Jag läser på SL:s hemsida att all busstrafik till och från Gullmarsplan stängs av 17.45-19.30 idag. Detta med anledning av en så kallad "supportermarsch". Jag har flera gånger haft tillfälle att beskåda när den skränande hopen drar förbi, kastandes smällare och bengaler mot tunnelbanetåg och andra mer eller mindre våldsamma ordningsstörningar.
Är det ingen som har funderat på att istället för att stänga av en av stadens viktigaste* knutpunkter för kollektivtrafiken, så kunde man stänga av supportrarna? De har inte precis visat att de är mogna att hantera situationen. Istället för att låta dem störa tusentals pendlande Södertörnsbor genom att blockera kollektivtrafikens knutpunkt kunde man låta dem marschera från något annat ställe än Södermalm. Låt exempelvis supportrarna marschera från Enskede gård, eller varför inte från Hammarbyhöjden, vilket ju rimmar bra med lagets namn. Eller ännu enklare stoppa marschen helt detta år, så att huliganerna får ett år på sig att fundera ut hur de ska hålla en rimlig ordning.
Dessutom funderar jag på om bevakning av dem som ska beskåda en fotbollsmatch ska vara prioriterad verksamhet för polisen. Åtminstone borde supporterklubbarna tvingas betala övervakningen av spektaklet.
Tillägg: Läs även trafiklandstingsrådets synpunkter på polisens prioritering. Observera även att marschen inte har polistillstånd.
Apropå fotbollssupportrar läste jag att en pressfotograf blivit attackerad inför en match. "Fotografen kom ganska nära och supportrarna blev provocerade av detta och gick till attack." Det är inte heller någon enstaka händelse - en pressfotograf blev attackerad vid supportermarschen 2014. Nej, men sånt trodde jag bara hände i Rinkeby? Inte gör väl "vanliga" svenskar så?
* Från Gullmarsplan går de flesta bussar mot olika förorter på Södertörn.
Visar inlägg med etikett kollektivtrafik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kollektivtrafik. Visa alla inlägg
2014-10-15
Förbifarten ofinansierad!
Idag kom besked från den nya rödgröna majoriteten i Stockholms stadshus att alla pengar från trängselskatten ska gå till kollektivtrafik istället för Förbifart Stockholm de närmaste sju åren. I mitt tycke ett mycket klokt beslut att inte slänga ut tiotals miljarder kronor på en onödig motorvägstunnel som redan när den är färdigställd kommer att ha spelat ut sin roll. Så här skrev jag 2012:
Oberoende av oljetoppen så finns en hel del andra argument mot att bygga Förbifart Stockholm. Som tolv forskare från KTH och VTI skrev på DN Debatt i september så har utvecklingen de senaste åren förändrat förutsättningarna för detta vägbygge.
Det känns idag inte sannolikt att staten skulle gå in och betala alla de bortåt 40 miljarder kronor som förbifarten kommer att kosta när nu 23 miljarder i finansiering från trängselskatten faller bort. Alltså kommer troligen bygget av Förbifart Stockholm att ställas in. Good riddance!
De flesta av världens större oljeproducenter har redan passerat sin maximala oljeutvinning, exempelvis faller Norges oljeproduktion sedan millenieskiftet med i genomsnitt 6 procent per år och Storbritannien har gått från att vara oljeexportör till att importera en del av sitt oljebehov.Redan 2009 skrev jag om Förbifarten:
Därmed kan vi se fram emot minskande bilåkning och Förbifarten blir helt onödig.
Vi kan inte heller förvänta oss att vi ska hitta något annat sätt att driva biltrafik i samma omfattning som nu. Biobränslen kan inte ge någon ökad biltrafik. Verkligheten säger något annat. Vi kan inte ersätta mer än 10-15% av vår förbrukning av bensin och diesel med jordbruksbaserade råvaror, och som mest 25% om vi också använder skogsråvara.
