Som ni säkert läst sjösatte USA:s centralbank Federal Reserve under ledning av Ben Bernanke i förra veckan "Operation Twist" som sitt senaste försök att genom penningpolitik sparka igång ekonomin.
2008 sänkte Federal Reserve raskt styrräntan till "nära noll" (0 - 0,25 procent) i ett första försök att stimulera den vacklande ekonomin och när det inte räckte till tog man till så kallade kvantitativa lättnader (quantitative easing, QE). Hösten 2010 lanserade man så nästa paket med kvantitativa lättnader (QE2).
Facit av dessa åtgärder är att de har drivit upp priserna på finansiella tillgångar (t.ex. aktier) och råvaror, vilket lett till vinster för de rika, men högre levnadskostnader för de fattiga, inte bara i USA utan även i hela världen. Man har inte lyckats få igång kreditdriven konsumtion i tillräcklig omfattning för att dra igång ekonomin igen, vilket torde bero på att USA har nått ett stadium av kreditmättnad. Fed kan inte tvinga banker att låna ut eller hushåll att låna - det blir "pushing on a string". En centralbank som vill dra i handbromsen vid alltför stark tillväxt kan lätt göra det genom att höja räntan, alltså "dra i snöret", men att tvinga fram tillväxt med monetära åtgärder är i dagsläget som att försöka skjuta på ett snöre.
I Sverige har man dock lyckats stimulera kredittillväxten ett tag till genom den drastiska räntesänkningen 2008, men här tycks vi också börja nå ett stadium av kreditmättnad. Tillväxttakten för hushållens skulder var i augusti bara 6,2 procent, mot 6,4 procent i juli. Tillväxttakten har sjunkit sedan början av 2010, även om vi ännu har en bra bit kvar till att hushållskrediterna bara ökar i takt med inflationen.
Så vad ska då en centralbank göra idag? I augusti annonserade Federal Reserve att de skulle hålla styrräntan orörd på "nära noll" till åtminstone mitten av 2013, vilket inte var mycket att komma med. Därav det nya monetära experimentet med "operation twist", som går ut på att lägga om löptiden i centralbankens obligationsportfölj. Man ska köpa amerikanska statspapper med löptid mellan sex och 30 år för 400 miljarder dollar, och samtidigt sälja papper med löptid upp till tre år för samma belopp. På så sätt vill man trycka ner de långa räntorna, vilka i sin tur påverkar bolåneräntorna. Fed hoppas att genom att sänka de långa räntorna (vilket gör det billigare för företag och hushåll att låna) få fart på konsumtionen. Fast även detta försök lär nog inte lyckas, då det allmänna ekonomiska läget i USA varken uppmuntrar presumtiva låntagare att ta mer lån eller bankerna att vilja låna ut mer och den sjunkande sysselsättningen i arbetslivet dessutom minskar gruppen av presumtiva låntagare. Jag skrev om läget i USA i maj och det har inte särskilt blivit bättre sedan dess.
"Operation Twist" kommer att få flera mindre trevliga bieffekter och Bernanke och övriga ledamöter i FOMC (det råd inom Fed som sätter räntan) lär knappast vara omedvetna om dem, men de hoppas uppenbarligen att fördelarna ska uppväga nackdelarna.
Bankernas lönsamhet lär minska, eftersom de har sin inlåning till korta löptider och utlåningen till långa löptider. Pressar man ner räntan på långa löptider minskar alltså den differens mellan räntan på utlåning och inlåning som bankerna lever på. Här agerar alltså Federal Reserve på ett sätt som uppenbarligen missgynnar bankerna - de tänker alltså inte bara på att gynna bankirerna utan är nu tydligen så vilsna i sin monetära politik att de försöker med lite annorlunda åtgärder bara för att se om det lyckas bättre än tidigare QE-försök.
En trolig i någon mening positiv effekt av "Operation Twist" blir att amerikanska staten kan finansiera även lån på längre löptider till lägre ränta, vilket påverkar balansen i statsbudgeten positivt.
I Sverige har vi den senaste veckan kunnat läsa om solvensproblemen för den tradtionella pensionsförvaltningen hos många livbolag på grund av dels fallande börser och dels det låga ränteläget. I USA finns motsvarande problem och trycker man med "Operation Twist" ner de långa räntorna förvärrar det situationen för redan hårt trängda pensionsfonder.
Det ser nu alltså inte ut som om Federal Reserve kommer att försöka med några fler kvantitativa lättnader, fastän många tagit för givet att det skulle komma en "QE3". Därmed kan vi för tillfället utesluta spekulationer om hög inflation eller hyperinflation i dollarn och snarare se deflation där då det fortfarande pågår en avskuldning hos hushållen, som troligen tar ytterligare fart när USA åter går in i recession. Frågan är då om det hemska deflationsspöket får ledamöterna i FOMC att ta till QE3, eller om de uppgivet konstaterar att av två onda ting så har QE värst bieffekter och därför står ut med deflation.
2011-09-30
2011-09-29
Indoktrinerade ekonomer?
Jag samtalade idag lite med en granne som studerar bland annat nationalekonomi vid Stockholms universitet och han berättade om hur föreläsarna där ser på den kris som vi ser utvecklas. Under våren var enligt min granne konsensus att vi skulle få se en viss "rekyl" neråt i världsekonomin, men inget mer allvarligt. Fortfarande nu verkar föreläsarna där inte se några allvarliga risker för världsekonomin.
Någon bostadsbubbla finns tydligen inte heller i Sverige, utan priserna kan motiveras utifrån diverse fundamentala faktorer. Jag försökte att förklara för grannen att det egentligen handlar om en kreditbubbla för hushållen, som yttrar sig genom att krediterna pumpas in på bostadsmarknaden och driver upp priserna där.
Jag beskrev också bland annat den globala kreditbubblan och hur gigantisk den är. Jag försökte även förklara hur det finns olika slags lågkonjunkturer och att det vi ser nu är en kris driven av ett alltför stort kreditberg, vilket gör den betydligt allvarligare. Det jag sade gick dock inte riktigt hem, utan indoktrineringen från universitetets ekonomilärare förhindrade min granne från att se hur det ligger till. Jag kommer dock troligen att göra vidare försök att diskutera saken med honom, då han tyckte att det var intressanta synpunkter jag kom med.
Någon bostadsbubbla finns tydligen inte heller i Sverige, utan priserna kan motiveras utifrån diverse fundamentala faktorer. Jag försökte att förklara för grannen att det egentligen handlar om en kreditbubbla för hushållen, som yttrar sig genom att krediterna pumpas in på bostadsmarknaden och driver upp priserna där.
Jag beskrev också bland annat den globala kreditbubblan och hur gigantisk den är. Jag försökte även förklara hur det finns olika slags lågkonjunkturer och att det vi ser nu är en kris driven av ett alltför stort kreditberg, vilket gör den betydligt allvarligare. Det jag sade gick dock inte riktigt hem, utan indoktrineringen från universitetets ekonomilärare förhindrade min granne från att se hur det ligger till. Jag kommer dock troligen att göra vidare försök att diskutera saken med honom, då han tyckte att det var intressanta synpunkter jag kom med.
2011-09-27
Börsfnatt?
Stockholmsbörsens omxs30-index steg idag med smått makalösa 6,22 procent av ren glädje över att Grekland återigen verkar vara "räddat".
Så här kraftiga börsuppgångar är inte sunda, utan förekommer i princip bara i samband med kraftiga nedgångar. Senast Stockholmsbörsens omxs30-index steg så här mycket eller mer på en dag var 2010-05-10, då den steg 6,43 procent efter att dessförinnan ha fallit 10,8 procent under några dagar på greklandsoro. Innan dess får vi gå tillbaks till hösten 2008 för att finna några lika kraftiga uppgångar under en dag.
Det kan vara nyttigt att då och då se på ett längre perspektiv på börsen.
De senaste tolv årens börs kan sammanfattas som sidledes bergochdalbana. Vi kan notera att sedan år 2000 har topparna blivit lägre. Fortsätter mönstret som förut inom de begränsningslinjer jag ritat in kan vi förvänta oss en nedgång till den nedre linjen runt 650, alltså minus 30 procent från nuvarande nivå. Tidsperspektivet för detta skulle då vara ungefär ett halvår.
Zoomar vi in på år 2011 (klicka på diagrammet för att förstora) ser vi att de senaste dagarnas uppgång inte ut som ett trendbrott, eftersom det går för snabbt. Fundamenta i världsekonomin inger ju inte heller särskilt stort förtroende. För att jag ska tro på en uppstuds som varar längre än några dagar vill jag dock först se omxs30-index passera senaste toppen runt 939 och för ännu längre uppgång de två föregående topparna på 966-969. Innan dess ser jag mest augusti-september 2011 som en stökig konsolideringsfas.
P.S. Missa inte dagens snackis - Alessio Rastani som säger en mängd obehagliga sanningar om finansmarknaderna på BBC News. Se klippet hos Effekt, Cornucopia eller Musik @ Centrifugen. Några intressanta citat:
Kurserna steg redan i morgonhandeln, men farten tilltog när den grekiska finansministern Evangelos Venizelos förklarade att Grekland kommer att få det nödlån som landet behöver för att undvika konkurs.Största vinnarna på börserna idag var i Sverige liksom i övriga Europa bankerna.
- Utbetalningen kommer att ske och den kommer att ske i tid, sade Venizelos enligt nyhetsbyrån Reuters.
Venizelos sade också att beslut om ytterligare nedskärningar, som krävs för att mer nödlån ska betalas ut, väntas fattas i oktober. Det mesta tyder också på att de tveksamma ledamöterna från regeringspartiet Pasok har rättat in sig i ledet och kommer att rösta för besparingsförslagen.
Venizelos räknar med godkänt för en ny omstridd fastighetsskatt i parlamentet, där Pasok har en knapp majoritet. Det minskar risken för fördjupad skuldkris och bankkris i Europa.
Så här kraftiga börsuppgångar är inte sunda, utan förekommer i princip bara i samband med kraftiga nedgångar. Senast Stockholmsbörsens omxs30-index steg så här mycket eller mer på en dag var 2010-05-10, då den steg 6,43 procent efter att dessförinnan ha fallit 10,8 procent under några dagar på greklandsoro. Innan dess får vi gå tillbaks till hösten 2008 för att finna några lika kraftiga uppgångar under en dag.
- 2008-12-08 +9,53%
- 2008-11-24 +10,37%
- 2008-11-04 +6,86%
- 2008-10-13 +8,49%
- 2008-09-19 +8,98%
- 2002-10-15 +6,96%
- 2002-10-11 +6,40%
- 2002-07-29 +9,24%
Det kan vara nyttigt att då och då se på ett längre perspektiv på börsen.
De senaste tolv årens börs kan sammanfattas som sidledes bergochdalbana. Vi kan notera att sedan år 2000 har topparna blivit lägre. Fortsätter mönstret som förut inom de begränsningslinjer jag ritat in kan vi förvänta oss en nedgång till den nedre linjen runt 650, alltså minus 30 procent från nuvarande nivå. Tidsperspektivet för detta skulle då vara ungefär ett halvår.
Zoomar vi in på år 2011 (klicka på diagrammet för att förstora) ser vi att de senaste dagarnas uppgång inte ut som ett trendbrott, eftersom det går för snabbt. Fundamenta i världsekonomin inger ju inte heller särskilt stort förtroende. För att jag ska tro på en uppstuds som varar längre än några dagar vill jag dock först se omxs30-index passera senaste toppen runt 939 och för ännu längre uppgång de två föregående topparna på 966-969. Innan dess ser jag mest augusti-september 2011 som en stökig konsolideringsfas.
P.S. Missa inte dagens snackis - Alessio Rastani som säger en mängd obehagliga sanningar om finansmarknaderna på BBC News. Se klippet hos Effekt, Cornucopia eller Musik @ Centrifugen. Några intressanta citat:
- "The governments don't rule the world, Goldman Sachs rules the world"
- "In less than twelve months the savings of millions of people is gonna vanish, and this is just the beginning"
- "Be prepared and act now"
2011-09-26
Bolån, bopriser och uthyrning
Idag kom en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av SEB, som visar att hushållens belåningsgrad stiger på grund av fallande bopriser och stigande skulder.
I fredags skrev DN om att det blir fler som hyr ut sin ägda bostad när de inte får ut önskat försäljningspris - en intressant ny trend.
