritiserar genom sin pressfrihetsrepresentant det hela.

det är beklagligt att en oberoende och populär politisk talradiostation ska stängas ner. Radiostationen är känd för sin kritiska politiska syn och hade en halv miljon lyssnare dagligen. Som en viktig källa till oberoende information bidrog den till mångfalden i media.

En annan ny lag är den nyligen antagna kyrkolagen, som ställer upp kriterier för vad som gör en organisation till en godkänd religiös organisation. Denna lag har kritiserats för att inskränka religionsfriheten. En religiös organisation i Ungern måste nu lämna minst 1000 namnunderskrifter till parlamentet för godkännande. Bland annat krävs att ett religiöst samfund måste ha existerat internationellt i minst 100 år eller i Ungern under minst 20 år. Nya profeter eller utbrytarkyrkor göre sig icke besvär!

Det är skrämmande att läsa denna redogörelse för hur nyheterna censureras i ungersk statlig teve. I december genomförde några tidigare teveanställda en hungerstrejk utanför tevebolaget i protest mot den som de säger utbredda nyhetsmanipulation som regeringen ägnar sig åt.

"Vi fick klara instruktioner om förväntningarna på varje nyhet, vad den skulle antyda", sade Norbert Fekete, en tidigare redaktör för kvällsnyheterna, som fick sparken i juli.
"Ett återkommande tema var trycket att kasta ett negativt ljus på den tidigare socialistregeringen. Under den nuvarande regimen händer bara goda saker."

DN tog igår upp Ungerns farliga väg.

Premiärministern har fått rätt att utnämna en lång rad högt uppsatta statliga tjänstemän: riksåklagaren, riksbankens två vice ordförande, revisionsrättens ledamöter, ombudsmannen och medlemmarna i det mäktiga medierådet, som nyligen beslutade att stänga landets enda oberoende radiostation Klubradio.

Dessutom har högsta domstolens ordförande fått sparken och 200 av landets domare har tvingats gå i förtida pension.
[...]
Det gäller bland annat skattepolitiken. En så kallad platt skatt på inkomster slås fast i ett tillägg till konstitutionen, vilket också har fått EU och IMF att reagera. Om höjda skatter innebär ett grundlagsbrott i Ungern – vad ska landet då göra åt sitt växande budgetunderskott? Och vad finns kvar av demokratin om en ny politisk majoritet inte kan ändra skatterna?

Åt vilket håll kommer utvecklingen i Ungern att gå vidare? Den nuvarande riktningen leder mot något slags totalitär ungersk stat.

Tillbaks i storstan

Efter två veckors bloggsemester är jag nu tillbaks i Stockholm. På lantstället har jag varken el eller Internet, utan har istället ägnat mig åt verkligheten i form av min potatisodling, samt förstås att göra roliga saker tillsammans med barnen. En av de roliga sakerna var att fiska och jag påmindes åter om att nyfångad abborre är världens godaste fisk - benfritt filéad och stekt såklart.

Gös fick jag också, se bilden ovan. Den har även den en delikat smak, men i mitt tycke inte lika fantastisk som abborre. Eftersom jag är mindre van vid att hantera gös, så utgick jag från att den är nära släkt med aborre och filéade på samma vis, då anatomin är likartad men mer långsträckt. Någon som har andra tips vad man kan göra med gös?

Att baka bröd i vedspis är också roligt, men passar förstås bäst på lite svalare och regnigare dagar. Jag vet inte riktigt varför, men brödet tycks mig godare när det bakas i vedspisen än när det görs i elspis, trots att receptet är detsamma.

Mindre rolig var bromsplågan. Jag har sällan varit med om så många påflugna flygfän. "Vanliga" bromsar kan jag stå ut med, då de är korkade och låter ordentligt, men blinningar (blindbromsar) är otäckast, då de är tysta och smyger sig på sina offer för att sedan utdela svidande bett. Det verkar för övrigt som om det är ovanligt mycket insekter av alla de slag i år - jag såg också ovanligt många fjärilar av ovanligt många sorter.

Avsaknaden av webbanslutning gjorde att jag under de två semesterveckorna nyttjade alternativa nyhetskällor. P1:s luncheko med efterföljande ekonomieko ligger väldigt bra till för att lyssna på under tiden man lagar lunchmaten. Vid besök på den lokala hålans ICA-affär kan man köpa sig en tidning gjord av döda träd för att sedan läsa i hängmattan.

Efter två veckor på lantstället avslutade jag med att åka på peakoil-bloggarmöte i Skebokvarn över helgen - mer om det i ett senare inlägg. När jag så efter många och långa givande diskussioner återvände till Stockholm tog jag mig en promenad längs Drottninggatan för att riktigt få känslan av att vara tillbaks i storstan. Det slog mig då att jag inte varit norr om Slussen på många månader. Jag bor i storstan, men det enda jag utnyttjar av det som bjuds här är den goda tillgången på välbetalt arbete. Är det verkligen värt det att leva så långt från naturen?