Elbilar då? De är beroende av olika sällsynta ämnen för batterierna, t.ex. lantan eller litium. Detta gör att de blir väldigt dyra - alltför dyra för gemene man. Dessutom finns knappt något av den enorma infrastruktur som behövs och var den extra elen ska tas ifrån säger ingen. För att driva elbilar i större omfattning skulle vi behöva något nytt kärnkraftverk. Än så länge finns nya kärnkraftverk i Sverige inte ens på planeringsstadiet och kärnkraftverk tar många år att bygga och kostar väldigt mycket.
Fatih Birol, chefsanalytiker vid IEA (International Energy Agency, OECD:s energiorgan) gick för en månad sedan ut och varnade för att världens oljeproduktion kommer att börja minska inom tio år [...] att världen inom tio år har passerat oljekrönet innebär alltså att det skulle vara minst ett år innan Förbifart Stockholm invigs.Vad gäller Sveriges oljeimport så kommer förresten vårt grannland Danmark att övergå till att bli oljeimportör redan nästa år efter att sedan 1990-talet ha varit en nettoexportör av olja. Bland annat har Sverige importerat en stor del av sin olja från Danmark.
[...]
Min slutsats blir alltså att det inte finns någon möjlighet att trafikvolymen i Stockholmsområdet kommer att öka till år 2020 då Förbifart Stockholm beräknas stå färdig. Istället handlar det om minskad trafikvolym, vilket kommer att automatiskt lösa många av problemen med bilköer.
Oberoende av oljetoppen så finns en hel del andra argument mot att bygga Förbifart Stockholm. Som tolv forskare från KTH och VTI skrev på DN Debatt i september så har utvecklingen de senaste åren förändrat förutsättningarna för detta vägbygge.
Stockholmsregionens invånare har i betydande utsträckning förändrat sitt dagliga resande under senare år. Trots att länets befolkning ökade med ett helt Västerås mellan 2008 och 2012 minskade samtidigt det totala bilresandet något. Kollektivresandet ökade däremot och cykelresandet över innerstadssnittet fördubblades mellan år 2000 och år 2012. En annan intressant trend är att andelen som har körkort minskar i stora delar av befolkningen.Trots detta har före detta finansborgarrådet Sten Nordin fastnat i avgasröret och tycker inte om att trängselskattpengarna tas från förbifarten för att satsas på vettigare investeringar. Även om man vill använda pengarna till vägbyggen finns betydligt mer effektiva vägbyggen man kan satsa på än just en svindyr motorvägstunnel under Mälaren, som jag påpekade förra året när jag skrev om peak car och förbifarten. Just "peak car" är det mest intressanta - även forskarna från KTH och VTI pekar på dess effekter.
[...]
Ytterligare en aspekt handlar om kostnaden. Att bygga Förbifart Stockholm bedöms av Trafikverket kosta 31 miljarder kronor eller mer. Det är väsentligt att analysera vad dessa resurser skulle kunna åstadkomma om de i stället satsades på mer yteffektiva och långsiktigt hållbara lösningar såsom kollektiv-, gång- och cykeltrafik. I många andra storstäder världen över har det skett en omorientering av detta slag under senare år. Där har medborgare, politiker och näringsliv upptäckt fördelarna i klimatsmarta och yteffektiva lösningar, inte bara av miljöskäl, utan också av hälso- och rättviseskäl och för att det ofta är ekonomiskt mer fördelaktigt.
Det känns idag inte sannolikt att staten skulle gå in och betala alla de bortåt 40 miljarder kronor som förbifarten kommer att kosta när nu 23 miljarder i finansiering från trängselskatten faller bort. Alltså kommer troligen bygget av Förbifart Stockholm att ställas in. Good riddance!
2014-01-07
Gong-gong för järnvägen?
"En gång är ingen gång, två gånger är en gong-gong"
Så har det hänt igen - ett urspårat godståg på infarten till Stockholm, mindre än två månader efter att det hände sist. Två spår avstängda, stora störningar i tågtrafiken både lokalt, regionalt och fjärrtåg.