Efter de stora utförsäljningar av hyresrätter till bostadsrätter som gjorts i exempelvis Stockholm finns en uppenbar brist på hyresbostäder. Kommer denna brist att kunna täckas upp av att fler hyr ut sina bostäder i andra hand? Isåfall kommer det i många fall också att krävas ändringar av policy och/eller stadgar hos många bostadsrättsföreningar.
Nu väntar vi närmast på morgondagens finansmarknadsstatistik från SCB för att se hur hushållens lån utvecklats i augusti.
De hushåll som har bolån uppskattar att deras genomsnittliga bolåneskuld i förhållande till bostadens värde är 45 procent. För ett år sedan låg andelen lån i förhållande till bostadsvärde på 43 procent, enligt en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av SEB.Mest intressant är dock de stora skillnaderna mellan olika åldersgrupper.
Noteras kan att belåningen är betydligt högre än 45 procent hos yngre hushåll och betydligt lägre hos äldre. I gruppen 25-49 år svarar 25 procent att de har en belåningsgrad på 70 procent eller mer. I gruppen 50-65 år respektive gruppen 66+ svarar endast 7 respektive 6 procent att belåningsgraden är 70 procent eller mer.De som kommer att drabbas av fallande bostadspriser är alltså som vi redan konstaterat de yngre högbelånade. Tyvärr verkar åldersgruppsindelningen vara alltför grov - gruppen 25-49 år inkluderar både fyrtioplussare som sedan många år är etablerade på bostadsmarknaden, såväl som gruppen 25-34 år, där många troligen just köpt sitt första boende. Det hade varit intressant med en mer detaljerad åldersgruppsindelning. Hursomhelst kan vi konstatera att vid ett kraftigt boprisfall kommer många att få problem. Visserligen kan man tycka att det inte blir några problem så länge man kan betala sin bolåneränta, men problemen dyker upp när man av någon anledning behöver flytta. Kraftiga boprisfall leder till att många kan bli inlåsta i den bostad de råkar äga, vilket inte blir särskilt bra vid exempelvis skilsmässa, tillökning i familjen eller byte av arbetsort.
I fredags skrev DN om att det blir fler som hyr ut sin ägda bostad när de inte får ut önskat försäljningspris - en intressant ny trend.
I takt med att bostadsmarknaden mattas av vill allt fler snarare hyra ut, än tvingas sälja till ett lägre pris.Bostad Direkts VD säger
- Sedan början av september ringer många som funderar på att hyra ut och säger att vi kan titta på deras bostäder på hemnet.se. Det är helt klart en ny trend, hur stor vet jag inte än.En uthyrningsmäklare i Stockholm säger
- Folk erbjuds inte de priser de vill ha för att sälja. Då är ett alternativ att avvakta med försäljning och kanske hoppas på en ny prisuppgång till nästa år.Frågan är hur alla som hyr ut i väntan på högre bostadspriser gör om priserna fortsätter att sjunka.
Även bankerna har visat intresse för tillfällig kostnadstäckning genom uthyrning. Också de banker som numera kräver att den första bostaden säljs innan den nya får köpas kan ibland gå med på en sådan lösningÄven här ska det bli intressant att se hur bankerna kommer att agera om bostadspriserna fortsätter att sjunka.
Efter de stora utförsäljningar av hyresrätter till bostadsrätter som gjorts i exempelvis Stockholm finns en uppenbar brist på hyresbostäder. Kommer denna brist att kunna täckas upp av att fler hyr ut sina bostäder i andra hand? Isåfall kommer det i många fall också att krävas ändringar av policy och/eller stadgar hos många bostadsrättsföreningar.
Nu väntar vi närmast på morgondagens finansmarknadsstatistik från SCB för att se hur hushållens lån utvecklats i augusti.
2011-09-23
Sydkorea - så 1929
Idag kan man läsa att chefen för en av Sydkoreas större sparbanker, Jeil, har begått självmord genom att hoppa från sjätte våningen. Detta efter att polisen gjort en husrannsakan på hans kontor för att säkra bevis angående olagligheter.
Hittills i år har 16 koreanska banker stängts ner för att de hade otillräcklig likviditet efter att utlåning till fastighetsprojekt som gått snett orsakat stora problemkrediter. Det hela började i februari med en uttagsanstormning mot några sparbanker som tvingades stänga, bl.a. Busan Savings Bank.
Seoul-börsen föll kraftigare än de andra asiatiska börserna inatt - minus 5,7 procent.
Som jag skrivit förut så visar även Sydkorea tecken på nedsaktning i ekonomin. Valutan (won) har fallit kraftigt den senaste tiden på oro för hur det går för Sydkoreas ekonomi, vilket föranledde centralbanken att idag meddela att de är "redo att vidta åtgärder för att hejda wonens försvagning". Valutainterventioner för att förstärka en "alltför svag" valuta brukar som vi vet vara pengar i sjön. Se diagram nedan över wonen mot USA-dollarn (uppåt = försvagning) det senaste året.
Känner vi inte igen allt från 1929 och 1930-talsdepressionen? Självmord i finansbranschen, uttagsanstormning, stängda banker, fallande börser, kraftiga svängningar i valutakurser.
Hittills i år har 16 koreanska banker stängts ner för att de hade otillräcklig likviditet efter att utlåning till fastighetsprojekt som gått snett orsakat stora problemkrediter. Det hela började i februari med en uttagsanstormning mot några sparbanker som tvingades stänga, bl.a. Busan Savings Bank.
Seoul-börsen föll kraftigare än de andra asiatiska börserna inatt - minus 5,7 procent.
Som jag skrivit förut så visar även Sydkorea tecken på nedsaktning i ekonomin. Valutan (won) har fallit kraftigt den senaste tiden på oro för hur det går för Sydkoreas ekonomi, vilket föranledde centralbanken att idag meddela att de är "redo att vidta åtgärder för att hejda wonens försvagning". Valutainterventioner för att förstärka en "alltför svag" valuta brukar som vi vet vara pengar i sjön. Se diagram nedan över wonen mot USA-dollarn (uppåt = försvagning) det senaste året.
2011-09-21
Betygssänkardagar
Kreditvärderingsinstitutet Moody's sänkte idag kreditbetyget för Bank of America med två steg och för Wells Fargo med ett steg. Båda två är banker där investerarlegenden Warren Buffet har stort ägande. Bank of America är USA:s största bank och världens sjunde största finansföretag sett till tillgångarna. Wells Fargo är bara drygt hälften så stora och ligger på plats 25 i världen. Citigroup (plats 12) fick däremot sitt kreditbetyg bekräftat.
Igår sänkte S&P Italiens kreditbetyg och Berlusconi rasar. "Bedömningen från Standard & Poor's verkar ha styrts mer av förtal i tidningar än av verkligheten och bedömningen förefaller ha förgiftats av politiska hänsyn". Idag följdes detta upp med sänkning av kreditbetygen för 15 italienska banker, bland dem UniCredit, Intesa Sanpaolo och Mediobanca. Italienska biltillverkaren Fiat fick idag också kreditbetyget sänkt av Moody's med negativa utsikter.
Vidare i eurozonen noterar vi att Hollands största finansföretag ING Group sålt ut en tredjedel av sina innehav av italienska och spanska statsobligationer. Brittiska Lloyds säger att de har slutat ha pengar hos vissa banker i vissa av Europas "peripheral economies", men vill inte säga vilka banker och länder. Förtroendeingivande?
För att ytterligare förbättra förtroendet för eurozonen och dess banker lånade Europeiska Centralbanken (ECB) idag ut 500 miljoner dollar till en bank i euroområdet. ECB säger såklart inte vilket bank det var eller vilket land banken finns i, men någon troligtvis ganska stor bank behövde alltså rejäl nödlikviditet i dollar.
Greklands regering lovar skattehöjningar, pensionssänkningar och andra reformer. Det blir därmed garanterat fler protester och strejker framöver.
Igår sänkte S&P Italiens kreditbetyg och Berlusconi rasar. "Bedömningen från Standard & Poor's verkar ha styrts mer av förtal i tidningar än av verkligheten och bedömningen förefaller ha förgiftats av politiska hänsyn". Idag följdes detta upp med sänkning av kreditbetygen för 15 italienska banker, bland dem UniCredit, Intesa Sanpaolo och Mediobanca. Italienska biltillverkaren Fiat fick idag också kreditbetyget sänkt av Moody's med negativa utsikter.
Vidare i eurozonen noterar vi att Hollands största finansföretag ING Group sålt ut en tredjedel av sina innehav av italienska och spanska statsobligationer. Brittiska Lloyds säger att de har slutat ha pengar hos vissa banker i vissa av Europas "peripheral economies", men vill inte säga vilka banker och länder. Förtroendeingivande?
För att ytterligare förbättra förtroendet för eurozonen och dess banker lånade Europeiska Centralbanken (ECB) idag ut 500 miljoner dollar till en bank i euroområdet. ECB säger såklart inte vilket bank det var eller vilket land banken finns i, men någon troligtvis ganska stor bank behövde alltså rejäl nödlikviditet i dollar.
Greklands regering lovar skattehöjningar, pensionssänkningar och andra reformer. Det blir därmed garanterat fler protester och strejker framöver.
Grekland väntas delvis lamslås på torsdagen av en 24-timmarsstrejk bland anställda inom kollektivtrafiken som slår ut Atens tunnelbana, bussar, spårvagnar, pendeltåg och reguljär järnvägstrafik. Ännu en generalstrejk är utlyst till den 19 oktober, rapporterar AFP. Dessutom kommer de offentliganställda att strejka den 5 oktober, i båda fallen i protest mot regeringens nedskärningar.Fortsatt tilltagande finansröra alltså. Jag återkommer till dagens besked från USA:s centralbank Federal Reserve om "operation twist" och dess effekter. Det var hursomhelst inte positivt för euron det heller, och inte positivt för börserna och guldet.
Turkiet tar sig ton
De senaste dagarna har vi kunnat läsa om hur Turkiet blivit alltmer hotfullt mot Cypern.
Att Turkiet passar på att höja tonen mot Cypern just nu beror nog inte bara på borrningarna efter gas, utan också att Cypern för tillfället är allvarligt försvagat. Landets banker har mycket stor exponering mot Grekland, motsvarande 170 procent av Cyperns årliga BNP. Landets banksektor är väldigt stor och bankernas balansräkningar motsvarar 700 procent av Cyperns årliga BNP. Dessutom drabbades Cypern i början av juli av en stor explosion som förstörde landets största kraftverk och slog ut hälften av elkraften. Reparationerna väntas ta minst ett år och kosta mycket.
Turkiet har också höjt tonen mot likaledes statsfinansiellt pressade Grekland. Turkiet kräver mer betalt för gas från Azerbadjan som vidareexporteras till Grekland. Grekland får cirka 20 procent av sin fossilgas via Turkiet. Azerbadjan har höjt priset på gasen och det turkiska gasbolaget Botaş vill därför skicka prishöjningen vidare. Grekiska gasbolaget Depa kontrar med att säga att detta är orättvist, men är redan skyldiga flera hundra miljoner dollar i obetalda gasräkningar. Botaş tänker stämma grekiska staten vid en schweizisk skiljedomstol för de obetalda räkningarna. Det verkar till skillnad från i fallet Cypern dock vara fråga om ganska rimliga krav från Turkiets sida.
Samtidigt är Turkiets ekonomi stadd i snabb tillväxt och statsfinanserna goda. Turkiet fick till och med höjt kreditbetyg igår av Standard & Poor's och klassas numera som "investment grade". Deras ekonomiska styrka ger dem alltså möjlighet att skaffa sig mer utrikespolitisk styrka.
Turkiet har också passat på att skaffa sig mer inflytande i arabländerna i samband med "den arabiska våren". I förra veckan besökte Turkiets premiärminister Tayyip Erdoğan Egypten i tre dagar för att inleda ett strategiskt partnerskap och fick en hjältes välkomnande. Han fortsatte sedan rundresan till Tunisien och Libyen.
Den turkiska regeringen hotar att frysa sina relationer med EU om Cypern som planerat blir EU:s ordförandeland från den 1 juli 2012.Det handlar inte bara om EU-ordförandeskapet - viktigare är nog Cyperns gasborrningar.
Turkiet har också varnat EU-landet Cypern för att börja borra efter gas utanför sin kust. Turkiet hävdar att naturresurserna tillhör hela ön, även nordsidan som står utanför EU.Borrningarna ska börja inom några dagar.