Har det hänt nåt viktigt i världen under tiden? Tja, jag noterar bland annat följande.

Grekland har inte oväntat fått 12 färska miljarder euro i krisstöd.

- Den statliga kassakistan skulle annars bli tom, säger Robert Bergqvist på SEB.

Man skjuter alltså det obehagliga oundvikliga ytterligare en bit in i framtiden. Hurra för Grekland! Nu är det räddat!

I Ryssland har landets femte största bank, Bank of Moscow, fått den största räddningen i rysk historia. 14 miljarder dollar fick ryska staten ställa upp med efter att konkurrenten VTB köpt Bank of Moscow och upptäckt dåliga lån på cirka 9 miljarder dollar eller omkring en tredjedel av bankens tillgångar. Bank of Moscows f.d. VD Andrei Borodin har flytt landet och är internationellt efterlyst. Ruffel och båg i Ryssland är väl inte så oväntat, men affären visar att det troligen finns stora obehagliga lik begravda i balansräkningarna hos många banker. Detta gäller för övrigt inte bara Ryssland, utan det finns säkert mycket att gräva upp i Västeuropa och USA.

Här hemma noterar jag att enligt SBAB:s mäklarbarometer förväntar sig nu fastighetsmäklarna ett prisfall på den svenska bostadsmarknaden i höst.

En majoritet av mäklarna bedömer att priserna på bostadsrätter sjunker under tredje kvartalet, ännu fler tror på en nedgång för småhus.

Verkligheten börjar komma ikapp bostadsbubblan.

En glad nyhet är att International Grains Council (IGC) reviderar upp prognosen för 2011/2012 års globala spannmålsskörd.

En högre veteskörd Indien och Kina förväntas uppväga en lägre skörd EU och USA.

I skuggan av det senaste årets högre matpriser börjar nu debatten i Sverige vakna om att den åkermark vi har kvar måste skyddas från exploatering.

Äntligen tycks intresset återuppväckas på lite bredare front för hur åkermarken ska användas i framtiden. Marken, inte bara bördigheten utan också exploatering, var temat för årets upplaga av Borgeby fältdagar.
[...]
I västra Skåne är trycket på exploatering stort. Där finns också den bästa åkermarken. I de skånska kommunernas översiktsplaner riskerar 9 000 hektar prima åker att bli vägar, bostäder, köpcentrum och industrier.

Föreningen Den goda jorden har kämpat för detta i ett par år, och tycks alltså nu så smått börja nå ut med budskapet. Vi väntar nu på att frågan på allvar förs upp på medias och politikers dagordning. Vi får helt enkelt inte asfaltera eller bebygga mer åkermark!

Wikileaks: Saudiarabien kan inte pumpa mer

Vi som studerat oljesituationen ett tag vet redan att Saudiarabiens officiella siffror för oljereserverna inte stämmer med verkligheten. Matthew Simmons och andra sade detta redan för flera år sedan. Det är uppenbart för var och en som tittar på hur oljereserverna i alla OPEC-länder plötsligt skrevs upp under 1980-talet. Det var nämligen så att produktionskvoterna inom OPEC då började tilldelas medlemsländerna efter hur stora oljereserver man hade. Det lönade sig alltså att överskatta sina reserver. Sedan dess har siffrorna över oljereserver för många OPEC-länder inte uppdaterats - inte ens minskats med den mängd olja som pumpats upp.

Saudiarabien har historiskt varit världens "swing producer", alltså det land som kunnat justera sin oljeutvinning uppåt och neråt för att kunna jämna ut oljeprissvängningar på världsmarknaden och produktionsbortfall i andra länder. Saudiarabien sitter på världens största oljefält, Ghawar, en unik resurs som mänskligheten bränner sig igenom.

Idag tipsar bloggrannarna Supermiljöbloggen och Cornucopia om nya wikileaksdokument som brittiska tidningen Guardian redovisar, som visar att från officiellt amerikanskt håll har man varit mycket väl medveten om situationen i Saudiarabien. Enligt dokumenten från 2007-2009 skulle Saudiarabiens oljereserver ha överdrivits med så mycket som 40 %.

Det uttrycks också tvekan om huruvida Saudiarabien numera kan leva upp till sin roll som världens "swing producer". De kan säkert minska sin produktion, men det är högst tveksamt om de fortfarande har möjlighet att öka den. "De kan helt klart driva upp priserna, men frågan är om de kan hålla nere priserna någon längre period" skriver Sadad al-Husseini, f.d. oljeletnings- och produktionschef på statliga oljeproducenten Saudi Aramco.