Tågforskaren Rebecca Forsberg är inte förvånad, eftersom Trafikverket inte hinner med underhållet. SJ:s tidigare ordförande Ulf Adelsohn påminner om att SJ:s styrelse redan 2005 ville att man skulle satsa på underhåll av befintliga järnvägar istället för att bygga nytt. Rebecca Forsberg beskriver vad hon ser som en delorsak.
Dagens olycka borde verkligen vara en gong-gong som väcker ansvariga och får dem att inse att det verkligen måste satsas på att underhålla den befintliga infrastrukturen på järnvägen istället för att satsa på tjusiga nybyggnadsprojekt.
Görs inget tvingas man troligen att sänka hastigheten på vissa sträckor, varvid det blir stora problem med att hålla ihop den transportintensitet samhället har anpassat sig till. Sänkt hastighet skulle dels förlänga restiderna, dels ge glesare turtäthet. Därmed faller för många möjligheten bort att bo i exempelvis Eskilstuna och jobba i Stockholm. Kalkylen skulle inte längre gå ihop sig tidsmässigt. Att pendla med bil är för många inget rimligt alternativ. De exakta konsekvenserna för pendlingsorterna (Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping, Västerås, Uppsala m.fl.) och näringslivet i Stockholm är svåra att räkna ut, men de är säkerligen inte positiva.
Hos SCB finns statistik över arbetspendlare över kommungränser och länsgränser. Där kan man exempelvis se att 7500 personer år 2012 bodde i Uppsala och pendlar till Stockholm. Antalet personer som bor i Eskilstuna men arbetar i Stockholm har ökat från 978 år 2004 till 1352 år 2012. Utöver detta tillkommer förstås alla som studerar på en annan ort än bostadsorten.
Det handlar alltså om stora samhällsekonomiska konsekvenser av eftersatt underhåll av järnvägarna. Kommer någon politiker att ta tag i detta på ett vettigt sätt?
Så har det hänt igen - ett urspårat godståg på infarten till Stockholm, mindre än två månader efter att det hände sist. Två spår avstängda, stora störningar i tågtrafiken både lokalt, regionalt och fjärrtåg.
Tågforskaren Rebecca Forsberg är inte förvånad, eftersom Trafikverket inte hinner med underhållet. SJ:s tidigare ordförande Ulf Adelsohn påminner om att SJ:s styrelse redan 2005 ville att man skulle satsa på underhåll av befintliga järnvägar istället för att bygga nytt. Rebecca Forsberg beskriver vad hon ser som en delorsak.
– Det är Trafikverket som har ansvar för underhållet, men de anlitar entreprenörer som i många fall i sin tur anlitar entreprenörer. Jag tror man tappat kontrollen lite. Trafikverket kanske inte borde få lägga ut den här biten på entreprenad, säger hon.Fackförbundet Seko påpekar att den trasiga spårväxel som kanske orsakade olyckan borde ha lagats för länge sedan. Tydligen har man redan tidigare publicerat bilder på spår som rostat sönder och påpekat bristerna för Trafikverket.
– Det finns två alternativ. Det som är troligt är att man gjort en inspektion och inte åtgärdat en beställning av reparation. Det andra alternativet, som vore riktigt tragiskt, är att spåret inte ens har inspekteratsSom tur är har de två urspårningarna bara involverat godståg. Den dagen ett persontåg spårar ur blir det riktigt illa - dagens persontåg håller hög hastighet och det gäller inte bara X2000 och Arlanda Express. Även vanliga persontåg och pendeltåg kan hålla hastigheter uppåt 160 km/h. En urspårning i högre hastighet får katastrofala konsekvenser. Jag väntar med fruktan på att den första urspårningen med persontåg ska inträffa och det rabalder som kommer att uppstå då.
[...]