Turkiet sade i lördags att borrningarna efter gas är en ”provokation” och hotade att göra egna utforskningar efter gas utanför norra Cypern om borrningarna startar.EU försöker att lugna ner Turkiet. Cypern är som bekant delat i en turkcypriotisk norra halva (en stat som endast erkänns av Turkiet) och en grekcypriotisk södra halva som är medlem i EU. Här har EU en olöst vilande konflikt inom sina gränser.
Att Turkiet passar på att höja tonen mot Cypern just nu beror nog inte bara på borrningarna efter gas, utan också att Cypern för tillfället är allvarligt försvagat. Landets banker har mycket stor exponering mot Grekland, motsvarande 170 procent av Cyperns årliga BNP. Landets banksektor är väldigt stor och bankernas balansräkningar motsvarar 700 procent av Cyperns årliga BNP. Dessutom drabbades Cypern i början av juli av en stor explosion som förstörde landets största kraftverk och slog ut hälften av elkraften. Reparationerna väntas ta minst ett år och kosta mycket.
Turkiet har också höjt tonen mot likaledes statsfinansiellt pressade Grekland. Turkiet kräver mer betalt för gas från Azerbadjan som vidareexporteras till Grekland. Grekland får cirka 20 procent av sin fossilgas via Turkiet. Azerbadjan har höjt priset på gasen och det turkiska gasbolaget Botaş vill därför skicka prishöjningen vidare. Grekiska gasbolaget Depa kontrar med att säga att detta är orättvist, men är redan skyldiga flera hundra miljoner dollar i obetalda gasräkningar. Botaş tänker stämma grekiska staten vid en schweizisk skiljedomstol för de obetalda räkningarna. Det verkar till skillnad från i fallet Cypern dock vara fråga om ganska rimliga krav från Turkiets sida.
Samtidigt är Turkiets ekonomi stadd i snabb tillväxt och statsfinanserna goda. Turkiet fick till och med höjt kreditbetyg igår av Standard & Poor's och klassas numera som "investment grade". Deras ekonomiska styrka ger dem alltså möjlighet att skaffa sig mer utrikespolitisk styrka.
Turkiet har också passat på att skaffa sig mer inflytande i arabländerna i samband med "den arabiska våren". I förra veckan besökte Turkiets premiärminister Tayyip Erdoğan Egypten i tre dagar för att inleda ett strategiskt partnerskap och fick en hjältes välkomnande. Han fortsatte sedan rundresan till Tunisien och Libyen.
Turkiet har under den arabiska våren klivit fram som östra medelhavsregionens, Levantens, nyckelnation, med stöd åt de folkliga revolterna och ökande kritik mot Israel, populärt på arabvärldens gator, med allt fler som jämför Erdogans Turkiet med Egypten en gång under pan-arabisten Nasser.Turkiet har tidigare haft ett förhållandevis vänskapligt förhållande till Israel, men man kan undra om detta är på väg att förändras. Nu trycker nämligen Turkiet på för ett erkännande av Palestina i FN.
2011-09-19
Paraboliskt?
Guldpriset i dollar år 1975-2011.
När en finansiell tillgång rör sig i en sådan här typ av kurva som guldet år 2000-2011, som pekar uppåt som en parabel (med allt snabbare ökningstakt) så brukar det betyda att en topp är relativt nära. Jämför t.ex. hur guldet uppförde sig i början av kurvan ovan, ungefär 1976-1981. En parabolisk prisökning, för att sedan halveras på något år.
Guld går inte att äta, ger ingen ränta och den industriella användningen är bara en bråkdel av den årliga utvinningen. Enda orsaken att äga investeringsguld är som värdebevarare mot inflation. På lång sikt är det säkert bra, men på kort sikt ser det ut som om vi snart kommer att få se guldpriset falla ihop som en misslyckad sufflé.
Guldsmycken är en lite annan sak än investeringsguld, då de är vackra och alltså fyller en funktion. Vid en ekonomisk nedgång kommer dock väldigt många att tvingas prioritera andra inköp än just guld. Därmed faller efterfrågan både på smyckeguld och investeringsguld och med efterfrågan faller även priset.
För investeringsguld finns också i tider av kraftiga kriser en stor risk att staten på något sätt begränsar privatpersoners ägande. Ett milt exempel från de senaste dagarna är att Österrike har begränsat mängden guld som privatpersoner kan köpa vid ett och samma tillfälle. Ett mer brutalt exempel är hur USA på 1930-talet förbjöd privatpersoner att inneha investeringsguld och tvångsinlöste allt privat investeringsguld mot pappersdollar.
Den typ av kurva som guldet ovan uppvisar liknar exempelvis den för Shanghai-börsen hösten 2007, då en känd investerare utbrast "whatever that curve shows, I want to short it!" - "vad den där kurvan än visar vill jag blanka det!" Mycket riktigt sjönk Shanghaibörsen sedan ihop, se nedan.
Det är förstås svårt att pricka in den exakta toppen - guldet kan mycket väl fortsätta till 2500 eller 3000 dollar per uns innan vändningen neråt kommer - sådana här paraboliska uppgångar har en tendens att överdriva. Men när man ser en nedgång som är lika kraftig som den föregående sista uppgångsbiten, följd av en svagare upprekyl, kan man börja fundera på om det inte skett en vändning, se exempelvis toppen på Shanghai-börsen ovan. Ett annat klassiskt exempel är Ericsson-aktien runt år 2000.
Alla "goldbugs" kommer förstås att skrika högt nu över att jag "svär i kyrkan" genom att påstå att guldpriset är i en bubbla och kommer att falla ihop. De "vet" att "det är annorlunda denna gång" - staterna kommer att "trycka pengar" tills pengarna blir värdelösa och guldet skjuter vidare mot 5000 eller 10000 dollar per uns (och så vidare ad infinitum). Hur kan man vara så säker på att centralbankerna faktiskt kommer att göra så? Vissa valutor kan säkert komma att misshandlas på det viset, men inga av de stora världsvalutorna uppvisar ännu några sådana tecken.
Vi kan också titta på oljepriset.
Den paraboliska uppgången fram till sommaren 2008 följdes av en saftig priskrasch från 147 till 33 dollar per fat. Nu har oljepriset återhämtat sig rejält sedan december 2008 och den sista biten av kurvan (fram till i våras) är ånyo närmast parabolisk till sin karaktär. Notera också att prisuppgången för oljan aldrig orkade upp till toppnivån från sommaren 2008. Dags för ny oljepriskrasch? Men det är väl att svära i peak-oil-kyrkan...
Guld går inte att äta, ger ingen ränta och den industriella användningen är bara en bråkdel av den årliga utvinningen. Enda orsaken att äga investeringsguld är som värdebevarare mot inflation. På lång sikt är det säkert bra, men på kort sikt ser det ut som om vi snart kommer att få se guldpriset falla ihop som en misslyckad sufflé.
Guldsmycken är en lite annan sak än investeringsguld, då de är vackra och alltså fyller en funktion. Vid en ekonomisk nedgång kommer dock väldigt många att tvingas prioritera andra inköp än just guld. Därmed faller efterfrågan både på smyckeguld och investeringsguld och med efterfrågan faller även priset.
För investeringsguld finns också i tider av kraftiga kriser en stor risk att staten på något sätt begränsar privatpersoners ägande. Ett milt exempel från de senaste dagarna är att Österrike har begränsat mängden guld som privatpersoner kan köpa vid ett och samma tillfälle. Ett mer brutalt exempel är hur USA på 1930-talet förbjöd privatpersoner att inneha investeringsguld och tvångsinlöste allt privat investeringsguld mot pappersdollar.
Den typ av kurva som guldet ovan uppvisar liknar exempelvis den för Shanghai-börsen hösten 2007, då en känd investerare utbrast "whatever that curve shows, I want to short it!" - "vad den där kurvan än visar vill jag blanka det!" Mycket riktigt sjönk Shanghaibörsen sedan ihop, se nedan.
Det är förstås svårt att pricka in den exakta toppen - guldet kan mycket väl fortsätta till 2500 eller 3000 dollar per uns innan vändningen neråt kommer - sådana här paraboliska uppgångar har en tendens att överdriva. Men när man ser en nedgång som är lika kraftig som den föregående sista uppgångsbiten, följd av en svagare upprekyl, kan man börja fundera på om det inte skett en vändning, se exempelvis toppen på Shanghai-börsen ovan. Ett annat klassiskt exempel är Ericsson-aktien runt år 2000.
Vi kan också titta på oljepriset.
2011-09-18
Söker bostad
Saker och ting blir inte alltid som man hade önskat eller planerat.
Jag söker nu en bostad att hyra i sydöstra Stockholmsförorterna. Om någon känner till någon som har en lägenhet att hyra ut där får ni gärna höra av er till mig på flutethoughts snabel-a gmail punkt com.
Området där jag letar bostad är ungefär det som jag ringat in med lila på kartan.
Jag söker nu en bostad att hyra i sydöstra Stockholmsförorterna. Om någon känner till någon som har en lägenhet att hyra ut där får ni gärna höra av er till mig på flutethoughts snabel-a gmail punkt com.
Området där jag letar bostad är ungefär det som jag ringat in med lila på kartan.
2011-09-17
Greklands domedag uppskjuten
Det blir uppenbarligen ingen grekisk statsbankrutt nu i helgen, för isåfall hade det nog redan meddelats. Det innebär dock inte att det inte blir någon statsbankrutt, utan Grekland kommer nog att lyda rådet från Argentina och ställa in betalningarna snart. Finansminister Venizelos ska väl hinna hem först från EU:s tvådagars finansministermöte i polska Wroclaw. Han säger att den grekiska regeringen ska "vara beredd på allvarliga beslut", men att "kommentarer eller analyser om en snart förestående betalningsinställelse eller bankrutt är både oansvariga och löjliga". Det hör ju till spelet att förneka sådant.
Allt tyder nu på att en grekisk statsbankrutt kommer väldigt snart. Förutom att räntorna och kreditswapparna på Greklands statsskuld nått fantasinivåer så kan vi notera att USA:s finansminister i fredags för första gången besökte ett EU-finansministermöte - gissningsvis för att överlägga med sina kollegor om hur man ska hantera situationen.
I veckan meddelade Europeiska centralbanken, Bank of England, Bank of Japan och Schweiziska nationalbanken att de kommer att tillhandahålla dollarlikvidetet - en bra förberedelse inför finansröran efter en grekisk statsbankrutt.
En av de mer intressanta nyheterna är att Greklands premiärminister Papandreou idag i sista minuten oväntat ställde in sitt planerade besök till USA. Han skulle där träffa såpass viktiga personer som IMF-chefen Christine Lagarde, USA:s finansminister Timothy Geithner och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Man ställer väl inte in möten med dem bara så där?
Peter Tchir skriver i en artikel på ZeroHedge varför han tror att den grekiska statsbankrutten blir nu på tisdag. Vi får se hur det blir...
Läs även Cornucopias resonemang kring vad som kommer att hända när Grekland gör statsbankrutt.
Och läs Jonathan Weils artikel på Bloomberg om hur europeiska banker gömmer sina problem med bokföringstricks.
Tillägg: Lyssna även på Winning Tradings analys av läget.
Allt tyder nu på att en grekisk statsbankrutt kommer väldigt snart. Förutom att räntorna och kreditswapparna på Greklands statsskuld nått fantasinivåer så kan vi notera att USA:s finansminister i fredags för första gången besökte ett EU-finansministermöte - gissningsvis för att överlägga med sina kollegor om hur man ska hantera situationen.
I veckan meddelade Europeiska centralbanken, Bank of England, Bank of Japan och Schweiziska nationalbanken att de kommer att tillhandahålla dollarlikvidetet - en bra förberedelse inför finansröran efter en grekisk statsbankrutt.
En av de mer intressanta nyheterna är att Greklands premiärminister Papandreou idag i sista minuten oväntat ställde in sitt planerade besök till USA. Han skulle där träffa såpass viktiga personer som IMF-chefen Christine Lagarde, USA:s finansminister Timothy Geithner och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Man ställer väl inte in möten med dem bara så där?
Den grekiska premiärministern hade redan hunnit till London innan han efter telefonsamtal med Greklands finansminister Evangelos Venizelos beslutade att inte åka till USA.Så här står det på grekiska ministeriets sajt (i Google-översättning).
