2009-05-06

En farlig väg

Idag meddelar Bankföreningen att bostadsutlåningen tagit rejäl fart igen. Utlåningen till privatbostäder ökade med 35 miljarder kronor under årets första kvartal, vilket är 9% mer än under första kvartalet förra året. Det är uppenbart att de kraftigt sänkta räntorna är huvudorsaken till detta, eftersom arbetsmarknadssituationen fortfarande är risig och ser ut att bli värre, samtidigt som bostadspriserna är kvar på skyhöga nivåer. Enligt Mäklarstatistik har priserna på bostadsrätter stigit med 8% sedan årsskiftet och antalet affärer har ökat.
- Vi har ingen kris på bostadsmarknaden längre. Riksbanken har tillfört likviditet och sänkt räntorna. Man har lyckats hålla konsumtionen uppe, konstaterar Bengt Hansson, analytiker på statens bostadskreditnämnd (BKN).
Därmed bekräftas det att Riksbanken slagit in på en mycket farlig väg när de sänkt räntan så kraftigt och snabbt. I ett läge när belåningsnivån för privatpersoner skulle behöva sänkas rejält har istället utlåningen ökat. Dessutom behöver bostadspriserna komma ner till rimliga nivåer, men har istället ökat igen. Riksbanken har panikartat försökt blåsa upp den spruckna kreditbubblan, men nu ser man att sådana här åtgärder är alldeles för trubbiga. Riksbanken kan visserligen sänka räntenivån, men vart lånen sen faktiskt går kan de inte styra. Nu visar det sig att lånen gick dit där de minst av allt behövdes - till att buda upp bostadspriserna.

Nu kommer den slutliga urblåsningen av bostadsbubblan och kreditbubblan bara att bli desto våldsammare. Hade man sänkt räntan i makligare takt hade man istället kunnat få en kontrollerad nedgång i bostadspriserna. Om man t.ex. hade nöjt sig med hälften av den räntesänkning man hittills gjort hade bostadspriserna troligen fortsatt att sjunka sakta och utlåningen till privatpersoner hade troligen inte ökat. Då hade man också haft utrymme kvar för att mildra effekterna av fortsatta prisfall på bostadsmarknaderna. Som det nu är har man bara kvar de mest inflationistiska åtgärderna i sin vapenarsenal, som att Riksbanken börjar köpa upp statspapper.

Jag är nu uppriktigt orolig för hur det kommer att gå för Sveriges ekonomi jämfört med omvärlden. I krisens tidigare skeden såg det ut som att vi visserligen hade deltagit med liv och lust i den globala kreditbubblan, men ändå hade ett bättre utgångsläge än många andra industriländer. Efter den akuta krisens första stadium (från september) ser det nu inte längre lika bra ut. Trots allt finns dock vissa ljuspunkter, t.ex. att vi inte gått in i krisen med lika stor statsskuld som många andra industriländer - jämför Sverige med en statsskuld på runt 32% av BNP med t.ex. Italien, som har en statsskuld på runt 106% av BNP.

Riksbankens expansionist nummer ett
Idag hade Dagens Nyheter en artikel om vice riksbankschefen Lars E O Svensson, med anledning av att protokollet från Riksbankens senaste direktionsmöte offentliggjordes och att det där framgick att han ville sänka reporäntan ännu mer.
- I nuvarande läge borde Riksbankens bedriva en mer expansiv penningpolitik, där reporäntan pressas ner så långt som möjligt. Jag ser inga problem med att sänka från nuvarande 0,5 procent till 0,25 procent och kanske ännu lägre. Det har man redan gjort i USA, Japan, Kanada och Schweiz, framhåller Lars E O Svensson.
Visst har man näranollränta i USA, Japan, Kanada och Schweiz, men vi har ännu inte sett slutresultatet av detta. Och även om det skulle vara bra för ett land med en stark världsvaluta är det inte nödvändigtvis bra för ett land med en liten valuta som den svenska kronan. Av faktarutan i papperstidningen framgår att Lars E O Svensson varit forskningskollega till bl.a. Riksbankspristagaren Paul Krugman och Federal Reserves chef Ben Bernanke. Inte så konstigt att han förordar en expansiv penningpolitik. Han har dock en insikt om hur farligt läget är:
Den senaste branta tidens nedgång i världsekonomin liknar inledningen av 1930-talsdepressionen. Ingen vet ännu om den vändning som nu kan börja skönjas i ekonomin är annat än tillfällig, säger vice riksbankschefen Lars E O Svensson.
Frågan aktualiseras nu också hur länge Riksbanken ska lova att hålla räntan låg.
Lars E O Svensson anser att en sådan utfästelse bör göras för mer än två år framåt, alltså några kvartal in i 2011. Majoriteten satte i stället gränsen vid slutet av 2010.
- Riksbanken kan hålla ner de långa marknadsräntorna, om man gör klart att reporäntan ska förbli låg. Nästa steg, bland dem vi nu överväger, kan bli att Riksbanken köper statsobligationer eller bostadsobligationer, betonar Lars E O Svensson.
En farlig väg. Den skulle ha kunnat fungera om krisen kunde gå över fort, men som jag sade igår kommer denna kris troligen att bli utdragen. Då kommer en sådan här taktik istället att slå tillbaka med en rejäl pisksnärt när de bostadsobligationer som Riksbanken köpt sjunker kraftigt i värde. Om man köper statsobligationer så bäddar man för framtida kraftig inflation. Båda åtgärderna sänker den svenska kronans värde på sikt.

