Hur stora räntehöjningar klarar Sveriges bolånare?

Idag höjde som väntat Riksbanken styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Räntebanan lämnas oförändrad. Därmed kan vi förvänta oss fortsatta boräntehöjningar.

Riksdagsledamoten Göran Pettersson varnar för lånefinansierad konsumtion och skriver angående räntehöjningen.

Detta innebär att räntan fortfarande är mycket låg men att färden mot en mer normal ränta fortsätter. Men trots Riksbankens räntehöjning så är inflationen fortsatt högre än räntan efter skatteavdraget, det vill säga realräntan är negativ.

Visst är realräntan negativ vad gäller Riksbankens styrränta, men inte vad gäller bolån. En titt på Swedbanks bolåneränter ger en tremånaders bolåneränta på 3,78 procent, vilket blir 2,65 procent efter skatteavdrag. KPI har ökat 2,58 procent på ett år, så realräntan på bolån är alltså i det närmaste noll, vilket är nog så frestande. Tittar man istället på inflationsmått utan räntor inräknade blir realräntan dock högre. Väljer man att binda sin boränta är den självklart högre. 5,29 procent för fem år (vilket blir 3,70 procent efter skatteavdrag). Frågan är hur länge dessa orimligt låga räntor kan hålla i sig.

I måndags kunde vi läsa att bara marginellt fler amorterar på bolånen.

Trots den uppenbara risken att bolåneräntorna stiger ytterligare och ökar kostnadsbördan för hushållen är det bara marginellt fler som amorterar på sina lån. [...] Av hushåll som äger bostad och har bolån svarar 67 procent att de amorterar på bottenlånen. Det ska jämföras med 66 procent i fjolårets undersökning. [...] Samtidigt är det de hushåll med störst lån som amorterar minst. Bland storstadshushåll är det bara drygt hälften, 55 procent, som svarar att de amorterar på bolånet. Det ska jämföras med 71 procent av hushållen i övriga stadsområden och 78 procent av hushållen på mindre orter och på landsbygd. [...] Undersökningen visar även att amortering är vanligare bland villaägare än bland dem som äger bostadsrätt. 69 procent av villaägarna och 57 procent av bostadsrättsinnnehavarna svarar att de amorterar på bottenlånen.

Det är alltså de med störst skulder som amorterar minst, trots att det vore sundare tvärtom.

Idag skrivs att var tionde svensk har höjt sina bolån utan att flytta. Den största höjningen sker inte oväntat i Storstockholm. Det enda positiva är att "Bland de personer som ökat sina bolån har övriga krediter, till exempel kortkrediter, blancolån och avbetalningslån minskat".

Av bolånetagarna har 12 procent, utan att flytta, höjt sina bolån med 10.000 kronor eller mer från februari till december 2010. 2 600 personer har höjt med 3 miljoner kronor eller mer.

De där sista 2600 personerna skulle jag vilja träffa och intervjua!

Igår presenterades också en undersökning från mäklarföretaget Fastighetsbyrån som visar att de flesta svenskar inte oroas över ökande räntekostnader. Det hela spinns som vanligt till något positivt när man beskriver hur många svenskar som klarar en högre boränta.

Enligt en undersökning som mäklarföretaget Fastighetsbyrån låtit göra säger 88 procent att de klarar av en bolåneränta på 5 procent. Omkring hälften, 48 procent, säger att de skulle klara en räntehöjning till 7,5 procent och 30 procent anger att de också klarar en ränta på 10 procent.

Man kan ju tolka siffrorna precis tvärtom. 12 procent skulle inte klara en bolåneränta på 5 procent, omkring hälften, 52 procent, skulle inte klara en räntehöjning till 7,5 procent, och 70 procent skulle inte klara en ränta på 10 procent. Ser man historiskt så är en tremånaders bolåneränta runt 5 procent tämligen normalt även för lågränteperioden 1997-2008 och det har varit betydligt högre tidigare. Därför är det ytterst oroande att hela 12 procent säger sig inte klara 5 procents ränta.

Dessutom är vi bara en räntechock ifrån stupet. "Oväntade" saker händer som bekant ibland. Men risken finns som bekant att vi istället går in i ett deflationsscenario med låga räntor under längre tid. Dock är det inte otänkbart med ett framtidsscenario där vi först får en inflationsspik och med den en räntespik som knäcker en massa bolåntagare, för att därefter glida över i några års deflation.

Vad gäller bostadspriserna kom Mäklarstatistik med nya siffror i torsdags.

Den senaste prisstatistiken från Mäklarstatistik visar att priserna på bostadsrätter i Sverige gått upp med 3 procent den senaste tremånadersperioden, men villapriserna har legat still. [...] – Räntehöjningarna och bolånetaket har börjat märkas och kanske förändrat flyttmönstren. Man väljer att bo kvar i förorten framför att satsa på en dyrare bostadsrätt i centrum.

SCB:s Småhusbarometer ligger alltid några månader efter och i fredags handlade den om sjunkande småhuspriser - 1 procent kvartalsvis i landet som helhet. Jämfört med första kvartalet 2010 har priserna stigit 3 procent, men det är nominellt. Inflationsjusterat ligger de på ungefär samma nivå efter en ny topp i januari i år, se diagrammet nedan.

P.S. Jag kommer att resa iväg över påsken, så förtvivla inte ifall era kommentarer inte kommer fram. Glad påsk, alla läsare!