"Because next week is critical for the implementation of decisions of July 21 in the eurozone and the initiatives to be undertaken by the country, Prime Minister, George Papandreou, has decided to postpone his scheduled visit to the USA."Men man visste ju redan när mötena planerades att det skulle bli fortsatta förhandlingar med IMF, EU och ECB i veckan, så något mycket viktigt måste ha hänt som gjorde att Papandreou ställde in resan - efter ett telefonsamtal från Venizelos som just varit på finansministermöte.
Peter Tchir skriver i en artikel på ZeroHedge varför han tror att den grekiska statsbankrutten blir nu på tisdag. Vi får se hur det blir...
Läs även Cornucopias resonemang kring vad som kommer att hända när Grekland gör statsbankrutt.
Och läs Jonathan Weils artikel på Bloomberg om hur europeiska banker gömmer sina problem med bokföringstricks.
Tillägg: Lyssna även på Winning Tradings analys av läget.
2011-09-16
Varför åkte Geithner till Wroclaw?
Idag var det möte med EU:s finansministrar i polska Wroclaw och för första gången deltog även USA:s finansminister. Frågan är nu varför Timothy Geithner till Wroclaw för att delta på detta möte? Jag gissar att dagens kommunikéer från mötet inte är huvudnyheten, utan den kommer vi att få höra i helgen. Mötet fortsätter nämligen till på lördagen. Eventuella VIKTIGA och STORA nyheter kommer lämpligen efter att även de amerikanska finansmarknaderna stängt för helgen.
IMF-chefen Christine Lagarde hotar idag att frysa nödlånen till Grekland vilket skulle innebära dödsstöten.
Vidare kommentarer i helgen, när vi vet mer.
IMF-chefen Christine Lagarde hotar idag att frysa nödlånen till Grekland vilket skulle innebära dödsstöten.
Vidare kommentarer i helgen, när vi vet mer.
Finanskrishumor
Grekiske finansministern Venizelos sparkar en styrelsemedlem i statistikmyndigheten Elstat - skyller på dålig personkemi.
Vår käre ordförande för Europeiska rådet, Herman van Rompuy, ser riktigt glad ut. Undrar varför, när eurobygget håller på att spricka. 16 november 2010 sade han "We’re in a survival crisis. We all have to work together in order to survive with the euro zone, because if we don’t survive with the euro zone we will not survive with the European Union." Spricker eurosamarbetet spricker alltså även EU och då blir han arbetslös. Han kan knappast heller se glad ut över den politiska situationen i hemlandet Belgien, som nu saknat en riktig regering i 15 månader.
Italiens premiärminister Berlusconi har det dock bekymmersamt. Frågan är om bekymren gäller kvinnorna eller statsfinanserna.
Exponentiell tillväxt illustreras just nu bäst med ett diagram över räntan på ettåriga grekiska statsobligationer. Fast det var nog inte den sortens tillväxt som EU-politikerna hoppades på.
Inte konstigt att finansminister Venizelos inte riktigt vet vad han ska göra nu.
Merkozy är ett bra smeknamn för Europas ledarduo Merkel-Sarkozy. Försöker hålla skenet uppe veckan ut. Ser mycket stressade ut.
Nigel Farage säger åter den obekväma sanningen i EU-parlamentet.
Europas banksystem är som vi alla vet stabilt.
Vi avslutar med en stämningsbild från Europeiska centralbanken.
Tyvärr är hela denna fars på allvar!
Vår käre ordförande för Europeiska rådet, Herman van Rompuy, ser riktigt glad ut. Undrar varför, när eurobygget håller på att spricka. 16 november 2010 sade han "We’re in a survival crisis. We all have to work together in order to survive with the euro zone, because if we don’t survive with the euro zone we will not survive with the European Union." Spricker eurosamarbetet spricker alltså även EU och då blir han arbetslös. Han kan knappast heller se glad ut över den politiska situationen i hemlandet Belgien, som nu saknat en riktig regering i 15 månader.
Europas banksystem är som vi alla vet stabilt.
Tyvärr är hela denna fars på allvar!
2011-09-15
Finansröran tilltar...
Idag har en mängd nyheter kommit som bekräftar de globala finansmarknadernas instabilitet.
ZeroHedge uppmärksammade i morse att det blivit en "spik" i Europeiska centralbankens (ECB) MLF (Marginal Lending Facility). Denna "nödlånefacilitet" kan användas av banker som behöver likviditet över natten och den senaste "spiken" var den högsta på över en månad.
Grekland hoppas fortfarande på att lyckas avvärja den överhängande statsbankrutten genom att kunna fullfölja räddningspaketet från i somras. Finansminister Venizelos tror benhårt på att han ska lyckas få med 90% av långivande banker på frivillig nedskrivning av skulderna.
"Merkozy" lovar högtidligt att Grekland stannar kvar i EMU.
Två stora nyheter om tilltagande finansröra har kommit idag. En handlare på schweiziska UBS' Londonkontor har genom otillåten handel slarvat bort 2 miljarder dollar av bankens pengar. UBS' aktie föll över 10 procent på beskedet. Handlaren har gripits och hans två bortslarvade miljarder var mer än vad Nick Leeson på Barings Bank lyckades med, men inte i närheten av rekordslarvaren på franska Société Générale, Jérôme Kerviels 4,9 miljarder euro i början av 2008. Lägen med så här hög volatilitet på finansmarknaderna ger nästan garanterat stora tradingförluster någonstans i banksystemet.
Överhuvudtaget ger dagens läge en stark känsla av flashback till 2008. Grekisk statsbankrutt borde då motsvara Bear Stearns' fall våren 2008. Visserligen är det jämnt tre år sedan Lehmans konkurs 2008, men jag gissar att den grekiska statsbankrutten blir mildare i sina effekter. Den riktigt stora kraschen får vänta några månader efter att världen först ska ha invaggats i förhoppningen att allt är över i och med att Grekland slutligen ställt in betalningarna.
Den andra stora nyheten idag om finansröra är att ECB lånar ut dollarlikviditet till bankerna i euroområdet i ett samarbete med Federal Reserve, Bank of England, Bank of Japan och Schweiziska nationalbanken. Av någon anledning tolkar aktiemarknaderna detta positivt - det är snarare ett tecken på att allt inte står rätt till med bankerna. Men folk blir väl glada över att "man gör något". Sveriges Riksbank deltar inte, vilket är ett sundhetstecken för de svenska bankerna, men det kanske blir aktuellt senare.
Missnöjet gror inte bara i skuldtyngda länder som Grekland - igår hölls en anti-europrotest utanför ECB:s huvudkontor i Frankfurt med två huvudbudskap "Raus aus dem Euro" (Ut ur euron) och "Stoppt die Schuldenunion" (Stoppa skuldunionen).
Spanien vill införa förmögenhetsskatt för att få en slatt till för att försöka minska på budgetunderskottet, som var 9,2 procent i fjol. Man hoppas på bara 6 procent i år och målet är stabilitetspaktens gräns 3 procent till 2013. Jag tror inte de kommer att lyckas.
Läs även bloggrannen Kvantitativt "Grekland insolvent även nästa år".
Vi får se hur finansröran utvecklas imorgon...
ZeroHedge uppmärksammade i morse att det blivit en "spik" i Europeiska centralbankens (ECB) MLF (Marginal Lending Facility). Denna "nödlånefacilitet" kan användas av banker som behöver likviditet över natten och den senaste "spiken" var den högsta på över en månad.
Grekland hoppas fortfarande på att lyckas avvärja den överhängande statsbankrutten genom att kunna fullfölja räddningspaketet från i somras. Finansminister Venizelos tror benhårt på att han ska lyckas få med 90% av långivande banker på frivillig nedskrivning av skulderna.
"Merkozy" lovar högtidligt att Grekland stannar kvar i EMU.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy uttalade i går kväll att de är "övertygade" om att Grekland stannar kvar i eurosamarbetet.Själv tror jag att detta är spel för gallerierna och att Grekland kommer att lyda rådet från Argentina och göra statsbankrutt snart, kanske redan nu i helgen. Femåriga kreditswappar på Greklands statsskuld har stigit till 5047 punkter idag från redan rekordhöga 3600 i onsdags, vilket innebär en bra bit över 90 procents inprisad sannolikhet för betalningsinställelse. Marknadsräntorna på grekiska statsobligationer har dock sjunkit tillbaks något sedan igår. Tioåriga ligger på 23,7 procent mot 26,5 procent igår, tvååriga på 67,8 procent mot nästan 80 procent igår och ettåriga på ofrivilligt humoristiska 137,2 procent mot nästan 150 procent igår.
Det framgår av ett uttalande från franske presidentens kansli efter att de båda ledarna talat med den grekiska premiärministern Giorgos Papandreou i en telefonkonferens på onsdagskvällen, enligt skriver Bloomberg News.
Två stora nyheter om tilltagande finansröra har kommit idag. En handlare på schweiziska UBS' Londonkontor har genom otillåten handel slarvat bort 2 miljarder dollar av bankens pengar. UBS' aktie föll över 10 procent på beskedet. Handlaren har gripits och hans två bortslarvade miljarder var mer än vad Nick Leeson på Barings Bank lyckades med, men inte i närheten av rekordslarvaren på franska Société Générale, Jérôme Kerviels 4,9 miljarder euro i början av 2008. Lägen med så här hög volatilitet på finansmarknaderna ger nästan garanterat stora tradingförluster någonstans i banksystemet.
Överhuvudtaget ger dagens läge en stark känsla av flashback till 2008. Grekisk statsbankrutt borde då motsvara Bear Stearns' fall våren 2008. Visserligen är det jämnt tre år sedan Lehmans konkurs 2008, men jag gissar att den grekiska statsbankrutten blir mildare i sina effekter. Den riktigt stora kraschen får vänta några månader efter att världen först ska ha invaggats i förhoppningen att allt är över i och med att Grekland slutligen ställt in betalningarna.
Den andra stora nyheten idag om finansröra är att ECB lånar ut dollarlikviditet till bankerna i euroområdet i ett samarbete med Federal Reserve, Bank of England, Bank of Japan och Schweiziska nationalbanken. Av någon anledning tolkar aktiemarknaderna detta positivt - det är snarare ett tecken på att allt inte står rätt till med bankerna. Men folk blir väl glada över att "man gör något". Sveriges Riksbank deltar inte, vilket är ett sundhetstecken för de svenska bankerna, men det kanske blir aktuellt senare.
Missnöjet gror inte bara i skuldtyngda länder som Grekland - igår hölls en anti-europrotest utanför ECB:s huvudkontor i Frankfurt med två huvudbudskap "Raus aus dem Euro" (Ut ur euron) och "Stoppt die Schuldenunion" (Stoppa skuldunionen).
Spanien vill införa förmögenhetsskatt för att få en slatt till för att försöka minska på budgetunderskottet, som var 9,2 procent i fjol. Man hoppas på bara 6 procent i år och målet är stabilitetspaktens gräns 3 procent till 2013. Jag tror inte de kommer att lyckas.
Läs även bloggrannen Kvantitativt "Grekland insolvent även nästa år".
Vi får se hur finansröran utvecklas imorgon...
2011-09-14
Intressant besök...
Igår påminde bloggrannen Cornucopia om att man inte är anonym på Internet. Det går i de flesta fall utmärkt att se var besökare sitter när de surfar in på bloggen.
Creeper är en sajt som visar vilka svenska myndigheter som varit inne på bloggen. Jag brukar då och då titta till Creepers logg för denna blogg och nu noterade jag något intressant: ågon från Riksdagen har varit inne och tittat nu på morgonen.
Jag gissar av ordningsföljden på besöken att det var en folkpartist som ville kolla in min sågning i lördags av folkpartisternas "debattartikel" om euron. Efter en snabb koll på en minut så gör personen en sökning för att kolla om jag sympatiserar med Sverigedemokraterna. Jag hoppas att h*n förstod att jag inte gör det. Sedan fastnade h*n för mitt EU-kritiska inlägg "Makt, makt, makt, makt, makt".
