Spanien eller Lettland?

Frågan är vilket av dessa två länder som kommer att starta nästa omgång av finansiell röra i Europa. Det finns också andra kandidater, men Spanien och Lettland ligger båda risigt till.

Edward Hugh är en ekonom som från början kommer från Storbritannien, men bor i Barcelona. Han skriver ofta på A Fistful of Euros om situationen i bland annat Spanien och Lettland, med intressanta analyser.

Häromdagen skrev han lite kring att Spaniens handelsunderskott nu minskar. Det kan i förstone tyckas positivt att det minskar, men som i flera andra länder beror det på att ekonomin imploderar och importen faller snabbare än exporten. För Spanien föll importen 29,5% i årstakt, medan exporten "bara" föll 15,8%. Så Spaniens BNP-fall visar inte hela bilden av hur det står till med ekonomin - BNP stiger nämligen när nettoimporten minskar. För den som inte vet det har Spanien haft den största fastighetsbubblan i Europa, åtföljd av konsumtion för lånade pengar, ungefär som för USA. 2007 hade Spanien det näst största handelsunderskottet av alla världens länder (efter USA). "Alla" spanjorer blev plötsligt "rika". Men efter bygg- och köpfesten kommer baksmällan. Spanska staten räknar med ett budgetunderskott på över 10% i år och EU-kommissionen räknar med att Spanien blir den enda av EU:s stora ekonomier som kommer att avsluta 2009 i recession.

Till Spaniens problem hör att man inte kan devalvera, eftersom man är fast i eurosamarbetet. Därmed tvingas man liksom Lettland till en smärtsam "intern devalvering", men med den skillnaden att man inte har en säkerhetsventil i att kunna släppa valutan fri om situationen blir ohållbar.

Ett annat problem i Spanien är att nettoskulden till utlandet är stor - runt 83% av BNP och stigande. För tillfället är detta inget jätteproblem eftersom ränteläget är lågt, men om det blir en återhämtning i övriga Europa kommer räntorna att stiga, vilket förvärrar Spaniens situation. Enligt Edward Hugh har över 85% av de spanska bolånen rörlig ränta.

Det ser också ut som att det fortsätter utför även i det kortare perspektivet. I september accelererade minskningstakten i industriproduktionen i Spanien enligt PMI-undersökningen. Då fick man också för första gången på tre månader en minskning av nya order. Industriproduktionen har fallit nästan 35% från toppen sommaren 2007 och 17,4% på ett år. Spanien har också EU:s högsta arbetslöshet - 18,9% i augusti. Edward Hugh räknar med över 20% i november.

Eftersom Spanien är en så stor del av EU och EMU kommer dess problem att få återverkningar på övriga länder i dessa samarbeten. Nu kommer euron och den europeiska centralbanken ECB att testas på allvar, p.g.a. diskrepansen mellan medlemsländer som Tyskland, som klarat sig förhållandevis bra, och Spanien, som är en katastrof.

Lettland kanske inte kommer att ha lika stor effekt på EU generellt, men är desto viktigare för oss i Sverige. I förra veckan varnade Anders Borg den lettiska regeringen att de måste genomföra de utlovade nedskärningarna i budgeten i slutet av oktober. Två av partierna i Lettlands styrande fempartikoalition motsätter sig nu dessa besparingar och vill bara spara drygt hälften så mycket. Anders Borg fortsatte också sina varningar vid IMF:s årsmöte i helgen.

Finansminister Anders Borg har enligt SvD varnat våra svenska storbanker för en akut politisk kris i Lettland med efterföljande devalvering och eventuell betalningsinställelse. Särskilt hemlig var kanske inte varningen då man kan läsa följande i statsbudgeten som presenterades för några veckor sedan:

Eftersom det är svårt att säkert bedöma Lettlands betalningsförmåga och förutsättningar för återhämtning går det inte att fullständigt utesluta risken för en omfattande betalningsinställelse.

Hursomhelst verkar IMF nu börja luta mot att tvinga Lettland till devalvering. Jag har ända sedan i våras sagt att en devalvering i Lettland är oundviklig och nödvändig.

En lettisk devalvering skulle innebära en katastrof för vissa svenska banker då kreditförlusterna skulle explodera, framförallt eftersom många lån i Lettland är skrivna i euro. Swedbank har 61 miljarder kronor utlånat i Lettland - där ryker i så fall säkert nyemissionens 15 miljarder, som officiellt var tänkta för offensiva satsningar. SEB har 40 miljarder utlånat i Lettland och Nordea har 30 miljarder.

Förutom de direkta effekterna i Lettland kommer en kris där ofelbart att smitta av sig på de baltiska grannländerna och kanske leda vidare till ett tappat förtroende för flera av de öst- och centraleuropeiska länderna. I det senare fallet är det inte bara Sveriges banker som sitter pyrt till, utan bankerna i flera andra västeuropeiska länder.

Idag bekräftar Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis indirekt farhågorna om Lettlands budgetnedskärningar i sin kritik av Anders Borgs "aggressivitet". Han säger att man inte kommer att förstärka budgeten lika mycket som tidigare sagts, utan bara med 4,9 miljarder kronor. Han anser dock att det skulle räcka för att få ner budgetunderskottet till 8,5 procent nästa år. Frågan är dock om det verkligen finns så mycket återhämtning i den lettiska ekonomin som Dombrovskis påstår/hoppas och hur hållbar denna återhämtning är.

Idag har också vår statsminister Reinfeldt kallat Lettlands och Litauens premiärministrar till Stockholm för att de ska få krypa lite för sin svenske storebror. Han passade inför detta på att instämma i Anders Borgs kritik av Lettlands regering. Nyheter från uppläxningen får vi säkert läsa imorgon.

Nåja, världsekonomin är spännande nästan jämnt nuförtiden. Lite väl spännande tycker jag faktiskt. Knappt har det hunnit lugna ner sig förrän det dyker upp nya orosmoment. Jag hade föredragit att ha ett lugnt liv utan en massa imploderande banker och sånt som bara väntar på att hota min lilla värld. Men nu är läget som det är, så jag försöker hålla mig à jour med vad som händer för att inte drabbas av alltför obehagliga överraskningar. Om Spanien eller Lettland orsakar stora svarta rubriker framöver så är jag i alla fall mentalt förberedd.

Läs även andra bloggar om spanien, lettland, baltikum, bnp, budgetunderskott, handelsunderskott, industriproduktion, devalvering, lån