Enligt Nadérus gjorde entreprenören Infranord en inspektion av spåret kring lucia. Då hittades två lösa bultar vid spårväxeln och bedömningen var att felet måste åtgärdas inom en månad. Men nattens urspårning berodde inte på bultarna, menar Seko som pekar på en helt sönderkörd och ihoprostad spårväxel. Något som Nadérus anser att trafikverket borde ha upptäckt.
Dagens olycka borde verkligen vara en gong-gong som väcker ansvariga och får dem att inse att det verkligen måste satsas på att underhålla den befintliga infrastrukturen på järnvägen istället för att satsa på tjusiga nybyggnadsprojekt.
Görs inget tvingas man troligen att sänka hastigheten på vissa sträckor, varvid det blir stora problem med att hålla ihop den transportintensitet samhället har anpassat sig till. Sänkt hastighet skulle dels förlänga restiderna, dels ge glesare turtäthet. Därmed faller för många möjligheten bort att bo i exempelvis Eskilstuna och jobba i Stockholm. Kalkylen skulle inte längre gå ihop sig tidsmässigt. Att pendla med bil är för många inget rimligt alternativ. De exakta konsekvenserna för pendlingsorterna (Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping, Västerås, Uppsala m.fl.) och näringslivet i Stockholm är svåra att räkna ut, men de är säkerligen inte positiva.
Hos SCB finns statistik över arbetspendlare över kommungränser och länsgränser. Där kan man exempelvis se att 7500 personer år 2012 bodde i Uppsala och pendlar till Stockholm. Antalet personer som bor i Eskilstuna men arbetar i Stockholm har ökat från 978 år 2004 till 1352 år 2012. Utöver detta tillkommer förstås alla som studerar på en annan ort än bostadsorten.
Det handlar alltså om stora samhällsekonomiska konsekvenser av eftersatt underhåll av järnvägarna. Kommer någon politiker att ta tag i detta på ett vettigt sätt?
2012-10-31
Sandy, Haiti och USA
Svenska media fortsätter även idag sin orgie i katastrofrapportering i spåren av stormen Sandys framfart i östra USA. Visst har östra USA drabbats, men Haiti, ett av världens fattigaste länder, drabbades förhållandevis betydligt hårdare när Sandy, som då var av orkanstyrka, drog över landet. The Guardian har sammanställt antalet döda i olika länder. Haiti 55, USA 52, Kuba 11, Bahamas 2, Puerto Rico 2, Dominikanska republiken 2, Kanada 1 och Jamaica 1. Räknat i förhållande till befolkningens storlek är det Bahamas och Haiti som drabbats värst, med 5,7 respektive 5,07 döda per miljon invånare. I USA har det dött 0,16 per miljon invånare. Räknar man istället på de 60 miljoner invånarna i den drabbade delen av USA är det ändå bara 0,87 döda per miljon invånare.
På Haiti hotar nu svält efter att stora delar av landets skördar har spolats bort eller ligger under vatten. Haiti hade dessutom tidigare i år drabbats av orkanen Isaac. Haitis livsmedelssituation förvärras av att det fattiga landet kommer att få svårt att ha råd med att köpa livsmedel när de globala matpriserna ökat i spåren av de dåliga skördarna i USA och Ryssland. Även ett mer normalt år som 2008 är fattiga Haiti till stor del beroende av livsmedelsimport, t.ex. importerade de då 58 procent av sin spannmål. Landet räknas av FAO till kategorin LIFDC, alltså Low Income Food-Deficit Countries. Dessutom kan förorenat dricksvatten göra att det kolerautbrott som drabbat Haiti sedan jordbävningen 2010 kan förvärras. Omkring 18000 människor beräknas också ha blivit hemlösa på Haiti till följd av Sandy.