Annars kan jag notera att flitiga besökare på min blogg är Skatteverket, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen, Finansinspektionen och Migrationsverket. De flesta av dessa torde dock röra sig om vanligt folk som surfar på jobbdatorn. Finansinspektionen är också ett undantag, då en hel del av vad jag skriver är högst relevant för deras arbete. Det märks också på vilka artiklar de läser, exempelvis om danska bankers upplåning och nordiska bostadsbubblor. Jag hoppas att min(a) läsare på Finansinspektionen får ut något matnyttigt ur mina skriverier och är glad att jag eventuellt kan ge ett litet bidrag till att hjälpa svenska myndigheter att göra ett bra jobb.
Tillägg: Detta inlägg genererade ganska snabbt fler bloggbesök från Riksdagen än vad jag någonsin förut haft på en enda dag.
Creeper är en sajt som visar vilka svenska myndigheter som varit inne på bloggen. Jag brukar då och då titta till Creepers logg för denna blogg och nu noterade jag något intressant: ågon från Riksdagen har varit inne och tittat nu på morgonen.
| http://flutetankar.blogspot.com/ | 2011-09-14 09:24:31 - Riksdagen |
| http://flutetankar.blogspot.com/2011/09/om-du-inte-har-nagot-vettigt-att.html | 2011-09-14 09:37:27 - Riksdagen |
| http://flutetankar.blogspot.com/search?q=Sverigedemokraterna | 2011-09-14 09:38:29 - Riksdagen |
| http://flutetankar.blogspot.com/2010/11/makt-makt-makt-makt-makt.html | 2011-09-14 09:39:13 - Riksdagen |
Annars kan jag notera att flitiga besökare på min blogg är Skatteverket, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen, Finansinspektionen och Migrationsverket. De flesta av dessa torde dock röra sig om vanligt folk som surfar på jobbdatorn. Finansinspektionen är också ett undantag, då en hel del av vad jag skriver är högst relevant för deras arbete. Det märks också på vilka artiklar de läser, exempelvis om danska bankers upplåning och nordiska bostadsbubblor. Jag hoppas att min(a) läsare på Finansinspektionen får ut något matnyttigt ur mina skriverier och är glad att jag eventuellt kan ge ett litet bidrag till att hjälpa svenska myndigheter att göra ett bra jobb.
Tillägg: Detta inlägg genererade ganska snabbt fler bloggbesök från Riksdagen än vad jag någonsin förut haft på en enda dag.
Råd från Argentina: Grekland borde ställa in betalningarna
ZeroHedge tipsar om en intervju som Bloomberg gjort med Mario Blejer, som blev vice chef för Argentinas centralbank efter världshistoriens hittills största statskonkurs 2001 och sedan chef i fem månader under 2002. En man med praktisk erfarenhet av liknande situationer som i Grekland, alltså.
"Grekland borde ställa in betalningarna och göra det ordentligt", säger Blejer och tillägger att "man kan inte hoppa över en klyfta i två steg".
"Det som pågår är helt löjligt", sade Blejer. "Om man antar att dessa länder gör allt som står på programmet, de gör alla dessa förändringar och privatiseringar, kommer i slutet av 2012 deras statsskuld i förhållande till BNP att vara större än i år."
Däremot rekommenderar inte Blejer att Grekland lämnar euron, eftersom det skulle tvinga fram omskrivning av mängder av kontrakt och troligen driva fler banker i konkurs.
Blejer anser att Frankrike och Tyskland måste stå för större delen av kostnaderna för att få Grekland och övriga problemländer på fötter igen - "om de inte vill betala för euron kommer de att behöva lämna euron".
"Grekland borde ställa in betalningarna och göra det ordentligt", säger Blejer och tillägger att "man kan inte hoppa över en klyfta i två steg".
"Det som pågår är helt löjligt", sade Blejer. "Om man antar att dessa länder gör allt som står på programmet, de gör alla dessa förändringar och privatiseringar, kommer i slutet av 2012 deras statsskuld i förhållande till BNP att vara större än i år."
Däremot rekommenderar inte Blejer att Grekland lämnar euron, eftersom det skulle tvinga fram omskrivning av mängder av kontrakt och troligen driva fler banker i konkurs.
Blejer anser att Frankrike och Tyskland måste stå för större delen av kostnaderna för att få Grekland och övriga problemländer på fötter igen - "om de inte vill betala för euron kommer de att behöva lämna euron".
2011-09-13
Grekisk statsbankrutt i helgen?
Femåriga kreditswappar (CDS) på Greklands statsskuld noteras idag i rekordhöga 3600 punkter, vilket enligt dem som kan sånt implicerar en sannolikhet på 90 procent för grekisk betalningsinställelse inom fem år. Marknadsräntan på tioåriga grekiska statsobligationer ligger på 24,6 procent, på tvååriga 76,7 procent och på ettåriga på fantastiska 135,6 procent!
Den grekiska statsbankrutten bedöms av marknaderna alltså vara överhängande, men under tiden diskuterar EU-ledarna detaljer i det ännu inte genomförda andra stödpaketet till grekiska staten.
Det är verkligen hög tid att förbereda sig på följdeffekterna av en grekisk betalningsinställelse. Marknadens förtroende för exponerade banker faller raskt och aktiekurserna för bland annat franska Société Générale, BNP Paribas och Crédit Agricole har dykt, liksom för tyska Deutsche Bank och Commerzbank, belgiska Dexia, samt italienska UniCredit och Intesa SanPaolo. Som man ser av de absurda marknadsräntorna så är ECB:s stödköp av grekiska statsobligationer tämligen verkningslösa, men trots det kan de fortsätta.
Det är som bekant inte bara Grekland som är problemet. Grekland är hanterbart i storlek, men Italien är för stort. Italienarna lever nu på hoppet att Kina ska stödköpa deras statsobligationer, men Italiens statsskuld är såpass stor att åtminstone hittillsvarande stödköp inte riktigt räcker till.
För att ytterligare förvärra situationen så har de grekiska skatteindrivarna åter gått ut i en tvådagarsstrejk i protest mot sänkta löner, vilket som ni säker förstår inte är positivt för Greklands statsfinanser. Risken verkar överhängande att landet inte lever upp till kraven för att få nästa nödutbetalning från EU och IMF.
Jag skulle gissa att den grekiska statsbankrutten kommer väldigt snart, kanske redan nu i helgen. Sådana här saker brukar förläggas till helger - jämför Lehmankonkursen. Statsbankrutten lär följas av en skarp nedgång på samtliga världens börser, men sedan gissar jag att vi får en uppstuds efter några dagar när man märker att problemet var hanterbart. Trots allt borde ju marknaderna vid det här laget prisa in större delen av effekterna av en grekisk betalningsinställelse.
Jämför med hur det gick när Bear Stearns gick under i mars 2008 - då dök aktiebörserna först, men studsade sedan upp rejält. Låt er dock inte luras av uppstudsen att allt skulle vara frid och fröjd - det finns många stora problem kvar, men uppstudsen kan vara i någon månad. Spelar man på den uppstudsen bör man vara beredd att ta hem vinsten så fort nya svagheter visar sig.
Financial Times har apropå allt detta gjort en fin interaktiv karta där man kan se hur exponerade olika europeiska länders banker är mot andra europeiska länder. Klicka på valfritt BIGPISS-land (eller annat land i riskzonen) för att se var effekterna kommer att märkas.
Den grekiska statsbankrutten bedöms av marknaderna alltså vara överhängande, men under tiden diskuterar EU-ledarna detaljer i det ännu inte genomförda andra stödpaketet till grekiska staten.
Tidigare under dagen sade förbundskanslern i en radiointervju att Europa gör allt som går för att undvika att Grekland tvingas ställa in betalningarna.Det är dags för Europas ledare att se sanningen i vitögat och istället koncentrera sig på att mildra följdeffekterna av den oundvikliga statsbankrutten. Landets statsskuld är redan runt 160 procent av BNP och man lyckas trots sparpaket inte hålla det årliga underskottet i statsfinanserna under 9 procent varken i år eller nästa år.
Hon upprepade även att hon vill se hårdare sanktioner mot länder som bryter mot EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.Lite sent påtänkt kan man tycka. 2010 bröt samtliga EU-länder utom Danmark, Estland, Luxemburg, Finland och Sverige mot gränsen för statsskuldens storlek eller budgetunderskottets storlek. Ska dessa fem små EU-länder straffa alla övriga på något vis?
Det är verkligen hög tid att förbereda sig på följdeffekterna av en grekisk betalningsinställelse. Marknadens förtroende för exponerade banker faller raskt och aktiekurserna för bland annat franska Société Générale, BNP Paribas och Crédit Agricole har dykt, liksom för tyska Deutsche Bank och Commerzbank, belgiska Dexia, samt italienska UniCredit och Intesa SanPaolo. Som man ser av de absurda marknadsräntorna så är ECB:s stödköp av grekiska statsobligationer tämligen verkningslösa, men trots det kan de fortsätta.
I ECB:s direktion kan nämligen Grekland tillsammans med andra problemländer lägga sina röster för att fortsätta stödköpa grekiska statsobligationer. Det behövs bara en enkel majoritet för att köra över Tyskland.En härligt absurd situation!
Det är som bekant inte bara Grekland som är problemet. Grekland är hanterbart i storlek, men Italien är för stort. Italienarna lever nu på hoppet att Kina ska stödköpa deras statsobligationer, men Italiens statsskuld är såpass stor att åtminstone hittillsvarande stödköp inte riktigt räcker till.
Trots Europeiska Centralbankens fortsatta stödköp av spanska och italienska statsobligationerna fortsätter krisländernas räntor att pressas uppåt. Under de senaste fem dagarna har det italienska räntegapet mot tyska statspapper ökat med runt 40 punkter och ländernas räntor närmar sig sommarens rekordnivåer.Under tiden urartar situationen i Grekland allt mer. För sjunde månaden i rad sjönk inlåningen i grekiska banker i juli. Sedan januari 2010 har inlåningen sjunkit med 20 procent eller 46 miljarder euro, vilket betyder runt 38000 kronor per invånare.
För att ytterligare förvärra situationen så har de grekiska skatteindrivarna åter gått ut i en tvådagarsstrejk i protest mot sänkta löner, vilket som ni säker förstår inte är positivt för Greklands statsfinanser. Risken verkar överhängande att landet inte lever upp till kraven för att få nästa nödutbetalning från EU och IMF.
Jag skulle gissa att den grekiska statsbankrutten kommer väldigt snart, kanske redan nu i helgen. Sådana här saker brukar förläggas till helger - jämför Lehmankonkursen. Statsbankrutten lär följas av en skarp nedgång på samtliga världens börser, men sedan gissar jag att vi får en uppstuds efter några dagar när man märker att problemet var hanterbart. Trots allt borde ju marknaderna vid det här laget prisa in större delen av effekterna av en grekisk betalningsinställelse.
Jämför med hur det gick när Bear Stearns gick under i mars 2008 - då dök aktiebörserna först, men studsade sedan upp rejält. Låt er dock inte luras av uppstudsen att allt skulle vara frid och fröjd - det finns många stora problem kvar, men uppstudsen kan vara i någon månad. Spelar man på den uppstudsen bör man vara beredd att ta hem vinsten så fort nya svagheter visar sig.
Financial Times har apropå allt detta gjort en fin interaktiv karta där man kan se hur exponerade olika europeiska länders banker är mot andra europeiska länder. Klicka på valfritt BIGPISS-land (eller annat land i riskzonen) för att se var effekterna kommer att märkas.
2011-09-11
Väderproblem ger jordbruksproblem
Pakistan har åter drabbats av stora översvämningar, om än inte lika kraftiga som förra årets. Över 250 människor har dött och över fyra miljoner blivit hemlösa av vattenmassorna. Detta kan jämföras med förra årets översvämningskatastrof där slutsiffran blev 2000 döda och 11 miljoner hemlösa. Årets översvämning är alltså även den mycket allvarlig och frågan är hur Pakistan ska klara två så svåra år i rad.
Apropå vädret läser jag också att den istäckta ytan i Arktis enligt mätningar gjorda av forskare vid universitetet i Bremen nu är den minsta sedan observationerna inleddes 1972. Amerikanska NSIDC har dock ännu inte noterat något rekord i år i sina mätningar, men det ligger nära deras rekordsiffra från 2007. Det återstår några dagar innan vinterisen börjar växa igen, så det kan fortfarande bli rekord även hos NSIDC.
Hungersnöden i Somalia sprider sig till ytterligare en region och enligt FN kommer den sannolikt att öka ytterligare de närmaste fyra månaderna.
