2009-05-05

Genmodifierat håller inte löftena

För omkring en månad sedan kom en viktig rapport med titeln "Failure to Yield" och undertiteln "Evaluating the Performance of Genetically Engineered Crops". Där kommer man fram till att trots tjugo år av forskning och tretton år av kommersiell användning har inte genetiskt modifierade grödor givit någon signifikant ökning av USAs skördar. Majs och sojabönor, de två vanligaste grödorna som genmodifierats för att tåla ogräsbekämpningsmedel och insektsangrepp, har inte gett ökad avkastning på grund av detta, utan avkastningen har istället ökat tack vare traditionell växtförädling och förbättrade brukningsmetoder. Detta är alltså tvärtemot vad t.ex. utsädesjätten Monsanto hävdar, alltså att GMO-grödor är en lösning på hur vi i framtiden ska få fram mat till jordens växande befolkning.

Det visar sig enligt rapporten att de teoretiska skördeökningarna för GMO-grödor inte kan omsättas i verkligheten. Man kan spekulera i varför det är så, men en teori är att genförändringarna har komplexa bieffekter som man inte räknat med. En tydlig oönskad bieffekt är att användningen av herbicidresistenta grödor gjort att vissa ogräs blivit resistenta de också och därmed är man tillbaks på ruta ett med ogräsproblemet. Användningen av ogräsmedlet glyfosat (Roundup) har ökat markant efter introduktionen av GMO-grödor. Vem är det som säljer Roundup? Jo, Monsanto! Kan någon räkna ut varför de vill sälja sina genmodifierade "Roundup-Ready-grödor"? För den som inte vet det är Monsanto världens största leverantör av GMO-utsäde.

GMO-grödor kan, såsom jag ser det, möjligen ha en framtid t.ex. när det gäller att modifiera grödor så att de t.ex. producerar olika viktiga ämnen (som råvaror), men att de skulle ge skördeökningar får härmed anses vara vederlagt. Ifall man vill introducera en gen som producerar något ämne i en växt bör man hålla sig till klonade grödor (t.ex. potatis) eller åtminstone självpollinerande (t.ex. ärter och bönor) för att undvika risken för genspridning till andra fält. Att introducera främmande gener i en utpräglad korspollinerare som majs är att be om problem, eftersom vinden kan sprida pollen flera mil och förorena andra majsfält.

1 kommentar:

  1. Läste:
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/infantil-skramselpropaganda-om-vaxtforadling_6954601.svd

    står bla:
    "För att hantera bladmögel har man tre val: att acceptera stora skördeförluster (upp till 80 procent), att spruta intensivt med svampmedel (8–12 gånger per säsong), eller att använda genteknik för att få fram resistenta sorter."

    Ett gängse sätt att hantera bladmögel är väl växtrotation, att inte odla potatis på samma jordplätt år efter år utan odla olika växter roterande på jordplättarna man har? De verkar inte se det alternativet...

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.