Dessutom behöver Saudiarabien allt mer olja till sin inhemska förbrukning - befolkningen växer snabbt och lever ett energikrävande lyxliv med luftkonditionering, stora bilar och avsaltat havsvatten i detta ökenland. Jag skrev redan i december 2008 om Saudiarabiens demografiska problem. Landets befolkning växte från 1960 till 2008 från 4 till 28 miljoner, vilket är bland de snabbaste befolkningstillväxterna av alla världens länder under denna period.

Som ni ser i diagrammet nedan ökar Saudiarabiens oljekonsumtion stadigt. Produktionen ser ut att ha toppat runt år 2005, även om vi ännu inte kan se detta som bekräftat. Men eftersom den inhemska konsumtionen ökar kan vi vara ganska säkra på att Saudiarabien passerat sin export-peak för olja. För att landet ska kunna exportera lika mycket som 1980 krävs att man ökar produktionen med runt 25% till totalt 12,5 miljoner fat per dag, vilket enligt Wikileaks-dokumenten är otänkbart.

Läs även på The Oil Drum om lite mer bakgrund till Saudiarabiens oljeproduktion.

Svenska mainstream-media verkar lite långsamma med att nappa på detta. Annars har de varit snabba när det gällt avslöjanden från Wikileaks, men när de nu faktiskt kommer med något av riktigt värde så hakar inte media på. DI.se nämner dock detta i en artikel. Det måste väl vara första gången som den tidningen är först bland svenska media med viktiga nyheter. Nu på eftermiddagen har även DN vaknat.

Bland internationella media är det också lite glest. Jag ser att Bloomberg och Financial Times än så länge har ignorerat nyheten, medan Marketwatch har en notis om saken.

"According to al-Husseini ... it is possible that Saudi reserves are not as bountiful as sometimes described, and the timeline for their production not as unrestrained as Aramco and energy optimists would like to portray."

Wall Street Journal nämner det också och Tages-Anzeiger, en av Schweiz' största dagstidningar, tar upp det i en egen artikel. Bland skandinaviska media var nog Dagbladet Børsen, Danmarks Bonnierägda motsvarighet till Dagens industri, först med att ta upp det hela.

Tillägg: Kjell Aleklett, ASPO Sverige och Badlands Hyena har också kommenterat.

Ont om oberoende bopriskommentarer

Second Opinion har undersökt bostadsrapporteringen hos våra största dagstidningar och funnit att särintressen dominerar bostadsrapporteringen. När tidningarna (eller TT) vill ha någon som uttalar sig om bostadspriserna blir det oftast någon från bankerna eller mäklarfirmorna. Men varken banker eller mäklare är oberoende ifråga om bostadspriser, då båda tjänar på höga priser. Det är ont om oberoende analyser och en orsak verkar vara att det saknas egen kunskap på redaktionerna. Nå, bostadsjournalisterna får gärna höra av sig till mig om de vill ha en oberoende kommentar om bostadspriserna. E-postadressen är flutethoughts snabel-a gmail punkt com. Inte för att jag tror att de kommer att höra av sig...

Annika Creutzer, chefredaktör på Pengar24 och utsedd till årets finansiella folkbildare 2009, har skrivit mycket om bostadsfrågor. Hon tycker att svenska journalister ibland är för okritiska till mäklarnas åsikter.

Jag kan inte annat än hålla med henne och även tillägga att jag tycker att det jag läst av henne om bostadsmarknaden har varit bra.

Hon tycker dock på att problemet även finns inom andra delar av ekonomijournalistiken. Exempelvis kommenteras räntepolitiken ofta av bankekonomer.

En annan sida av svenska ekonomimedias dålig kvalitet är att de är slöa med att rapportera nyheter och även med analyser. Ekonomibloggarna är snabbare, läs t.ex. vad Musik @ Centrifugen skrev igår om Grekland, vilket svenska ekonomimedia tog upp först idag. Jag förstår uppriktigt sagt inte varför svenska media inte läser t.ex. Zero Hedge och håller sig uppdaterade. Det är så enkelt i dagens Internetvärld.

För att återgå till bostadspriserna, så har de enligt Mäklarstatistik sjunkit något i mars. SCB:s Småhusbarometern ligger alltid lite efter, men verkar nu bekräfta Mäklarstatistiks siffror.
I fredags skrev SBAB:s Tor Borg och Tomas Pousette en debattartikel i DN där man argumenterar för att det är "Mycket liten risk för en ny bostadsbubbla". Båda talar förstås i egen sak såsom SBAB-anställda.

