Osmarta försäkringar

SvD tar idag upp att fackförbundens inkomstförsäkringar kan ställa till problem för dem och försäkringsbolagen framöver. Självklart - om arbetslösheten ökar mer än vad man förväntade sig när försäkringarna tecknades så kommer utbetalningarna också att bli större och det hela kan bli en förlustaffär.

Inkomstförsäkringar har de senaste åren tecknats i en mycket större skala än någonsin tidigare, eftersom försäkringsbolagen uppenbarligen sett goda inkomstmöjligheter i detta segment. För några år sedan hade de flesta säkert (liksom jag) knappt tänkt på att sådana försäkringar skulle kunna finnas. Det är en del av hela den trend som funnits de senaste åren mot allt mer komplexa samband i ekonomin, där alla försäkringsbolag, fonder, banker med flera nu är sammanflätade i ett finmaskigt globalt nätverk av olika typer av avtal och finansiella instrument. Exakt hur en viss händelse i ekonomin påverkar detta nätverk blir på grund av komplexiteten oerhört svårbedömt. En av de största riskerna är motpartsrisken, exempelvis om du har en inkomstförsäkring, men ditt försäkringsbolag inte förmår leva upp till sina åtaganden.

Innan man lanserar en ny typ av försäkring så sitter aktuarierna på försäkringsbolaget och räknar på risken för att man ska behöva betala ut samt hur mycket man bedömer att man ska behöva betala ut, och får då fram premier, eventuellt uppdelade i olika riskgrupper. Allt med grundtesen att försäkringsbolaget aldrig ska gå med förlust. Beräkningarna görs utifrån matematiska och statistiska modeller av olika komplexitetsgrad. Dessa modeller bygger på en mängd grundantaganden, t.ex. hur stor andel av de försäkrade som i genomsnitt blir arbetslösa under en tioårsperiod. Problem blir det om sådana grundantaganden visar sig inte stämma, t.ex. om man får hög arbetslöshet under längre tid. Jag vet inte hur långa tider aktuarierna räknar med för denna typ av försäkringar, men gissningsvis använder man tidsspann över åtminstone en konjunkturcykel, kanske tio år. Men det finns även längre cykler i ekonomin. Senast vi hade en ekonomisk kris av denna kaliber var för knappt åttio år sedan och så långa tidsspann använder aktuarierna garanterat inte, eftersom det inte är praktiskt möjligt, då Sveriges ekonomi på 1930-talet såg helt annorlunda ut än idag, så att siffrorna inte är relevanta i dagens samhälle.

Fackförbundet Unionens inkomstförsäkringar ställer exempelvis nu till problem, då arbetslösheten stigit över vad modellerna antog. Försäkringarna ligger i det egna försäkringsbolaget Unionen Medlemsförsäkring, och det finns nu två alternativ - höja premierna (som är en del av fackförbundets medlemsavgift) eller tillföra kapital från förbundet. Ingendera känns särskilt attraktivt, men något av dem måste man välja. Att höja premierna kan vara svårt, som nämns i artikeln, eftersom man samtidigt vill ha ett konkurrenskraftigt erbjudande. Ingen vill vara först med att höja premien, men samtidigt kan man inte sälja försäkringsprodukter med förlust, så premiehöjningar kommer att tvingas fram.

Om krisen går in i en andra våg, så som jag räknar med kommer att ske (troligen under första halvan av 2010), kan det bli tufft för alla försäkringsbolag som har utfärdat konjunkturkänsliga försäkringar av olika slag, framförallt inkomstförsäkringar. Dessutom räcker det uppenbarligen med den konjunkturnedgång vi redan haft för att ställa till problem. Jag räknar med att vi kommer att få höra mer om detta framöver. Inkomstförsäkringarna är ju uppbyggda på lite olika sätt för olika fackförbund, så effekterna kan bli väldigt olika. Unionen äger tydligen sitt eget försäkringsbolag, medan andra fackförbund har "outsourcat" verksamheten till t.ex. Folksam. Hursomhelst kan man nog räkna med att premierna måste höjas kraftigt i de flesta fall och att vissa fackförbund kan få se sin kassa urholkad.

Läs även andra bloggar om försäkring, arbetslöshet, fackförening, ekonomi