Ett litet hoppfullt tecken är dock att det tagits steg för att förbättra det politiska läget i Somalia.
Även för Afrikas horn är det till stor del klimatförändringar som ställer till det.
Sen har vi torkan i Texas, Oklahoma och Kansas, som drabbat årets skörd hårt och nu troligtvis även nästa års skörd. Årets förluster för jordbruket i Texas beräknas bli 5,2 miljarder dollar, vilket är omkring en fjärdedel av delstatens jordbruks normala årliga omsättning. AgriLife har sammanställt förluster för jordbruket i Texas på grund av torka sedan 1998 och nedan kan ni se dem i diagramform.
Mönstret ser ut att vara en ökning, vilket inte bådar gott för den globala livsmedelssituationen och matpriserna, då detta drabbar stora jordbruksområden i USA, en av världens största livsmedelsproducenter och -exportörer. Även i Texas är bomullsskörden hårt drabbad, vilket i längden påverkar priserna för kläder.
Jag återkommer med mer om torkkatastrofen i södra USA.
Minst 13 procent av den för Pakistan viktiga bomullsskörden kan ha gått förlorad.Inte bara livsmedel som drabbas alltså, utan även råvaran för kläder. För den som vill förstå mer om Pakistan är det jag skrev för ett år sedan om Pakistan, översvämningen och framtiden fortfarande relevant - där kan ni också läsa lite grundläggande fakta om landet. Hjälporganisationen Plan Sverige har ett hjälpprogram för Pakistan för den som vill lätta på plånboken.
Apropå vädret läser jag också att den istäckta ytan i Arktis enligt mätningar gjorda av forskare vid universitetet i Bremen nu är den minsta sedan observationerna inleddes 1972. Amerikanska NSIDC har dock ännu inte noterat något rekord i år i sina mätningar, men det ligger nära deras rekordsiffra från 2007. Det återstår några dagar innan vinterisen börjar växa igen, så det kan fortfarande bli rekord även hos NSIDC.
Det är framför allt efter 1998 som Arktis sommaris visat en tydligt minskande trend. Det sammanfaller med den period då jordens medeltemperatur legat nästan stilla på den högsta nivån sedan mätserien inleddes på 1880-talet.Det börjar bli allt svårare för dem som fortfarande inte tror på klimatförändringar orsakade av människan. Men även om man nu inte tror att det är mänskligheten som orsakar dessa klimatförändringar kan man bara konstatera att det pågår stora klimatförändringar i världen och att dessa ställer till en mängd ökande svåröverskådliga problem som vi måste vara beredda att hantera.
Hungersnöden i Somalia sprider sig till ytterligare en region och enligt FN kommer den sannolikt att öka ytterligare de närmaste fyra månaderna.
Tiotusentals människor har redan dött, mer än hälften av dem barn, skrev FSNAU. Hungersnöden kommer att sprida sig om hjälpinsatserna ligger kvar på nuvarande nivå.Det är alltså fortfarande högst aktuellt att hjälpa till, exempelvis genom att skänka pengar till UNICEF.
Ett litet hoppfullt tecken är dock att det tagits steg för att förbättra det politiska läget i Somalia.
- Man verkar helt enkelt trött på den situation som funnits de senaste 20 åren. Det finns också ett tryck från folket som vill ha fred.Även de två halvautonoma regionerna Puntland och Galmudug har enats om vapenvila.
Även för Afrikas horn är det till stor del klimatförändringar som ställer till det.
Under de senaste 50 åren har årsmedeltemperaturen i Etiopien stigit med 1,3 grader. Detsamma gäller Somalia. Den globala uppvärmningen innebär för Afrikas horn att något mer regn kommer att falla, men avdunstningen kommer att bli värre. [...] Enligt Kenya Food Security Group upplevde lokalbefokningarna tidigare svår torka med ungefär tio års mellanrum. I dag är de vanligare. Den senaste torkan på Afrikas horn ägde rum så sent som 2008.Det finns dock även andra viktiga faktorer bakom svältkatastrofen. En faktor är att Somalia saknat ett fungerande statligt styre sedan 1991 och sedan dess plågas av strider mellan klangrupperingar. En annan minst lika viktig faktor är att länderna på Afrikas horn har fördubblat sin befolkning sedan 1974. Läs även vad jag skrev i juli om Östafrikas omöjliga livsmedelsekvation och en riktig kris i Östafrika.
Sen har vi torkan i Texas, Oklahoma och Kansas, som drabbat årets skörd hårt och nu troligtvis även nästa års skörd. Årets förluster för jordbruket i Texas beräknas bli 5,2 miljarder dollar, vilket är omkring en fjärdedel av delstatens jordbruks normala årliga omsättning. AgriLife har sammanställt förluster för jordbruket i Texas på grund av torka sedan 1998 och nedan kan ni se dem i diagramform.
Mönstret ser ut att vara en ökning, vilket inte bådar gott för den globala livsmedelssituationen och matpriserna, då detta drabbar stora jordbruksområden i USA, en av världens största livsmedelsproducenter och -exportörer. Även i Texas är bomullsskörden hårt drabbad, vilket i längden påverkar priserna för kläder.
Jag återkommer med mer om torkkatastrofen i södra USA.
Intervjuad
Nu kan ni läsa en intervju med mig som bloggaren Classier Corn gjorde via elpost. Där får ni läsa lite om hur jag tänker runt mitt bloggande.
H*n har även intervjuat flera av Sveriges större ekonomibloggare - intervjun med mig är den trettonde i publiceringsordningen.
H*n har även intervjuat flera av Sveriges större ekonomibloggare - intervjun med mig är den trettonde i publiceringsordningen.
2011-09-09
Om du inte har något vettigt att tillföra debatten är det bäst att tiga för att inte skämma ut dig!
I morse höll jag på att frusta ut frukostfilen över bordet i ett gapskratt när jag såg debattartikeln "Stå utanför euron kan bli dyrt" på SvD Brännpunkt av folkpartisterna Jan Björklund, Birgitta Ohlsson, Carl B Hamilton och Olle Schmidt. Trots att eurosamarbetet har så stora problem att det är på väg att spricka så envisas dessa dåraktiga folkpartistiska politiker med att Sverige skulle må bättre av att vara med i euron.
Debattartikeln innehåller så mycket dumheter att man får anta att Folkpartiet inte har någon interngranskning av debattartiklar innan de skickas iväg, eller att granskarna är lika euroblinda som artikelförfattarna. För att vara en debattartikel är den också ovanligt full av politiska floskler. Slutklämmen är minnesvärd i sin enfald.
Läs gärna också Jonas Sjöstedts sågning av Carl B Hamiltons förvirrade svar på den debattartikel som Sjöstedt skrev i förra veckan. Sjöstedt är en ovanligt skarp och kunnig politiker, till skillnad från de folkpartistiska medelmåttorna Björklund, Ohlsson, Hamilton och Schmidt. Även Centerpartiets Anna-Karin Hatt förstår att "Frågan om euron är död i minst 10 år till".
Låt mig till sist påminna om lite av vad Carl B Hamilton och Olle Schmidt skrev i en debattartikel i februari 2010.
Så jag riktar följande uppmaning till folkpartistiska medelmåttor:
Om du inte har något vettigt att tillföra debatten är det bäst att tiga för att inte skämma ut dig!
Debattartikeln innehåller så mycket dumheter att man får anta att Folkpartiet inte har någon interngranskning av debattartiklar innan de skickas iväg, eller att granskarna är lika euroblinda som artikelförfattarna. För att vara en debattartikel är den också ovanligt full av politiska floskler. Slutklämmen är minnesvärd i sin enfald.
Europa kommer genom tuffa åtgärder att ta sig genom krisen. Det sker i detta nu genom mer samarbete och mer av gemensam finanspolitik. Successivt ökar därför priset för Sverige att stå utanför.Hur sjutton kan de vara så säkra på att de tuffa åtgärderna verkligen kommer att räcka för att ta de krisande EU-länderna ur problemen, och hur kan de vara så säkra på att tuffa åtgärder verkligen kommer att genomföras? De åtgärder vi hittills sett i Grekland har inte på långa vägar räckt till för att lösa några problem. Vad gäller "priset för att stå utanför" skulle jag snarare säga att "successivt ökar priset för Tyskland att stå innanför".
Läs gärna också Jonas Sjöstedts sågning av Carl B Hamiltons förvirrade svar på den debattartikel som Sjöstedt skrev i förra veckan. Sjöstedt är en ovanligt skarp och kunnig politiker, till skillnad från de folkpartistiska medelmåttorna Björklund, Ohlsson, Hamilton och Schmidt. Även Centerpartiets Anna-Karin Hatt förstår att "Frågan om euron är död i minst 10 år till".
Låt mig till sist påminna om lite av vad Carl B Hamilton och Olle Schmidt skrev i en debattartikel i februari 2010.
Det är tio år sedan euron infördes. Då stod domedagsprofetiorna som spön i backen. Efter två kriser och tio år är en summering av euron möjlig.Nej, summeringen var inte möjlig då, även om det redan då borde ha varit uppenbart vartåt det barkade. Blott halvannat år efter att artikeln skrevs ser vi nu att flera av domedagsprofetiorna om euron är på väg att slå in.
Domedagsprofeterna utmålade stora risker för så kallade asymmetriska chocker och arbetslöshetskriser.Och det är precis vad vi har fått! Undrar om Hamilton och Schmidt fortfarande vill kännas vid de där citaten?
Så jag riktar följande uppmaning till folkpartistiska medelmåttor:
Om du inte har något vettigt att tillföra debatten är det bäst att tiga för att inte skämma ut dig!
Fler nedskrivna prognoser
Idag kom här i Sverige Teknikföretagens konjunkturbarometer för tredje kvartalet som visar att orderingången på exportmarknaden och särskilt på hemmamarknaden pekar nedåt, vilket gäller för samtliga delbranscher och grupper av leverantörer. Detta bekräftar vad vi läst tidigare, exempelvis från SILF:s inköpschefindex som föll i augusti. Vi får säkert se ännu mer sänkta prognoser för Sveriges ekonomi.
Från Japan rapporteras att bruttonationalprodukten under andra kvartalet minskade i en årstakt av 2,1 procent, vilket var betydligt mer än den mer positiva preliminära siffran på bara 1,3 procents minskning.
Idag varnar IMF-chefen Christine Lagarde återigen för att den globala ekonomin "dämpas".
Mest intressant av den senaste tidens prognoser tycker jag är OECD-prognosen som kom igår, som innebär en rejäl sänkning jämfört med tidigare. För några av världens största ekonomier ser prognosen ut så här (med av mig uppdaterade siffror för Japans och Italiens andra kvartal).
Det ser överlag ut att vara försämrade utsikter, framförallt för fjärde kvartalet som uppvisar krympning i viktiga Tyskland. Jag tror att det blir ytterligare nedrevideringar. Jag har svårt att se varför Japan och Tyskland plötsligt skulle hoppa uppåt sådär under tredje kvartalet.
Kanada kanske fortsätter att växa ett tag till, men den dåliga siffran för andra kvartalet bådar inte gott, även om det sägs bero på engångseffekter. Jag tvekar om fortsatt tillväxt där.
Framförallt i vändningar brukar prognosmakarna missa rejält och bli tvungna att revidera rejält och det kommer troligen att bli så även denna gång.
Rättning: tabellen blev fel vid första försöket, nu rättad..
Från Japan rapporteras att bruttonationalprodukten under andra kvartalet minskade i en årstakt av 2,1 procent, vilket var betydligt mer än den mer positiva preliminära siffran på bara 1,3 procents minskning.
Idag varnar IMF-chefen Christine Lagarde återigen för att den globala ekonomin "dämpas".
Mest intressant av den senaste tidens prognoser tycker jag är OECD-prognosen som kom igår, som innebär en rejäl sänkning jämfört med tidigare. För några av världens största ekonomier ser prognosen ut så här (med av mig uppdaterade siffror för Japans och Italiens andra kvartal).
| Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | |
| USA | +1,0% | +1,1% | +0,4% |
| Japan | -2,1% | +4,1% | 0,0% |
| Tyskland | +0,5% | +2,6% | -1,4% |
| Italien | +0,8% | -0,1% | +0,1% |
| Storbritannien | +0,7% | +0,4% | +0,3% |
| Frankrike | 0,0% | +0,9% | +0,4% |
| Kanada | -0,4% | +1,0% | +1,9% |
Kanada kanske fortsätter att växa ett tag till, men den dåliga siffran för andra kvartalet bådar inte gott, även om det sägs bero på engångseffekter. Jag tvekar om fortsatt tillväxt där.
