Den grekiska statsbankrutten bedöms av marknaderna alltså vara överhängande, men under tiden diskuterar EU-ledarna detaljer i det ännu inte genomförda andra stödpaketet till grekiska staten.
Tidigare under dagen sade förbundskanslern i en radiointervju att Europa gör allt som går för att undvika att Grekland tvingas ställa in betalningarna.Det är dags för Europas ledare att se sanningen i vitögat och istället koncentrera sig på att mildra följdeffekterna av den oundvikliga statsbankrutten. Landets statsskuld är redan runt 160 procent av BNP och man lyckas trots sparpaket inte hålla det årliga underskottet i statsfinanserna under 9 procent varken i år eller nästa år.
Hon upprepade även att hon vill se hårdare sanktioner mot länder som bryter mot EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.Lite sent påtänkt kan man tycka. 2010 bröt samtliga EU-länder utom Danmark, Estland, Luxemburg, Finland och Sverige mot gränsen för statsskuldens storlek eller budgetunderskottets storlek. Ska dessa fem små EU-länder straffa alla övriga på något vis?
Det är verkligen hög tid att förbereda sig på följdeffekterna av en grekisk betalningsinställelse. Marknadens förtroende för exponerade banker faller raskt och aktiekurserna för bland annat franska Société Générale, BNP Paribas och Crédit Agricole har dykt, liksom för tyska Deutsche Bank och Commerzbank, belgiska Dexia, samt italienska UniCredit och Intesa SanPaolo. Som man ser av de absurda marknadsräntorna så är ECB:s stödköp av grekiska statsobligationer tämligen verkningslösa, men trots det kan de fortsätta.
I ECB:s direktion kan nämligen Grekland tillsammans med andra problemländer lägga sina röster för att fortsätta stödköpa grekiska statsobligationer. Det behövs bara en enkel majoritet för att köra över Tyskland.En härligt absurd situation!
Det är som bekant inte bara Grekland som är problemet. Grekland är hanterbart i storlek, men Italien är för stort. Italienarna lever nu på hoppet att Kina ska stödköpa deras statsobligationer, men Italiens statsskuld är såpass stor att åtminstone hittillsvarande stödköp inte riktigt räcker till.
Trots Europeiska Centralbankens fortsatta stödköp av spanska och italienska statsobligationerna fortsätter krisländernas räntor att pressas uppåt. Under de senaste fem dagarna har det italienska räntegapet mot tyska statspapper ökat med runt 40 punkter och ländernas räntor närmar sig sommarens rekordnivåer.Under tiden urartar situationen i Grekland allt mer. För sjunde månaden i rad sjönk inlåningen i grekiska banker i juli. Sedan januari 2010 har inlåningen sjunkit med 20 procent eller 46 miljarder euro, vilket betyder runt 38000 kronor per invånare.
För att ytterligare förvärra situationen så har de grekiska skatteindrivarna åter gått ut i en tvådagarsstrejk i protest mot sänkta löner, vilket som ni säker förstår inte är positivt för Greklands statsfinanser. Risken verkar överhängande att landet inte lever upp till kraven för att få nästa nödutbetalning från EU och IMF.
Jag skulle gissa att den grekiska statsbankrutten kommer väldigt snart, kanske redan nu i helgen. Sådana här saker brukar förläggas till helger - jämför Lehmankonkursen. Statsbankrutten lär följas av en skarp nedgång på samtliga världens börser, men sedan gissar jag att vi får en uppstuds efter några dagar när man märker att problemet var hanterbart. Trots allt borde ju marknaderna vid det här laget prisa in större delen av effekterna av en grekisk betalningsinställelse.
Jämför med hur det gick när Bear Stearns gick under i mars 2008 - då dök aktiebörserna först, men studsade sedan upp rejält. Låt er dock inte luras av uppstudsen att allt skulle vara frid och fröjd - det finns många stora problem kvar, men uppstudsen kan vara i någon månad. Spelar man på den uppstudsen bör man vara beredd att ta hem vinsten så fort nya svagheter visar sig.
Financial Times har apropå allt detta gjort en fin interaktiv karta där man kan se hur exponerade olika europeiska länders banker är mot andra europeiska länder. Klicka på valfritt BIGPISS-land (eller annat land i riskzonen) för att se var effekterna kommer att märkas.
Inlägg
And let the end games begin..