Visserligen är flera mått historiskt höga, till exempel den genomsnittliga belåningsgraden och hushållens skulder i förhållande till deras inkomster. Men man måste komma ihåg att prisutvecklingen under de senaste 15 åren varit en anpassning till ett nytt läge med låg inflation, låga räntor, lågt bostadsbyggande och en stabilare ekonomi.

Är ekonomin verkligen stabilare? Kanske fram till år 2008, men sen då? Vad säger att de trender som Borg och Pousette nämner kommer att fortsätta och inte vända? Linjalekonomi?

Men Borg och Pousette fick i lördags mothugg av Johan Norberg.

Har du hört den förut? Föreställningen att gamla samband inte gäller är den vanligaste orsaken till att folk satsar vilt och faller hårt. Borg och Pousette menar att svenskarnas skulder inte ser så farliga ut i relation till tillgångarna, men så betryggande såg det ut även i USA före krisen – innan nedgången sänkte värdet på alla tillgångar.

Norberg lyckas också få fram följande underbara liknelse:

Sådana priser kan man bara få med en räntedoping som gör att 100 000 kronor i lån bara kostar som en Big Mac-meny i månaden.

Och ännu en fin liknelse:

När SBAB nu tonar ned riskerna på marknaden känns det lite som om Al Capone skulle förklara att det inte finns problem med organiserad brottslighet.

Jag har påpekat flera gånger förut att SBAB varit en av de största pådrivarna av de svenska bostadspriserna i och med att de haft som uttryckligt uppdrag från politikerna att driva på konkurrensen på bolånemarknaden. Johan Norberg säger precis detsamma och hans slutsats blir så här:

Oavsett om SBAB har rätt eller fel är affärsmodellen olämplig. Antingen är SBAB:s utlåning så riskfri som bolaget påstår. Då kan verksamheten bedrivas i privat regi med aktieägare som riskerar sina egna pengar. Eller så har SBAB blåst upp bubblan genom att locka köpare att utsätta sig för stora risker och pressa konkurrenter att bli allt mer ansvarslösa. I så fall borde verksamheten avvecklas.

Jag håller helt med. Men frågan är om det inte är för sent att avveckla SBAB. Skadan är redan skedd.

[Andra bloggar om bostadsbubbla, bostadspriser, sbab, media]

SVT Debatt om peak oil

ASPO Sverige tipsade häromdagen om att SVT Debatt tar upp ämnet peak oil den 25 mars kl 21.30. Man har bjudit in Kjell Aleklett och Mikael Höök från Globala energisystem vid Uppsala universitet, två av världens främsta forskare inom området fossila bränslereserver. Även professorn i nationalekonomi Marian Radetzki samt Svenska petroleuminstitutets vd Ulf Svahn medverkar. Detta pekar mot att debatten inte kommer att gälla konsekvenserna av peak oil eller hur vi kan ställa om samhället, utan istället peak oils vara eller inte vara. Samhällets förnekelse av peak oil är alltså fortfarande nästan total. Trots vad vetenskapen säger väljer tongivande ekonomer och andra makthavare att inte tro på forskningen. Men det är trots allt ett litet steg i rätt riktning att SVT nu tar upp ämnet, även om det bara blir hälften av ett program på 45 minuter.

Vem är då Marian Radetzki? Jo, han är professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och känd för sina fullständigt felslagna prognoser för oljepriset. Från Wikipedia:

Marian Radetzki är känd för sina prognoser av oljeprisets utveckling sedan bottennivån vintern 1998/1999 då oljepriset pendlade kring 10 USD/fat. Han framförde då åsikten att oljepriset under många år framåt skulle hålla sig under 15 USD/fat.

I juli 2005 skrev Radetzki följande:

Oljepriset har nuddat 60-dollarnivån. Det kan bli ännu högre. [...] Men i ett femårigt perspektiv ser det betydligt gynnsammare ut för konsumenterna [...] Med förväntade tillskott till produktionskapaciteten kan priset hamna på 25 dollar år 2010, knappt hälften jämfört med i dag.
Den spektakulära prisuppgången på olja beror inte på att oljekällorna sinar. Orsaken är en plötslig och överraskande uppgång i förbrukningen för nästan alla råvaror [...] Med betydande överkapacitet bortom 2010, med kostnader för ny kapacitet långt under 20 dollar per fat, och med ett minskat beroende av såväl Opec som Mellanöstern, lär oljepriset hamna långt under dagens.

Radetzki var alltså fullständigt ute och cyklade då också och hade ingen koll på läget för fundamentala faktorer för oljepris och utvinning. Trots dessa fullständigt felslagna prognoser ses han alltså som något slags auktoritet på området och bjuds in till SVT Debatt.

