Spaning 2010: Statsbankrutt

Efter att ha utvärderat mina gissningar för 2009 är det så dags att försöka gissa lite om 2010. Huvudtemat tror jag blir Finanskrisen 2.0. Eller "dubbeldipp" som Världsbankens chefsekonom Justin Lin sade igår.

"Grunden för återhämtningen är väldigt ömtålig", sade han i en kommentar.

"Vi kan komma att få en dubbeldipp", sade han och hänvisade till att överskottet i den globala kapaciteten kan komma att ligga kvar till år 2014.

Min första trendspaning för år 2010 blir den överhängande risken för att vissa stater ställer in betalningarna på statsskulden, alltså någon form av statsbankrutt. DI skrev i måndags om de tio länder som marknaden anser ha mest riskfyllda statspapper. Listan har gjorts genom att titta på riskpremien för femåriga CDS-kontrakt. CDS, eller kreditswappar, är finansiella derivat som utgör ett slags försäkring mot inställda betalningar på obligationer.

1	Ukraina	972,5
2	Argentina	958,9
3	Venezuela	945,3
4	Pakistan	717,7
5	Lettland	513,3
6	Island	499,9
7	Dubai	432,5
8	Litauen	285,6
9	Grekland	249,4
10	Libanon	245,6

Som jämförelse ligger femåriga CDS-kontrakt på Sveriges förhållandevis riskfria statsskuld på 49,2.

Det talas mycket om USA:s och Japans gigantiska statsskulder, men de har den stora fördelen att kunna låna pengar i sin egen valuta. Länderna på listan ovan måste låna i utländsk valuta, förutom Grekland. Att Grekland hamnar på tio i topp trots att de kan låna i sin egen valuta visar hur illa skötta deras statsfinanser är. Frågan är hur det går för Grekland och hur det påverkar euron. I torsdags hade femåriga CDS-kontrakt på Greklands statsskuld stigit till 340 punkter och de har därmed gått om Litauen i risk. Grekiska tioåriga statsobligationer handlades i fredags till en ränta på 5,99%, att jämföras med tyska tioåriga räntan på 3,26%. Risken är också stor för att Grekland får sällskap i klubben euroländer med riskfylld statsskuld av Spanien, Portugal och kanske Irland. Italien har visserligen också stor statsskuld, men skillnaden mot övriga PIIGS är att den till största delen innehas av landets egna invånare.

Att Ukraina ligger i topp förvånar inte då IMF pumpat in miljarder i nödlån. BNP har störtdykt och med den skatteintäkterna. Jag skulle tro att oro för politisk instabilitet också spelar in här.

Tvåa på listan är Argentina, vars statsfinansiella framtidsutsikter inte är lika genomusla som Ukrainas, även om de har uppenbara problem som jag nämnde igår. Men Argentina ställde in betalningarna 2002 och allt är ännu inte utrett i den härvan.

Trean Venezuela tog jag också upp igår. Visserligen borde de kunna ha en stark statsbudget med sina oljeinkomster, men världens kreditgivare är troligen oroliga för vad vildhjärnan Chávez kan ställa till med.

Att Pakistan ligger på fjärde plats torde bero på att landet är en politisk krutdurk av islamisk fanatism som bara väntar på att explodera. Risken är stor att vi få se mer politiskt våld där i år. Vi får hoppas att landets styre inte kollapsar, med tanke på kärnvapeninnehavet.

Geografiskt närmast oss ligger femteplatsens Lettland, som har en minst sagt problematisk process att ta sig igenom för att få rätsida på statsfinanserna. Som jag ser det är en devalvering under 2010 nästan oundviklig, och världens kreditgivare verkar ha ungefär samma syn på saken att döma av CDS-priserna.

Att Island, Dubai och Litauen finns med på listan är inte heller så konstigt. Libanon har inte synts så mycket i media den senaste tiden, men där finns ständigt risken för nytt inbördeskrig av något slag.

Nu frågar sig vän av ordning kanske varför inte länder som Somalia, Zimbabwe eller Haiti finns med på denna lista. Det borde ju vara ännu mer riskfyllt att låna ut till dem. Nu är det så att undersökningen bara omfattade 62 länder där det finns en internationell marknad för kreditswappar på statsskulden. Utöver dessa finns det många länder som av olika skäl inte är intressanta för CDS-marknaden. Men i förra veckan kunde man läsa att CDS:er på Iraks statsskuld numera åter finns prissatta på marknaden, med ett pris runt 475 punkter. Irak ligger därmed mellan Island och Dubai i listan ovan och petar ut Libanon från tio-i-topp.

För att återgå till själva spaningen så väntar jag mig att ett antal länder på något vis hamnar i statsbankrutt under 2010. Antingen att de ställer in betalningarna på statsskulden eller vidtar någon annan drastisk åtgärd som gör att deras statspapper tappar kraftigt i värde. Tio-i-topplistan ovan är en bra början för att hålla koll på riskerna. Sen får vi återkomma till följdeffekterna av respektive land om och när det blir aktuellt. Håll utkik efter de engelska uttrycken "sovereign debt crisis" (statsskuldskris) och "sovereign default" (statsbankrutt).

[Andra bloggar om statsskuld, ukraina, argentina, venezuela, lettland, island, dubai, grekland, litauen, statsbankrutt]