Haiti har knappt 10 miljoner invånare, men är oerhört tättbefolkat med omkring 350 invånare per kvadratkilometer. Det är ett av världens fattigaste länder med en årlig BNP på bara 738 dollar per capita. USA är å andra sidan ett av världens rikaste länder med en årlig BNP på drygt 48000 dollar per capita. USA:s årliga bruttonationalprodukt ligger på 15000 miljarder dollar, medan Haitis bara är 7,4 miljarder dollar, vilket är en del av förklaringen till varför nyhetsrapporteringen är så mycket mer intensiv från USA, som är världsekonomins viktigaste spelare. Vad som händer i USA:s ekonomi påverkar hela världen. Vad som händer i Haitis ekonomi har endast marginell betydelse.
För många av Haitis invånare innebar Sandy ett hot mot deras överlevnad, för de flesta i östra USA var Sandy bara ett hot mot deras bekvämlighet.
Så när jag nu har klarat av Haiti får väl även jag övergå till att se på hur Sandys framfart i USA kommer att påverka ekonomin där, då det är det som kan komma att påverka oss i Sverige. Kostnaden för stormen uppskattas till 25 miljarder dollar och även om vi räknar med att det i slutändan skulle bli det dubbla, så handlar det ändå bara om 0,33 procent av USA:s årliga BNP.
Men det blir en hel del indirekta effekter, som kan ha underskattats. Det blir inte helt lätt att återställa tunnelbanan i New York. Först måste vattnet pumpas ut ur tunnlarna. De pumpar som finns där är gjorda för att pumpa ut betydligt mindre mängder vatten, så det kommer att ta flera dagar, förutsatt att man får igång pumparna och lyckas få dit mobila pumpar. Efterfrågan på mobila pumpar lär vara hög i New York och hela östra USA just nu, för att få ut vatten ur källare, tunnlar med mera. Därefter ska 950 km spår, elsystem och signalsystem inspekteras innan USA:s största kollektivtrafikmaskineri kan tas i full drift igen. Någon jämförde det med att få igång en bärbar dator igen efter att ha doppat den i en hink med saltvatten, fast förstås i mycket större skala. Hur stora skadorna är kan man inte säga förrän vattnet pumpats bort. En ytterligare försvårande faktor är att det kan bli brist på reservdelar. Många komponenter i tunnelbanan är gamla och kommer i en del fall från företag som inte har funnits på 50 år. En studie från 2011 kom fram till att det skulle ta tre veckor att få igång New Yorks tunnelbana till 90 procent efter en allvarlig översvämning.
Och New York är beroende av sin tunnelbana. Utan den blir det svårt för många att ta sig till jobbet. Vi kan alltså räkna med att stadens företag kommer att hanka sig fram på lägre fart i flera veckor, detta i ett av världens största finansiella centra. Visserligen kan många arbeten skötas hemifrån, men långt ifrån alla, och i de flesta fall inte på full effektivitet. Dessutom försvåras arbete hemifrån av att det fortfarande är omfattande strömavbrott i staden och i stora delar av östra USA - drygt sex miljoner är fortfarande utan el. Elbolagen varnar för att det kan ta mer än en vecka att få tillbaks elen till alla. Utan ström blir det förstås svårare att få igång kollektivtrafiken.
Det ska också bli intressant att se hur de psykologiska effekterna blir av långvarigt strömavbrott och stopp i de allmänna kommunikationerna. Kommer amerikanerna att få sig en tankeställare, eller kommer de att gå på som förut? Det kanske kan få åtminstone några att förändra sitt leverne. Läs även Blott Sverige Svenska Preppers Har om lärdomar av Sandy.
Jag tror alltså att effekterna i USA kommer att bli större än vad man gissar i detta tidiga skede, vilket jag antydde redan igår morse.