Framförallt i vändningar brukar prognosmakarna missa rejält och bli tvungna att revidera rejält och det kommer troligen att bli så även denna gång.
Rättning: tabellen blev fel vid första försöket, nu rättad..
2011-09-08
CDS-toppen vecka 36
I januari i år tittade jag på vilka länder i världen som hade högst priser på femåriga kreditswappar (CDS), vilket visar vad marknaden tror om sannolikheten för att landet struntar i att betala någon del av sin statsskuld, alltså gör statsbankrutt. För den som är intresserad av historik har jag gjort sådana genomgångar även i november 2010 och i januari 2010. CDS (credit default swaps eller på svenska kreditswappar) är finansiella derivat som utgör ett slags försäkring mot inställda betalningar på obligationer.
Denna gång tar jag med hela tjugo länder på topplistan, eftersom vi har några nykomlingar på höga CDS-priser. Kroatien och Island har tillkommit då jag nu funnit data för deras kreditswappar.
Sedan 12 januari har en hel del hänt. Grekland är fortfarande i toppen med 2667 - det högsta priset på femåriga CDS-kontrakt jag någonsin sett (i januari låg de på 1053). Idag kom nyheten att Grekland inte kan lämna euron.
Portugal har klättrat från sjätte till tredje plats och priset på dess CDS från 534 till 1037. Om Portugal kan man idag läsa att deras BNP noterade nolltillväxt under andra kvartalet i år efter två kvartal med krympande BNP.
Venezuela, Pakistan, Argentina, Irland och Ukraina ligger kvar bland de sju topplaceringarna på CDS-listan. Venezuela är där eftersom Hugo Chávez fortfarande leder landet och man aldrig vet vad han tar sig till härnäst.
Dubai ligger nu på elfte plats mot åttonde plats i januari, även om deras CDS ligger kvar på ungefär samma pris.
Italien har gått från fjortonde till åttonde plats och priset på dess CDS från 158 till 433, vilket är den mest anmärkningsvärda händelsen. Det lär knappast gå så bra för dess statsfinanser så länge inte Berlusconi och hans regering skärper sig.
Spanien ligger nu på trettonde plats, vilket liksom för Dubai beror på att de blivit omkörda av flera andra länder.
Priset på Belgiens CDS har stigit från 232 till 271 och har därmed gått om exempelvis Lettland och Litauen och ligger i klass med Island. Belgiens avsaknad av regering i över ett år borde spela in i denna prissättning, liksom oron för största banken Dexia och dess stora innehav av grekiska statsobligationer.
Egypten har inte oväntat klättrat i listan, men största ökningen kom i början av året.
Nu gäller denna topplista endast sådana länder där det finns en internationell marknad för kreditswappar på statsskulden. Utöver dessa finns det många länder som av olika skäl inte är intressanta för CDS-marknaden. Länder som Somalia och Zimbabwe finns därför inte med på denna lista, då de i princip är utestängda från de internationella kreditmarknaderna.
Generellt har priserna på kreditswappar ökat sedan i januari, även för "säkra" länder som Sverige och Tyskland. Det kan även vara intressant att se hur listan ser ut för de säkrare länderna. Vet någon var man (gratis) kan finna priser på femåriga kreditswappar för fler länder än de 49 jag har med på min lista får ni gärna tipsa.
Intressant att länder som Peru, Colombia och Mexiko anses såpass säkra vad gäller statsfinanserna - betydligt bättre än flera EU-länder.
Denna gång tar jag med hela tjugo länder på topplistan, eftersom vi har några nykomlingar på höga CDS-priser. Kroatien och Island har tillkommit då jag nu funnit data för deras kreditswappar.
| 1 | Grekland | 2667 |
| 2 | Venezuela | 1113 |
| 3 | Portugal | 1037 |
| 4 | Pakistan | 923 |
| 5 | Argentina | 833 |
| 6 | Irland | 821 |
| 7 | Ukraina | 553 |
| 8 | Italien | 433 |
| 9 | Ungern | 415 |
| 10 | Kroatien | 413 |
| 11 | Dubai | 410 |
| 12 | Egypten | 405 |
| 13 | Spanien | 369 |
| 14 | Bulgarien | 293 |
| 15 | Island | 272 |
| 16 | Belgien | 271 |
| 17 | Litauen | 259 |
| 18 | Lettland | 256 |
| 19 | Turkiet | 232 |
| 20 | Polen | 221 |
- Varken utträde eller uteslutning från euroområdet är möjligt enligt Lissabonfördraget, som stadgar att medlemskap i euroområdet är oåterkalleligt, sade Amadeu Altafaj, talesman för EU-kommissionen, på en pressträff i Bryssel torsdagen.Jag frågar mig bara vad övriga euroländer faktiskt kan göra om Grekland ensidigt bestämmer sig för att lämna euron, till exempel vid en uttagsanstormning. Vidare kan man läsa att Greklands ekonomi försämras snabbare än väntat.
Greklands recession fördjupades under årets andra kvartal, visar färsk statistik på torsdagen. Den grekiska ekonomin krympte med 7,3 procent på årsbasis under andra kvartalet, vilket var mer än en preliminär beräkning på 6,9 procent, enligt säsongsjusterad statistik från den nationella statistikbyrån ELSTAT. [...] Den oväntat djupa recessionen gör det svårare för Greklands regering att nå upp till målet för budgetunderskott i år på 7,6 procent, vilket gäller som villkor för att euroländerna och IMF ska betala ut mer nödlån till landet ur det stödprogram som upprättades 2010.Vi väntar med spänning på slutakten i den grekiska tragedin.
Portugal har klättrat från sjätte till tredje plats och priset på dess CDS från 534 till 1037. Om Portugal kan man idag läsa att deras BNP noterade nolltillväxt under andra kvartalet i år efter två kvartal med krympande BNP.
Portugals regering räknar enligt ett saneringsprogram med att landets ekonomi krymper med 2,2 procent i år och 1,8 procent 2012 för att börja växa igen 2013.Slår denna prognos fel drabbas även statsfinanserna trots åtstramningar och det är väl något sådant som CDS-marknaderna prisar in.
Venezuela, Pakistan, Argentina, Irland och Ukraina ligger kvar bland de sju topplaceringarna på CDS-listan. Venezuela är där eftersom Hugo Chávez fortfarande leder landet och man aldrig vet vad han tar sig till härnäst.
Dubai ligger nu på elfte plats mot åttonde plats i januari, även om deras CDS ligger kvar på ungefär samma pris.
Italien har gått från fjortonde till åttonde plats och priset på dess CDS från 158 till 433, vilket är den mest anmärkningsvärda händelsen. Det lär knappast gå så bra för dess statsfinanser så länge inte Berlusconi och hans regering skärper sig.
Spanien ligger nu på trettonde plats, vilket liksom för Dubai beror på att de blivit omkörda av flera andra länder.
Priset på Belgiens CDS har stigit från 232 till 271 och har därmed gått om exempelvis Lettland och Litauen och ligger i klass med Island. Belgiens avsaknad av regering i över ett år borde spela in i denna prissättning, liksom oron för största banken Dexia och dess stora innehav av grekiska statsobligationer.
Egypten har inte oväntat klättrat i listan, men största ökningen kom i början av året.
Nu gäller denna topplista endast sådana länder där det finns en internationell marknad för kreditswappar på statsskulden. Utöver dessa finns det många länder som av olika skäl inte är intressanta för CDS-marknaden. Länder som Somalia och Zimbabwe finns därför inte med på denna lista, då de i princip är utestängda från de internationella kreditmarknaderna.
Generellt har priserna på kreditswappar ökat sedan i januari, även för "säkra" länder som Sverige och Tyskland. Det kan även vara intressant att se hur listan ser ut för de säkrare länderna. Vet någon var man (gratis) kan finna priser på femåriga kreditswappar för fler länder än de 49 jag har med på min lista får ni gärna tipsa.
| 21 | Kazakhstan | 212 |
| 22 | Ryssland | 197 |
| 23 | Slovenien | 182 |
| 24 | Indonesien | 175 |
| 25 | Frankrike | 174 |
| 26 | Israel | 170 |
| 27 | Sydafrika | 159 |
| 28 | Peru | 157 |
| 29 | Brasilien | 152 |
| 30 | Colombia | 152 |
| 31 | Mexiko | 151 |
| 32 | Slovakien | 151 |
| 33 | Thailand | 138 |
| 34 | Sydkorea | 135 |
| 35 | Estland | 132 |
| 36 | Österrike | 131 |
| 37 | Malaysia | 124 |
| 38 | Tjeckien | 118 |
| 39 | Kina | 116 |
| 40 | Danmark | 110 |
| 41 | Japan | 109 |
| 42 | Chile | 101 |
| 43 | Holland | 83 |
| 44 | Tyskland | 79 |
| 45 | Storbritannien | 76 |
| 46 | Finland | 73 |
| 47 | Sverige | 57 |
| 48 | Norge | 46 |
| 49 | USA | 35 |
2011-09-07
Schweiziskt valutavansinne med mera
Igår förmiddag hade den schweiziska centralbanken tröttnat på sin "övervärderade" valuta och bestämde sig för att sätta ett golv på 1,20 schweizerfranc per euro, kosta vad det kosta vill. De sade att de står beredda att köpa "obegränsade mängder" utländsk valuta för att hålla kursen nere.
Den schweiziska centralbanken tänker alltså fylla upp sin balansräkning med euro som de köper för schweizerfranc. Fullständigt vansinne. Nåja, dagens besked fick schweizerfrancens kurs mot euron att uppföra sig så här.
Kursen hoppade på cirka 45 sekunder från 1,12 till 1,21 - frågan är hur många valutahandlare och spekulanter som fick sig en rejäl käftsmäll. Tittar vi i ett längre perspektiv ser francen mot euron ut så här (sista dagen saknas i diagrammet).
Francen har sedan finanskrisens början 2007 stärkts mot euron och stärkningstakten har ökat. För någon vecka sedan var det nästan nere på 1 franc per euro, men studsade tillbaka. När francen så stärktes igen den senaste veckan kom alltså vansinnesåtgärden.
Det verkar ännu så länge inte som om några övriga centralbanker medverkar i valutainterventionen och frågan är hur länge schweizarna kommer att lyckas hålla sin valuta nertryckt. Risken finns dessutom att många kommer att spekulera i att de snart blir tvungna att släppa sitt "golv" på 1,20. Det känns tämligen riskfritt att köpa på sig schweizerfranc för lite drygt 0,83 euro styck (alltså 1 / 1,20) och sitta och vänta på att centralbanken ger upp. Risken för att schweizerfrancen plötsligt skulle försvagas mer mot euron får väl anses vara minimal. Så hur mycket motspekulation klarar schweiziska centralbanken av innan de ger upp? Och hur kommer den schweiziska centralbanken att må i längden?
En effekt av den schweiziska valutainterventionen var att guldet gick mot nya prisrekord.
När centralbanker börjar ta till sådana här extrema åtgärder förstår man att någonting håller på att gå rejält snett i det globala finansiella systemet. Den schweiziska centralbanken ger genom gårdagens pressmeddelande en kraftig varningssignal!
Apropå krisen så kan man läsa att man kan spela hos spelbolag på vilket land som först lämnar eurosamarbetet. Grekland är såklart en lågoddsare och Tyskland är högoddsare.
ZeroHedge noterar att VD:n för Dexia, Belgiens största bank med tillgångar på 163 procent av BNP, just avgått. Jag har nämnt Dexia förut, då de räddades av belgiska staten och Federal Reserve 2008, men nu är i riskzonen igen bland annat på grund av stor utlåning till Grekland.
Från Italien rapporterades i måndags att demonstranter ockuperade Milanobörsen. Igår var det stora demonstrationer och strejker över hela landet mot regeringens förslag till sparpaket.
Idag kan också bli en spännande dag då den tyska konstitutionsdomstolen ska komma med sitt utslag om räddningspaketen för eurozonens krisländer.
