Riksbanken bedömer att de snabbt stigande bostadspriserna i Sverige till stor del har naturliga förklaringar eller "fundamentala faktorer". Samtidigt efterlyser man (något schizofrent) alternativa verktyg för att stävja låneboom och skenande bopriser. Vilka är då de "fundamentala faktorerna"?
en god inkomstutveckling för hushållen, en låg realränta (ränta minus inflation) och ett lågt utbud av bostäder.Man gör isåfall implicit antagandet att dessa faktorer kommer att hålla i sig även framöver. Inga kriser kommer att påverka hushållens inkomstutveckling och räntorna kommer att fortsätta att hålla sig låga. Detta trots att räntorna befinner sig på historiskt låga nivåer. Det är inte bara jag som tvivlar - även Bengt Hansson, analytiker på Bostadskreditnämnden säger emot.
- Priserna har stigit mycket snabbare än inkomsterna. Det är ju i för sig en naturlig utveckling att priserna stiger när räntorna går ner men för mig är det orimligt att tänka sig att vi har en jämvikt när realräntorna är noll, säger Hansson.Skillnaden är att jag förutser betydligt större nedgångar realt när bubblan väl spricker.
Hansson konstaterar att räntorna i dag är extremt nedpressade och att hushållen anpassat sig till det låga ränteläget. Därför finns det redan en bubbla på bostadsmarknaden, anser Hansson.
- Vi har den sedan ett par år tillbaka. Det vi väntar på är chocken som utlöser korrektionen, säger Hansson som räknar med en omkring 20-procentig nedgång i bostadspriserna.
Det mest intressanta med Riksbankens utredning är att de alltså satsar sin prestige i att ropa ut att det minsann inte är någon bostadsbubbla. Hur ska de slingra sig ur dessa uttalanden när bubblan väl spricker? Det blir intressant att se hur bortförklaringarna kommer att låta.
Jag har av förklarliga skäl inte hunnit läsa hela utredningen, men här följer ett intressant citat ur sammanfattningen.
En reflektion man också kan göra är att om någon fundamental faktor skulle förändras relativt snabbt så skulle effekterna på ekonomin mycket väl kunna vara beroende av hur hög skuldsättningen är hos hushållen. Oavsett om bostadspriserna är fundamentalt motiverade eller inte så skulle riskerna därför kunna vara större om hushållen har en hög skuldsättning.Klokt och riktigt! Hög skuldsättning = hög risk vid "oförutsedda" händelser.
Läs även "Riksbanken: Bubbla är ett fult ord" av bloggrannen Cornucopia.
Kort sagt: Eftersom priserna inte kraschat (än) har vi ingen bubbla om man skall tro beställningsutredningen. Bubblor utlyses alltså först i efterhand när priserna redan kraschat. Att belåningsgraden är extremt hög, med korta (lägre) räntor och obefintliga amorteringar är inga problem alls. Nejdå.Ylven kommer också med följande insiktsfulla kommentar till Cornucopias inlägg.
För mycket pengar jagar för få bostäder. Är det då mängden bostäder eller mängden pengar det är fel på?Jag lär få anledning att återkomma till andra delar av Riksbankens utredning, men bara att skumma 422 sidor tar lite tid...
Jag är böjd åt att det är pengamängden, efter som det inte är sparade pengar utan lån som jagar, alltså priset på pengar är för lågt.
Inlägg
Det jag tror att Riksbanken säger i utredningen om begreppet bubbla är att det allt som oftast används utan att definieras, vilket gör det till ett vagt begrepp som är svårt att använda om man vill försöka nyansera diskussionen.
SvaraRaderaDefinitioner av bubbelbegreppet är något som jag skulle välkomna i den här bloggen lite oftare. I flertalet inlägg hänvisas bara till att vi har en bubbla, utan att närmare definiera vad som åsyftas. Detta leder till att diskussionen i kommentarsfältet blir förvirrad och inte så sällan ganska yvig och meningslös.
Bostäder beskattas i inkomstslaget kapital. Där har det varit möjligt att driva politiska agendor, och att hålla igång ekonomin. Inkomstslagen Arbete och Näringsverksamhet är däremot fortfarande lika bundna enligt Rehn-Meinerska solidariska lönepolitiken i kombination med den proggressiva beskattningen.
SvaraRaderaSå länge inga förutsättningar, som arbetsmarknadspolitikens styrning av lönebildningen och familjepolitikens transfereringar och barnstugor, får förändras så ändas heller ingenting viktigt, mer än till det sämre.
Politikerna har sedan ca 1970 behövt ta till alla möjliga finter och knep för att hålla genomslaget av den första OPEC-krisen borta från Svensk ekonomi ännu ett tag.
Tobias Wallin
Har man boräntor under inflstionsnivån så har man iaf. i min bok per definition en bubbla.
SvaraRaderaDe priser som uppkommer vid så låga räntor är inte naturliga och inte heller hållbara i längden => bubbla.