Ulf Svahn då? Han är nu som sagt vd för Svenska petroleuminstitutet (SPI) och har tidigare varit informationschef på Statoil. Vad SPI anser om peak oil kan man läsa på deras hemsida. Som Cornucopia påpekar idag litar de tydligen på vad IEA och CERA säger, trots att t.ex. IEA skrivit ner sina prognoser avsevärt och även visat sig medvetet ljuga om oljereserverna. Cornucopia tipsar också om en artikel i DI där Ulf Svahn kommer med hejdlösa uttalanden om oljepriset. De är så absurda att jag måste citera dem här också.

”Korrelationen mellan olje- och bensinpris finns i grunden men de kan gå emot varandra. Priset på råoljan styrs av Opec och bensinpriset styrs av efterfrågan", säger Ulf Svahn.

Till skillnad från bensinpriset talar inte mycket för att oljepriset kommer att stiga under året, menar Ulf Svahn. Opec har sagt att priset ska ligga kring 70-80 dollar.

”Flera av Opecländerna har sagt att 75 dollar per fat är ett perfekt pris och jag har mycket svårt att tro att de kommer avvika från det.”

Oljepriset bestäms fortfarande av efterfrågan och tillgång, inte av OPEC. Möjligtvis kan OPEC styra oljepriset uppåt genom att minska produktionen och därmed tillgången, men det förutsätter också att inga OPEC-länder fuskar och producerar över sina kvoter. Historiskt sett har fusket alltid varit utbrett, eftersom frestelsen att tjäna pengar varit för stor. Blir det förnyad ekonomisk kris kan den globala efterfrågan på råolja falla och med det oljepriset. Att OPEC då skulle kunna pressa upp priset känns osannolikt. De misslyckades ju kapitalt med det runt årsskiftet 2008/2009. Men sänka oljepriset är ytterst tveksamt om OPEC kan göra, då produktionen i några länder är sjunkande och mycket svår att höja nämnvärt i övriga.

Så Svahn är liksom Radetzki en svamlare. Vi får väl se hur de står sig i debatten mot två forskare. Som vanligt med detta program lär väl debatten avbrytas precis när den är som mest intressant.

Förutom 25 mars kl 21.30 kommer programmet också att sändas i repris på SVT1 26 mars kl 12.05 och 28 mars kl 9.45.

Jag noterar idag också att bensinpriset återigen höjdes idag till 13:27 kr/liter - nytt prisrekord för mars månad och två kronor högre än mars förra året. Även priset på diesel och E85 höjdes. Men som jag sade i förrgår så är bensinen fortfarande löjligt billig om man betänker att du för drygt tretton kronor kan frakta en hel familj med packning en och en halv mil.

[Andra bloggar om olja, oljepris, peak oil, oljeproduktionstoppen, bensin, bensinpris]

Nytt nummer av Effekt

Idag tänkte jag tipsa om att Effekt har kommit ut med ett nytt nummer av sitt pappersmagasin. Denna gång har man tittat lite extra på oljetoppen, med bland annat ett intressant reportage om omställningskommunen Knivsta. Magasinet innehåller också fler läsvärda artiklar och kan köpas i välsorterade tidningsbutiker eller via Effekts hemsida. Effekt är ett initiativ som är värt att stödja, då allt arbete med de första numren av Effekt sker ideellt.

Tänkte också passa på att tipsa om en blogg som tar upp effekterna av oljetoppen på sjukvården. "Health After Oil - The Impacts of Energy Decline on Public Health & Medicine". Tack till Efter oljan för att ha uppmärksammat mig på denna blogg, som borde vara särskilt läsvärd för läkare och läkarstudenter.

[Andra bloggar om media, sjukvård, omställning, oljekrönet, peak oil, oljeproduktionstoppen]

Efter krisen?

Jag noterar idag på Riksbankens hemsida att vice riksbankschef Lars Nyberg ska hålla ett tal idag klockan 14 med titeln "Efter krisen". Någon mer än jag som uppfattar titeln som oavsiktligt ironisk? Finanskrisen 2.0 verkar vara på gång, denna gång med Grekland i ledningen.

E24 håller sig som vanligt på framkanten av nyheterna och intervjuade igår ekonomiprofessorn, EMU-utredaren och EMU-förespråkaren Lars Calmfors om Greklands situation. Han anser intressant nog att man ska låta Grekland gå i "konkurs" om de inte kan klara ut sina problem själva.

Ska andra EU-länder gå in och ge finansiellt stöd till Grekland om landet inte reder upp krissituationen på egen hand?

– Min bedömning är att man inte ska gå in och ge stöd utan att man i ett sådant läge ska låta Grekland gå i "konkurs". Vad som egentligen händer då är man skriver ned skulderna och startar om på nytt. Grekland får svårare att låna och får betala mer för lånen, säger Lars Calmfors.

