Förra veckan försökte Lettiska staten sig på att låna upp pengar på marknaden, men misslyckades får man väl säga. I onsdags lyckades man prångla ut totalt drygt 2 miljoner lati i tre- och tolvmånaders statspapper, medan auktionen på sexmånaders statspapper inte sålde något. Detta ska jämföras med de totalt 24 miljoner lati som erbjöds. På torsdagen gjorde man ett nytt försök, men fick bara in 1,7 miljoner lati. Man försökte då inte ens ha med de sexmånaders papper som misslyckades på onsdagen. Orsaken till misslyckandet? Förutom att få i dagens läge vill ta risken att sitta med lettiska statspapper i portföljen, så steg den lettiska interbankräntan Rigibor så mycket att statspappren hade för lågt satt ränta för att vara attraktiva. På torsdagen hade tremånaders Rigibor stigit till 13,1%, jämfört med 10,5% ränta på tremånaders statspapper.
Nu fick lettiska staten in drygt 5 miljoner euro på dessa två auktioner, vilket inte är mycket jämfört med de behov som finns. Man är fortfarande fullständigt beroende av sina nödlån från IMF, EU och Sverige på 7,5 miljarder euro och har uppenbarligen inga möjligheter att finansiera sig på den öppna marknaden, åtminstone inte i den egna valutan.
Fortfarande måste man spara mer i statsbudgeten. Men tydligen är de fem regeringspartierna inte överens om budgeten. Allt detta gör att det åter spekuleras om devalvering. Som jag har sagt förut ser jag en devalvering som mer eller mindre oundviklig. Det ser dock ut som om man försöker att skjuta upp devalveringen så att alla parter ska hinna förbereda sig så gott det går (t.ex. nyemission i Swedbank).
Situationen blev knappast bättre när premiärminister Valdis Dombrovskis i tisdags föreslog en lag om att lettiska bolåntagare inte ska kunna krävas på mer än husets marknadsvärde. Det känns osökt som en förberedelse för devalvering, särskilt med tanke på att enligt Bloomberg så är 90% av de lettiska bolånen i euro. Swedbank får såklart stora skälvan och hotar med att trappa ned sin närvaro i Lettland om lagen går igenom. Vilket hot - det kanske bara vore bra för letterna om de slapp våra svenska banker som utsugare. Finansmarknadsminister Mats Odell sågar såklart det lettiska lagförslaget - han brukar konsekvent verka för de svenska storbankernas bästa. Till lagförslaget hör tydligen också att vid vräkning vid utmätning måste banken även kunna erbjuda en ny bostad. En lag med många intressanta sidor. Klart att bankerna hatar den, men jag måste säga att den egentligen låter väldigt human. Den gör inte folk till låneslavar och den ser till att man åtminstone har tak över huvudet.
I sammanhanget kan också nämnas att i USA fungerar bolån ungefär på det vis som nu föreslås i Lettland. Om bolåntagaren inte kan betala så tar banken huset och kan inte ställa några ytterligare krav.
Idag kan vi också läsa att det lettiska premiärministerbesöket i Stockholm samt Anders Borgs varningar tycks ha haft önskad effekt, då Lettlands regering nu lagt förslag om skattehöjningar och nedskärningar så att man når upp till Sveriges krav. Anders Borg är tydligen nöjd nu och kommer med lite floskler om "en ansvarsfull budgetpolitik men att den måste genomföras på ett socialt varsamt sätt". "Socialt varsamt" - nä dra mig baklänges! Jag skulle föreslå att Anders Borg flyttar till Riga, så får han själv uppleva hur socialt varsam den lettiska politiken är. DN frågar Anders Borg varför höjd fastighetsskatt skulle vara bra för Lettland, men inte för Sverige, men Borg slingrar sig och svarar inte ordentligt på frågan. Jag hade tidigare ett visst förtroende för Anders Borg, eftersom han agerade ganska vettigt i samband med finanskrisen, men nu har jag tyvärr tappat detta förtroende efter den senaste veckans uttalanden.
Fotnot: 1 lats (plural lati) är ungefär 1,40 euro.
Läs även andra bloggar om lettland, baltikum, statspapper, devalvering
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Urskönt skrivet om hur populismen kan verka, offentliga förhandlingar är alltid lika roligt att följa och har blivit allt vanligare på senare tid. Det spekulerades tidigare om hur en koalitionsregering skapades för att dela på skulden när väl devalveringen kommer. Håller helt och hållet med, en devalvering stundar runt hörnet.
SvaraRaderaDet är bara att luta sig tillbaka och se nästa avsnitt av såpan.
Urskönt skrivet om hur populismen kan verka, offentliga förhandlingar är alltid lika roligt att följa och har blivit allt vanligare på senare tid. Det spekulerades tidigare om hur en koalitionsregering skapades för att dela på skulden när väl devalveringen kommer. Håller helt och hållet med, en devalvering stundar runt hörnet.
SvaraRaderaDet är bara att luta sig tillbaka och se nästa avsnitt av såpan.
Vi har ju sett hur bra det gick med USA´s bolånesystem...
SvaraRaderaProblemet är väl snarast om lagen tas retroaktivt så att säga. Nya lån kan den ju få omfatta men att redan tagna lån ska förändras över natten känns ju verkligen tveksamt.
SvaraRaderaVilka banker/företag/investerare vill verka i ett land som tar sådana beslut när det gäller så här stora förändringar?
Lettland rikerar mycket genom ett sådant beslut. Deesutom känns det alldeles för enkelt att skylla allt på de svenska bankerna. Det är ingen som har tvingat dem till att ta lån, eller?
http://maxkeiser.com/2009/10/17/ote23-on-the-edge-with-max-keiser-and-michael-hudson/#comments
SvaraRadera