Det talas av vissa (exempelvis Moody's) om att de negativa effekterna av Sandy skulle kunna uppvägas av den positiva effekten av ökad ekonomisk aktivitet för reparationer och återuppbyggnad, men detta är åt skogen. Ett praktexempel på "villfarelsen med den krossade fönsterrutan" (engelska Broken window fallacy). När saker förstörs av en storm ger inte återuppbyggnaden något plus. De resurser och den energi som läggs på återuppbyggnaden hade istället kunnat läggas på betydligt trevligare saker. Om du får en fönsterruta krossad hemma ger det visserligen mer jobb åt glasmästaren, men om inte rutan hade krossats hade du istället exempelvis kunnat ge en massa jobb åt den lokala restaurangen genom att äta där i många dagar för den summa som glasrutan kostar.
Slutligen kan Sandy påverka utgången av presidentvalet i USA på tisdag, oklart hur. Obama verkar göra allt för att framstå som landsfader för en prövad befolkning, vilket kan vinna röster. Konkurrenten Romney håller låg profil. Samtidigt är det som vanligt de fattiga som drabbats hårdast och de röstar i större utsträckning för Obama. Skulle de på grund av stormens verkningar avstå från att rösta drabbar det Obama.
Tillägg: Idag (1 november) har SvD en längre artikel om läget på Haiti.
På Haiti hotar nu svält efter att stora delar av landets skördar har spolats bort eller ligger under vatten. Haiti hade dessutom tidigare i år drabbats av orkanen Isaac. Haitis livsmedelssituation förvärras av att det fattiga landet kommer att få svårt att ha råd med att köpa livsmedel när de globala matpriserna ökat i spåren av de dåliga skördarna i USA och Ryssland. Även ett mer normalt år som 2008 är fattiga Haiti till stor del beroende av livsmedelsimport, t.ex. importerade de då 58 procent av sin spannmål. Landet räknas av FAO till kategorin LIFDC, alltså Low Income Food-Deficit Countries. Dessutom kan förorenat dricksvatten göra att det kolerautbrott som drabbat Haiti sedan jordbävningen 2010 kan förvärras. Omkring 18000 människor beräknas också ha blivit hemlösa på Haiti till följd av Sandy.
Haiti har knappt 10 miljoner invånare, men är oerhört tättbefolkat med omkring 350 invånare per kvadratkilometer. Det är ett av världens fattigaste länder med en årlig BNP på bara 738 dollar per capita. USA är å andra sidan ett av världens rikaste länder med en årlig BNP på drygt 48000 dollar per capita. USA:s årliga bruttonationalprodukt ligger på 15000 miljarder dollar, medan Haitis bara är 7,4 miljarder dollar, vilket är en del av förklaringen till varför nyhetsrapporteringen är så mycket mer intensiv från USA, som är världsekonomins viktigaste spelare. Vad som händer i USA:s ekonomi påverkar hela världen. Vad som händer i Haitis ekonomi har endast marginell betydelse.
För många av Haitis invånare innebar Sandy ett hot mot deras överlevnad, för de flesta i östra USA var Sandy bara ett hot mot deras bekvämlighet.
Så när jag nu har klarat av Haiti får väl även jag övergå till att se på hur Sandys framfart i USA kommer att påverka ekonomin där, då det är det som kan komma att påverka oss i Sverige. Kostnaden för stormen uppskattas till 25 miljarder dollar och även om vi räknar med att det i slutändan skulle bli det dubbla, så handlar det ändå bara om 0,33 procent av USA:s årliga BNP.
Men det blir en hel del indirekta effekter, som kan ha underskattats. Det blir inte helt lätt att återställa tunnelbanan i New York. Först måste vattnet pumpas ut ur tunnlarna. De pumpar som finns där är gjorda för att pumpa ut betydligt mindre mängder vatten, så det kommer att ta flera dagar, förutsatt att man får igång pumparna och lyckas få dit mobila pumpar. Efterfrågan på mobila pumpar lär vara hög i New York och hela östra USA just nu, för att få ut vatten ur källare, tunnlar med mera. Därefter ska 950 km spår, elsystem och signalsystem inspekteras innan USA:s största kollektivtrafikmaskineri kan tas i full drift igen. Någon jämförde det med att få igång en bärbar dator igen efter att ha doppat den i en hink med saltvatten, fast förstås i mycket större skala. Hur stora skadorna är kan man inte säga förrän vattnet pumpats bort. En ytterligare försvårande faktor är att det kan bli brist på reservdelar. Många komponenter i tunnelbanan är gamla och kommer i en del fall från företag som inte har funnits på 50 år. En studie från 2011 kom fram till att det skulle ta tre veckor att få igång New Yorks tunnelbana till 90 procent efter en allvarlig översvämning.