Han motiverar också på ett bra sätt varför.

– Om ett EU-land missköter sig och inte klarar sina åtaganden, och andra länder går in och håller långivarna skadeslösa, då visar vi finansmarknaderna att de inte behöver bry sig om EU-länders kreditvärdighet. Då har de ingen anledning att reagera tidigt när ett land missköter sina offentliga finanser och ge rätt signaler, säger Lars Calmfors.

Sen kan man fråga sig varför Calmfors trots EMU:s uppenbara problem förespråkar ett svenskt eurointräde.

Grekland behöver som jag nämnt förut omförhandla en hel del gamla lån och ta nya lån i år. Och det blir dyrt. Enligt E24 behövs det 50 miljarder euro i år. Lycka till med att hitta villiga långivare! De 7 procent som Grekland fick betala i ränta på sin senaste emission av 10-åriga statsobligationer kan tyckas höga när de ligger 3½ procentenhet över tyska tioåringar. Men 7 procent kommer man troligen att minnas med viss nostalgi senare i år när de grekiska räntorna sprungit iväg ännu högre. Och ju högre räntan blir, desto mer ökar statsfinansernas underskott i en ond spiral.

Euron föll såklart på den ökade oron för de grekiska statsfinanserna.

Euron föll samtidigt till sin lägsta nivå mot dollarn på åtta månader i USA-handeln och ännu hårdare mot den schweiziska francen, vilket tvingade den schweiziska centralbanken till den ovanligt drastiska åtgärden att själv direkt intervenera för att devalvera sin valuta i Hongkonghandeln.

Aj, aj, panikåtgärder från centralbanker! Det bådar inte gott för världsekonomins stabilitet. Valutainterventioner brukar också i längden vara lönlösa och bara slöseri med centralbankspengar. Japan har vid flera tillfällen försökt och misslyckats. Världens valutamarknader är så stora att de kan gå emot vilken centralbank som helst.

E24:s Per Lindvall skrev redan i början av december en läsvärd analys om hur det grekiska dramat kan knäcka euron. Han skrev också redan i december 2008 en bra analys om varför man inte ska lyssna på kacklet om svensk euroanslutning, där han myntat begreppet "ankschluss" för svensk euroanslutning.

All Greklands- och euro-oro fäller såklart världens aktiebörser. För den som vill veta mer rekommenderar jag läsning av Winning Tradings dagliga analyser av börserna.

Apropå finansiella orosmoln läste jag igår också att tyska kommuner har fått svåra budgetproblem på grund av fallande skatteintäkter och ökande utgifter för socialt stöd. Jag vet inte hur den tyska lagen ser ut, om kommuner kan gå i konkurs. Någon som vet? Hursomhelst ser detta ut att bli ännu ett svårt problem framöver. En gissning från 2009, som fortsätter att gälla för 2010 - budgetpanik hos kommuner, landsting och liknande.

Så "Efter krisen" borde snarare vara "Halvvägs genom krisen".

P.S. Jag har nästan helt slutat läsa DI och övergått till E24 istället. DI ligger hela tiden lite efter med sina analyser, medan E24 ligger i framkant och plockar upp sånt som förut bara vi ekonomibloggare hittat. Särskilt gillar jag Per Lindvall, Tomas Linnala och Torbjörn Isacson. Även Annelie Östlund på E24 är bra på att bevaka aktuella nyheter. Det enda jag saknar på E24 är Twingly-länkar.

Tillägg:
Glöm inte att 14.30 idag kommer viktig amerikansk arbetslöshetsstatistik.

Den riktigt otrevliga arbetslöshetsstatistiken för USA kommer först den 5 februari, då 2009 års siffror kommer att revideras till verkligheten, istället för till manipulerande datamodeller. Håll ögon och öron öppna klockan 14.30 den dagen!

Så om en knapp timme kan vi få lite mer fakta hur det går med återhämtningen "efter krisen".

[Andra bloggar om grekland, centralbanker, media, kommuner, tyskland, valutakurs, euro, statsskuld, ]

Tillväxt på DN kulturdebatt

Sverker Lenas omnämner idag på kultursidan i DN "initierade diskussioner om ekonomins ekologiska gränser på välbesökta bloggar". Flute-tankar är en av bloggarna i listan, och övriga som nämns är bloggrannarna Livet efter oljan, Cornucopia samt magasinet och bloggen Effekt.

Sverker Lenas utgår i artikeln från filmen Avatar och går över i att diskutera vårt ekonomiska system.

Trots att nyliberalismen krisat i nära två år sitter nyliberaler kvar vid makten. Banker och storföretag har nationaliserats, inte för att förändra ett odugligt system, utan för att bevara det.