Lars E O Svensson har haft Ben Bernanke som forskarkollega, så han är säkert starkt påverkad av hans åsikter och teorier. Ben Bernanke har ju studerat 1930-talsdepressionen och har klara åsikter om vilka fel som gjordes då, och han försöker att inte upprepa dessa i dagens kris. Dessutom lider herr Bernanke av deflationsskräck - hans första tal hade titeln "Deflation: Making Sure It Doesn't Happen Here". Denna deflationsskräck yttrar sig i att han med alla medel har försökt motverka deflationstrenden i USAs ekonomi. Tyvärr har Federal Reserves åtgärder inte räckt till för annat än att skjuta upp deflationen i USA. Mike Shedlock konstaterade nyligen att Ben Bernanke nu har använt alla de deflationsmotverkande åtgärder han radade upp i sitt tal från 2002, men att de inte har hjälpt. Bernanke var ju också märkbart dålig på att förutse den nuvarande krisen. Om han inte förutsåg den, såg han med andra ord inte de underliggande orsakerna, som trots allt var uppenbara för många. "Har det någonsin funnits en kris med bjärtare och ljudligare varningssignaler" frågade sig James Howard Kunstler. Om Ben Bernanke inte har förstått de underliggande orsakerna till krisen, har han inte särskilt bra förutsättningar att komma med rätt åtgärder för att motverka eller lindra krisen. Detsamma anser jag gäller Lars E O Svensson, om hans syn på sakerna ligger så nära Bernankes som det verkar.
Enligt honom [Lars E O Svensson] bör Riksbanken tillfälligt sikta på en inflation över målet på två procent, så att man kan bidra till ett högre kapacitetsutnyttjande i ekonomin och en lägre arbetslöshet. I detta ligger också, poängterar han att kronkursen kan bli svagare.
- Tvärt emot vad många tror så skulle en mer expansiv penningpolitik i Sverige, som leder till en svagare krona, vara till fördel också för andra länder. Bäst är dock i detta läge om alla centralbanker låter penningpolitiken vara mycket expansiv, säger Lars E O Svensson.
Vi ser just nu en mycket expansiv penningpolitik i hela västvärlden. Facit av följdverkningarna kommer snart. Jag tror tyvärr inte att Ben Bernanke, Lars E O Svensson med flera kommer att få rätt. Vi har sedan 1982 sett världshistoriens största kreditbubbla och centralbanker och regeringar gör nu fåfänga försök att åter blåsa liv i denna bubbla. Dessa försök riskerar att bara göra slutsmällen desto allvarligare.

Till råga på allt vill vice riksbankschefen medvetet satsa på hög inflation och en svagare krona som en väg ur krisen.

P.S. Läs gärna också vad jag sade senast Riksbanken sänkte räntan för att få lite mer bakgrund till det jag säger här.

6 kommentarer:

  1. Intressant och upplysande och tack för att du fyller i mina luckor som jag själv inte visste om.

    Försvagad valuta leder dessutom i nästan alla lägen till försvagade statsfinanser och då blir det inte kul för nån. En quick fix blir ofta smärtsamt utdragen.

    Häls

    SvaraRadera
  2. Tack Flute - för mycket klok analys. Jag gjorde en liknande för en tid sedan som Cornucopia uppmärksammade på sin blogg. jag är dock inte ekonom av facket. För att få snurr på vårt nuvarande ekonomiska system tycks det behövas ständig dopning i form av konstgjort låga räntor tillsammans med sedelpressar på högvarv. Vi ser redan att inflationen visar sig i högre aktiekurser och högre priser på bostäder. Det är dit de lånade pengarna tycks kanaliseras.
    Mer av samma sak som orsakade finanskrisen in the first place? När brakar det samman? Och vilka följdverkningar blir det för vanligt folk? Vi ser redan hur massarbetslösheten blir en realitet.
    Befinner vi oss i ett moment 22-läge?

    SvaraRadera
  3. Tack Flute!
    Priserna på hus i Stockholmstrakten är nu samma eller kanske till och med högre än för 1 år sedan. Hur ska detta här sluta?
    På något sätt så tycker jag nästan att vi förtjänar det om vi är så j#¤%la dumma att vi håller på med denna räntevandalism.

    Dom som klarar sig är de som binder 10 år och låter inflationen äta upp skulden, eller vad tror du?

    SvaraRadera
  4. Läsvärd blogg. Kan påpeka i sammanhanget att Federal Reserve inte är en statlig centralbank som namnet ger sken av. FED ägs av JP Morgan, Goldman Sachs, Wachovia, Bank of America och några till av Usas storbanker. Att bankerna driver centralbank medför en hel del svårigheter och är ofördelaktigt för den amerikanska staten. Det är dock mycket fördelaktigt för de ägande bankerna.

    SvaraRadera
  5. Jätte bra analys, Flute.
    Jag såg att Russell Napier (anatomy of a bear) på the short view (www.ft.com/shortview) räknar med att det blir bara när US 10 år treasuries når 6% att kraschen kommer på riktig.

    SvaraRadera
  6. Anonym 2009-05-08 12:10
    Visst är Federal Reserve privatägd av USAs största banker. Det förtjänar ju att påpekas då och då, eftersom många inte vet om det.

    Det är ju ungefär som om Sveriges Riksbank vore ägd av Handelsbanken, SE-banken, Nordbanken och Swedbank.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.