Idag kommer också Riksbankens räntebesked klockan 9.30, där många har börjat tvivla på att de kommer att höja igen och många ifrågasätter Riksbankens bedömningar. Cornucopia gjorde en snabbenkät om vad Riksbankens räntebeslut blir. Det ser enligt den ut att bli en höjning, även om många också röstat på oförändrad ränta. Jag skulle vilja påminna om min egen ränteprognos från februari i år, som fortfarande gäller.
Den schweiziska centralbanken tänker alltså fylla upp sin balansräkning med euro som de köper för schweizerfranc. Fullständigt vansinne. Nåja, dagens besked fick schweizerfrancens kurs mot euron att uppföra sig så här.
Kursen hoppade på cirka 45 sekunder från 1,12 till 1,21 - frågan är hur många valutahandlare och spekulanter som fick sig en rejäl käftsmäll. Tittar vi i ett längre perspektiv ser francen mot euron ut så här (sista dagen saknas i diagrammet).
Francen har sedan finanskrisens början 2007 stärkts mot euron och stärkningstakten har ökat. För någon vecka sedan var det nästan nere på 1 franc per euro, men studsade tillbaka. När francen så stärktes igen den senaste veckan kom alltså vansinnesåtgärden.
Det verkar ännu så länge inte som om några övriga centralbanker medverkar i valutainterventionen och frågan är hur länge schweizarna kommer att lyckas hålla sin valuta nertryckt. Risken finns dessutom att många kommer att spekulera i att de snart blir tvungna att släppa sitt "golv" på 1,20. Det känns tämligen riskfritt att köpa på sig schweizerfranc för lite drygt 0,83 euro styck (alltså 1 / 1,20) och sitta och vänta på att centralbanken ger upp. Risken för att schweizerfrancen plötsligt skulle försvagas mer mot euron får väl anses vara minimal. Så hur mycket motspekulation klarar schweiziska centralbanken av innan de ger upp? Och hur kommer den schweiziska centralbanken att må i längden?
- Det kommer att få en enorm påverkan på den egna balansräkningen. Det är faktiskt svårt att se hur de ska kunna upprätthålla den kursen utan medverkan från Europeiska centralbanken (ECB), säger Carl Hammer, valutastrateg på SEB, till TT.I den "flykt till säkerhet" som nu präglar finansmarknaderna är inte längre schweizerfrancen lika attraktiv när den i princip peggats mot euron, så möjligheten finns att andra "säkra" valutor stärks, exempelvis den norska eller svenska kronan, japanska yenen eller kanadensiska dollarn.
En effekt av den schweiziska valutainterventionen var att guldet gick mot nya prisrekord.
Guldpriset har stigit med nästan 35 procent i år och flera bedömare tror att uppgångarna för den ädla metallen fortsätter.Bloggrannen Cornucopia konstaterar att guldet har gått nästan dubbelt så bra som börsen hittills i år.
När centralbanker börjar ta till sådana här extrema åtgärder förstår man att någonting håller på att gå rejält snett i det globala finansiella systemet. Den schweiziska centralbanken ger genom gårdagens pressmeddelande en kraftig varningssignal!
Apropå krisen så kan man läsa att man kan spela hos spelbolag på vilket land som först lämnar eurosamarbetet. Grekland är såklart en lågoddsare och Tyskland är högoddsare.
ZeroHedge noterar att VD:n för Dexia, Belgiens största bank med tillgångar på 163 procent av BNP, just avgått. Jag har nämnt Dexia förut, då de räddades av belgiska staten och Federal Reserve 2008, men nu är i riskzonen igen bland annat på grund av stor utlåning till Grekland.
Från Italien rapporterades i måndags att demonstranter ockuperade Milanobörsen. Igår var det stora demonstrationer och strejker över hela landet mot regeringens förslag till sparpaket.
På flera platser hamnade demonstranter i bråk med polisen, brände flaggor samt kastade ägg och rökbomber mot bankkontor. [...] Strejken gjorde att många flygplan, tåg, bussar och färjor ställdes in eller försenades. Dessutom höll museum, gallerier och stora turistattraktioner stängt. Sjukhus och postkontor påverkades också. [...] Protesterna var dock inte lika omfattande som de varit i Spanien och Grekland.Lycka till, Berlusconi! Demonstrationerna kan nog bli värre framöver - italienarna är inte kända för att härda ut i tysthet.
Idag kan också bli en spännande dag då den tyska konstitutionsdomstolen ska komma med sitt utslag om räddningspaketen för eurozonens krisländer.
Idag kommer också Riksbankens räntebesked klockan 9.30, där många har börjat tvivla på att de kommer att höja igen och många ifrågasätter Riksbankens bedömningar. Cornucopia gjorde en snabbenkät om vad Riksbankens räntebeslut blir. Det ser enligt den ut att bli en höjning, även om många också röstat på oförändrad ränta. Jag skulle vilja påminna om min egen ränteprognos från februari i år, som fortfarande gäller.
Däremot tror jag att Riksbanken kommer att fortsätta att höja räntan med 0,25 procentenheter vid vart och ett av de tre närmast kommande räntebesluten (20 april, 5 juli, 7 september). När det sen är solklart att nästa finanskris slagit till med full kraft och bankerna skriker högt kommer Riksbanken att tvingas paniksänka räntan mot nära noll igen. Detta är min gissning, men med stor osäkerhetsmarginal (plus minus två räntebesked), beroende på hur långt bort nästa finanspanik är. Jag vet att det är farligt att komma med prognoser, men att detta händer känner jag mig tämligen säker på. Frågan är bara när. Det finns alltför många obalanser i det globala finanssystemet som bara väntar på att blomma ut och utlösa fullskalig kris.Vi får se om jag får helt rätt, eller om jag måste ta till osäkerhetsmarginalen på plus minus två räntebesked. Nästa räntebeslut ligger såpass långt fram som 27 oktober och då borde vi enligt min prognos få se en första räntesänkning, vilket inte känns helt orimligt så som det globala finansiella systemets hälsotillstånd ser ut.
2011-09-05
EU och gasberoendet
Idag har SvD en ypperlig artikel om hur Sverige är på väg in i ett beroende av rysk fossilgas. Äntligen vågar mainstream-media säga den bistra sanningen om energisituationen. Man tar bland annat upp att vår gasleverantör Danmark passerade kulmen för sin gasproduktion år 2005 och så snart som 2012 kan komma att upphöra med sin export. Men det "löser" sig tydligen genom att vi kan importera gas från Ryssland via Nordstream-ledningen och Tyskland.
Nu är det inte bara Sverige som är beroende av Rysslands gas, utan det gäller i ännu högre grad övriga EU. Nedan ser ni nettoimport, produktion och konsumtion av fossilgas för EU:s medlemsländer samt Norge (enhet miljarder kubikfot, källa EIA, siffror för 2009).
De enda nettoexportörerna är alltså Norge, Holland och Danmark, men de räcker inte till, utan EU måste importera ytterligare 7800 miljarder kubikfot fossilgas årligen, mestadels från Ryssland, vilket är drygt 43 procent av konsumtionen.
Några EU-länder som är stora gaskonsumenter och samtidigt nästan helt beroende av gasimport är Spanien, Italien, Frankrike och Belgien. Vi vet samtidigt att Spanien, Italien och Belgien tillhör BIGPISS-klubben med dåliga statsfinanser och Frankrike kan snart gå med i klubben. Vi vet också från exemplet Ukraina att Ryssland inte tvekar att stänga av gasen om man inte får betalt. Eurokrisen riskerar alltså att leda till energikris. Euron verkar överhuvudtaget ha skapat fler problem än vad den har löst.
I Sverige har naturgasen spelat en relativt undanskymd roll, men sedan 2008 har naturgaskonsumtionen ökat med hela 80 procent, till 1,7 miljarder kubikmeter per år. Det motsvarar 3,5 procent av Sveriges energibehov. Ur ett regionalt perspektiv är gasen betydligt viktigare. 2000-talet har sett två betydande investeringar i naturgasbaserad fjärrvärme, varav en anläggning återfinns i Malmö och en på Hisingen i Göteborg. De båda kraftvärmeverken levererar 40 respektive 35 procent av de båda städernas fjärrvärme. Men de producerar dessutom tillräckligt mycket ström för att kunna försörja Malmö två gånger om. Båda kan i nödfall eldas med olja, dock med en betydande effektminskning.Malmö och Göteborg har alltså gjort bort sig rejält när de gjort sig beroende av fossilgas för sin fjärrvärme. Cornucopia tar upp detta idag. En gasledning från Norge skulle visserligen ge en viss respittid, men bara i ytterligare något årtionde då Norge förväntas nå gaskulmen runt 2020. Det finns även många andra europeiska länder som vill köpa Norges gas, så det kan bli svårt för Sverige att kapa åt sig sin bit där. Västsverige blir alltså beroende av Ryssland för gasleveranser.
Det är dock inte bara energiproducenter som använder naturgas. I tysthet har gasen fått en mycket stor betydelse för den västsvenska industrin, där över 2000 företag brukar den som bränsle eller råvara. Gasen har i många fall ersatt olja och kol och anses idag spela en ”kritisk” roll för regionens största industrier. På det stora hela uppskattas naturgasen svara för runt 20 procent av energibehovet i de 30 kommuner som idag är inkopplade på det svenska stamnätet.
Nu är det inte bara Sverige som är beroende av Rysslands gas, utan det gäller i ännu högre grad övriga EU. Nedan ser ni nettoimport, produktion och konsumtion av fossilgas för EU:s medlemsländer samt Norge (enhet miljarder kubikfot, källa EIA, siffror för 2009).
De enda nettoexportörerna är alltså Norge, Holland och Danmark, men de räcker inte till, utan EU måste importera ytterligare 7800 miljarder kubikfot fossilgas årligen, mestadels från Ryssland, vilket är drygt 43 procent av konsumtionen.
Några EU-länder som är stora gaskonsumenter och samtidigt nästan helt beroende av gasimport är Spanien, Italien, Frankrike och Belgien. Vi vet samtidigt att Spanien, Italien och Belgien tillhör BIGPISS-klubben med dåliga statsfinanser och Frankrike kan snart gå med i klubben. Vi vet också från exemplet Ukraina att Ryssland inte tvekar att stänga av gasen om man inte får betalt. Eurokrisen riskerar alltså att leda till energikris. Euron verkar överhuvudtaget ha skapat fler problem än vad den har löst.
2011-09-02
Många tjänsteyrken kommer att försvinna
Bloggaren Morgonsur skrev igår en Framtidsspaning där jag måste citera följande om hur det kommande decenniets ekonomiska nedgång kan te sig.
Igår kom fler negativa konjunkturtecken. Inköpschefsindex för eurozonens tillverkningsindustri föll till 49,0 i augusti, ned från 50,4 i juli och sämre än den preliminära siffran 49,7.
Även SILFs svenska inköpschefindex föll.
Låt mig istället sia om att vi får en period på något decennium där yrken som derivatmäklare, hundfrisör, nagelskulptör, eventmakare och personlig tränare generellt får hårdare tider, medan arbeten med mer direkt identifierbar nytta som bonde, skogsarbetare, mekaniker, lokförare, sjöman, läkare och enklare tillverkningsindustri återtar en större andel av den totala mängden arbetstillfällen.För alla som tror på evig tillväxt och hoppas att tjänstesamhället ska ge oss det så är det värt att tänka på att många av de yrken som kommer att försvinna i en ekonomisk nedgång är tjänster som konsumenterna kommer att prioritera bort - "derivatmäklare, hundfrisör, nagelskulptör, eventmakare och personlig tränare".
Igår kom fler negativa konjunkturtecken. Inköpschefsindex för eurozonens tillverkningsindustri föll till 49,0 i augusti, ned från 50,4 i juli och sämre än den preliminära siffran 49,7.
Både produktion och orderingång viker, visar index, som ger bilden av en lågkonjunktur som sprider sig från eurozonens periferi till de största ekonomierna: Tyskland och Frankrike.Det är första gången sedan september 2009 som indexet faller under 50.
Även SILFs svenska inköpschefindex föll.
PMI-totalt sjönk till 48,7 i augusti jämfört med 50,1 i juni och innebär att indexet är utanför tillväxtzonen för första gången sedan maj 2009. Återhämtningen i svensk industri har därmed stannat upp och istället synes en konjunkturnedgång ha inletts Bilden av en väsentligt svagare industrikonjunktur jämfört med i våras framstår tydligt.Läs också Fria tidningens intervju med Martin Saar, ordförande i föreningen Aspo Sverige, om den nya finanskrisen.