Men Fredrik Segerfeldt påpekar på sin blogg att

Trots att jag hängt i internationella nyliberala kretsar i ett knappt decennium kan jag faktiskt inte peka på en enda nyliberal regeringsföreträdare i ett enda land. Var någonstans sitter de vid makten?

Men Lenas kanske inte menade nyliberal, utan någon som tror på marknadsekonomi, det vill säga alltifrån socialdemokrater och högerut. Möjligen menade han antikommunist. Frågan är då varför han inte skrev det då?

Dessutom har väl knappast de statliga räddningsaktionerna för banker och andra storföretag sin bakgrund i nyliberal ideologi, utan snarast i något slags statsinterventionistisk form av blandkapitalism. Privatisera vinsterna, socialisera förlusterna.

Slutligen övergår alltså Sverker Lenas till att diskutera ifrågasättandet av samhällets rådande tillväxtdogm, och det är där som jag och bloggrannarna kommer in. Kul att vi omnämns i DN, men vi blir knappast mainstream förrän ekonomisidorna nämner oss. Eller kanske Dagens Industri, Veckans Affärer eller Affärsvärlden. Men där är nog "våra" ämnen lite för obekväma - Veckans Affärer sparkade som bekant Gunnar Lindstedt, som ju är med på samma peak-oil-tåg som vi. Men ifrågasättandet av om evig tillväxt är möjlig i en ändlig värld sprider sig. Varken jag eller mina bloggrannar utgår (till skillnad från många av tidigare årtiondens debattörer i frågan) från ett ideologiskt perspektiv när vi påpekar tillväxtens problem, utan istället från de fysiska begränsningarna.

Apropå tillväxten skrev David Jonstad på Effekt igår om orosmolnet som nationalekonomerna missar, nämligen "oväntade" effekter av högt och stigande oljepris. Som exempel tar han upp livsmedelsförsörjning och annat vi tar för givet i vårt samhälle.

[Andra bloggar om tillväxt, media]

Långtidsarbetslösheten i USA

I fredags kom som ni säkert vet senaste officiella arbetslöshetssiffrorna från USA, där det visade sig att antalet förlorade jobb (247 000) inte var lika stort som förväntat (320 000). Detta fick Aftonbladet att utropa att "börsen har vänt". Det är dock fortfarande så att USA förlorar runt en kvarts miljon jobb varje månad. Inte särskilt positivt, med tanke på att de behöver skapa cirka 130 000 jobb i månaden bara för att hålla jämn takt med befolkningstillväxten. Visserligen en långsammare takt i jobbförlusterna, men ännu inte på långa vägar varken stabilisering eller positivt.

Cornucopia har redan skrapat lite på ytan av de amerikanska jobbsiffrorna och hittat en massa som inte är alls så bra. Jag tänkte komplettera med lite diagram som man kan hitta hos BLS (Bureau of Labor Statistics). Till att börja med antalet personer med jobb som procent av befolkningen.
Som ni ser har andelen med jobb gjort en rejäl dykning till nivåer man inte sett på så där 30 år. Det är också intressant att andelen med jobb aldrig repade sig efter nedgången år 2000-2003 innan det var dags för den nuvarande krisen. Och här syns inga som helst tecken på att någon vändning uppåt skulle kunna vara på gång.

Nästa diagram visar det genomsnittliga antal veckor som folk som förlorar jobbet får gå arbetslösa innan de hittar nytt jobb.
Denna siffra skjuter upp i höjden och visar heller inga tecken på vändning. Genomsnittstiden innan nytt jobb börjar närma sig ett halvår. Så här länge har man aldrig behövt vänta sedan år 1948. Tittar man på antalet som behöver vänta mer än ett halvår på att hitta nytt jobb ser det ut på liknande sätt (skalan är i 1000-tals arbetslösa).
Så här illa har det aldrig varit under efterkrigstiden och ingen vändning i sikte här heller. Dessutom har det aldrig varit en så skarp uppgång i antalet långtidsarbetslösa.

Alla dessa obehagliga siffror döljs såklart långt ner i pressmeddelandet och når inte ens fram i svenska medier, som inte orkar gräva sig ner i källan, utan ganska okritiskt sväljer nyheter från TT. TT i sin tur bryr sig uppenbarligen inte heller om att gräva ner sig i siffrorna.