SvaraRaderaVarför är räntan på ettåriga grekiska statsobligationer högre än tioåriga? Risken att Grekland ställer in betalningarna borde ju vara högre på 10 års sikt än ett år. Vad har jag missat?
SvaraRaderaQ
Tror inte det tar så lång tid, imorgon eller torsdag troligtvis.
SvaraRaderaFlute, en oerhört bra redovisning och intressanta funderingar om framtiden för Euron och EU. Det där med exakt tidpunkt för en statsbankrutt kan diskuteras. Om det sker så kommer det knappast att kallas statsbankrutt. Det blir i vanlig ordning en ometikettering. Till vad kan man ju fundera på.
SvaraRaderaSen är ju frågan vad händer i Grekland, vad händer med EU om det går så långt som till "statsbankrutt? Vilket är mest gynnsamt för EU som helhet. Sen har jag alltid förvånats över finansvärldens inkl politikernas oerhörda påhittighet och seghet!
Det är inte bara finansvärlden som är påhittig och seg, denna överlag goda egenskap borde vara allmän.
SvaraRaderaFöre insikten om att det finns stora resursproblem arbetar den segheten emot oss, efter att insikten finns arbetar den för oss.
Det skall bli intressant att se vilka slutsatser som blir allmängiltiga efter att krisen har passerat den nu påbörjade fasen, jag tror inte att allmänheten drar samma slutsatser i alla länder.
Tyvärr vet jag inte var man skall applicera den lilla hävstången för att få upp resursbrister på topp tre listan över krisanledningar. En av de bästa chanserna skulle kunna vara elprisets variationer.
"Varför är räntan på ettåriga grekiska statsobligationer högre än tioåriga"
SvaraRaderaRäntan är per år och om de klarar första året så är oddsen större att de klarar resten. 1,246^10 = 900% på 10 år.
Jag tror Grekland kommer ställa in betalningar snart, Italien likaså. Däremot tror jag inte vårlden kommer gå under. Ja, en uppsjö banker kommer att konkursa, men det händer hela tiden. Staten får gå in och ta över verksamheten, rensa upp lånen och sen sälja ut det hela. Så som vi gjorde i början 90-talet. Kanske kommer man skapa någon slags bankmyndighet i EU som sköter det hela.
Efter Grekland har ställt in betalningar så kommer bankerna bli försiktagre med att låna ut till dem.
Varför skulle bankerna bli försiktigare när det inte rör de minsta lilla att det går åt helvete?
SvaraRaderaVinsterna är privata medan förluster får staten ta hand om. Tills det blir så att ägare och folk som jobbar där riskerar att förlora allt och hamna i finkan kommer de ta risker för det kostar inget.
Vettigaste skulle vara att ha en statlig myndighet för lagring och flytt av pengar (vanliga konton, jätte liten negativ ränta som betalar infrastrukturen). Då har folket sina pengar säkert. De som vill investera får göra det genom banker som sedan konkar och folk förlorar pengar om de tar för höga risker. Då blir det naturlig kontroll av det hela för vettiga människor kommer stödja banker som inte tar överdrivna risker. Resten kommer lära sig när de förlorar allt.
AxMi-24: Vettigt förslag med statlig betaltjänst tycker jag. Det fanns ju förresten en sådan i form av Postgirot fram till 2001, då den såldes till halvstatliga vinstdrivande Nordea.
SvaraRaderaKanske dags att återuppliva?
"Varför skulle bankerna bli försiktigare när det inte rör de minsta lilla att det går åt helvete?"
SvaraRaderaDet går illa för aktieägarna. De blir av med pengarna de har satsat. Det borde verka hämmande, iaf. mer hämmande än om Grekland eller bankerna får bailouts.
Men jag håller i grunden med dig. Så länge vi har ett fraktionellt monetärt system så kan man köra pyramidspelet i 10-15 år. Under tiden kan aktiägarna plocka ut massa pengar i form av utdelning.
Lösningen är att avskaffa centralbanken och ha en valuta som är uppbackad (tex. av guld) och sen ha marknadsräntor. Vill många låna så går räntorna upp och om många vill spara så sjunker det. Helt självreglerande. Inga mer centralplanerare på Riksbanken (med en oändligt utbud av krediter) som ska försöka prisreglera räntan efter ett planekonomiskt konsumentprisindex.