Läs även andra svenska bloggar om usa, arbetslöshet, media

Aftonbladet och börsen

Aftonbladets löpsedel idag: "Börsen har vänt! 27 FONDER DU VÅGAR SATSA PÅ - Experternas bästa tips". När Aftonbladet börjar prata aktier på sin löpsedel vet vi hur det brukar gå. Jag skulle gissa att "smart money" nu har en till två veckor på sig att sälja av sina aktier till "dumb money". Sen kan vi få en rejäl sättning på börsen. Löpsedeln och artikeln motiverades av följande:

Glädjeyran fortsatte på fredagen och fick en extra skjuts av beskedet om att antalet sysselsatta i USA inte minskade lika mycket i juli som analytikerna hade räknat med välkomnades. 247 000 personer förlorade visserligen jobbet under juli månad, men det var betydligt bättre än den befarade siffran 320 000.

Visserligen överraskande bra, men börsen är fortfarande högt värderad i förhållande till företagens rejält sänkta vinster. Sedan 9 mars i år har OMXS30-index stigit cirka 50%. En sådan börsuppgång på knappt fem månader brukar följas av en rejäl korrektion neråt.

Om man vill ha Aftonbladets fondexperters råd måste man dock börja prenumerera på Aftonbladet Plus. Men jag kan gissa ungefär vad de säger ändå.

Men kanske var det runt lunchtid idag ändå en historisk tidpunkt, som Aftonbladets numerolog sade. Numerologen har troligen lika stor sannolikhet att pricka rätt som fondexperterna.

Läs andra svenska bloggar om börsen, aktiefonder, aktier, media

Minskad pessimism i Sverige

Idag kom Konjunkturinstitutet med sin senaste Konjunkturbarometer. Även här lyckas spinndoktorerna, denna gång bland rubriksättarna, att få till överdrivet positiva rubriker. SvD basunerar ut "Sverige tror på framtiden" med underrubriken "Ökad optimism bland hushållen", men går man till själva artikeln så är rubriken den mer sansade "KI: Hushållen mindre pessimistiska". Heder åt den som satte den sistnämnda rubriken. DN har framsidesrubriken "Fler tror på ljusnande framtid", men med en mer sansad underrubrik, som även återkommer som artikelrubriken "Ännu långt till god konjunktur". Heder även åt den sista rubriksättningen.

Även bloggaren Claes Krantz har reagerat på denna rubriksättning.

Nå, till huvudämnet. Barometerindikatorn har hoppat upp från 80,3 i juni till 87,1 i juli, vilket får ses som en klar stärkning, särskilt från bottenläget på 71,6 i april. Dock är det en bra bit kvar till värdet 100, som är mittlinjen. Allt under 90 ses också som mycket svagt, enligt KI. Följande diagram från pressmeddelandet visar hur Barometerindikatorn rört sig de senaste tio åren.
Som synes ser det ut som om de flesta tror att det värsta är över. KI varnar dock för att lågkonjunkturen blir långdragen.

Det kommer att dröja många år innan Sverige är tillbaka på den produktions- och efterfrågenivå som rådde 2007, tror KI-chefen Mats Dillén och KI:s prognoschef Kerstin Hallsten.

- Vi är inte tillbaka på den nivån ens 2011, då vår prognosperiod slutar. Det dröjer till 2012-2013, säger Hallsten.

Det börjar låta som om KI närmar sig verkligheten. Men Kerstin Hallsten kan ändå inte avhålla sig från lite önsketänkande.

- Tittar man på detaljhandeln och exporten kan man få en känsla av att man skulle revidera upp BNP-prognosen, sade hon i samband med presentationen av KI:s Konjunkturbarometer för juli.

DN har pratat med lite bankfolk för att få en mer nyanserad syn.

Och än vi får vänta länge innan barometern visar på en god konjunktur, enligt Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson.

Olle Holmgren, makroanalytiker på SEB säger "Men vi har fortfarande långt kvar till ett normalläge". Men båda två anser att siffrorna är ett tecken på att konjunkturen börjar bottna. Oberoende av om det är så eller inte så kan man konstatera att alla förhoppningar om en snabb återhämtning troligen är grundlösa.

I Konjunkturbarometern företag hittar man några intressanta saker.

Läget i svenskt näringsliv förbättrades under andra kvartalet i år, men är fortfarande mycket svagare än normalt. Konfidensindikatorn steg 12 enheter andra kvartalet från bottennoteringen första kvartalet. Färre företag redovisar minskning av efterfrågan och förväntningarna visar på en gryende optimism. Sysselsättningen har dock fallit betydligt och företagen räknar med fortsatta nedskärningar under innevarande kvartal. Andelen företag som rapporterar om finansieringssvårigheter steg återigen något i juli.

Även om det skett en stabilisering av läget på vissa fronter så blir det alltså troligen fler som förlorar jobbet. Det är också oroande att svårigheterna för många företag att få lån ökat något. Man kan också se att läget är väldigt olika för olika branscher. För många går det fortfarande neråt, även om vissa upplever att det går uppåt.

Läs andra svenska bloggar om konjunktur, konjunkturinstitutet, konsumentförtroende, media