Och New York är beroende av sin tunnelbana. Utan den blir det svårt för många att ta sig till jobbet. Vi kan alltså räkna med att stadens företag kommer att hanka sig fram på lägre fart i flera veckor, detta i ett av världens största finansiella centra. Visserligen kan många arbeten skötas hemifrån, men långt ifrån alla, och i de flesta fall inte på full effektivitet. Dessutom försvåras arbete hemifrån av att det fortfarande är omfattande strömavbrott i staden och i stora delar av östra USA - drygt sex miljoner är fortfarande utan el. Elbolagen varnar för att det kan ta mer än en vecka att få tillbaks elen till alla. Utan ström blir det förstås svårare att få igång kollektivtrafiken.
Det ska också bli intressant att se hur de psykologiska effekterna blir av långvarigt strömavbrott och stopp i de allmänna kommunikationerna. Kommer amerikanerna att få sig en tankeställare, eller kommer de att gå på som förut? Det kanske kan få åtminstone några att förändra sitt leverne. Läs även Blott Sverige Svenska Preppers Har om lärdomar av Sandy.
Jag tror alltså att effekterna i USA kommer att bli större än vad man gissar i detta tidiga skede, vilket jag antydde redan igår morse.
Det talas av vissa (exempelvis Moody's) om att de negativa effekterna av Sandy skulle kunna uppvägas av den positiva effekten av ökad ekonomisk aktivitet för reparationer och återuppbyggnad, men detta är åt skogen. Ett praktexempel på "villfarelsen med den krossade fönsterrutan" (engelska Broken window fallacy). När saker förstörs av en storm ger inte återuppbyggnaden något plus. De resurser och den energi som läggs på återuppbyggnaden hade istället kunnat läggas på betydligt trevligare saker. Om du får en fönsterruta krossad hemma ger det visserligen mer jobb åt glasmästaren, men om inte rutan hade krossats hade du istället exempelvis kunnat ge en massa jobb åt den lokala restaurangen genom att äta där i många dagar för den summa som glasrutan kostar.
Slutligen kan Sandy påverka utgången av presidentvalet i USA på tisdag, oklart hur. Obama verkar göra allt för att framstå som landsfader för en prövad befolkning, vilket kan vinna röster. Konkurrenten Romney håller låg profil. Samtidigt är det som vanligt de fattiga som drabbats hårdast och de röstar i större utsträckning för Obama. Skulle de på grund av stormens verkningar avstå från att rösta drabbar det Obama.
Tillägg: Idag (1 november) har SvD en längre artikel om läget på Haiti.
2010-10-29
9 miljarder fat borttappade i Alaska
Häromdagen rapporterades i amerikanska nyhetsmedia att det i Alaska bara finns en tiondel av de oupptäckta oljereserver man tidigare trott.
För att sätta Alaskas "borttappade" oljereserver i perspektiv, så förbrukar världen dagligen cirka 85 miljoner fat olja. 9 miljarder fat räcker alltså till drygt 100 dagars global konsumtion.
Jag undrar om vi inte kommer att få se fler nedskrivningar av oljereserver framöver, efterhand som den geologiska verkligheten kommer ikapp de oljevåta fantasierna.
Peak oil passerades troligen 2008, men samhället fortsätter att leva på hoppet - jublar över varje nyupptäckt oljefält och vill helst glömma nedskrivningar av reserver.
Apropå framtidens olja gör Cornucopia idag ett försök till uppskattning av bilismen i år 2030. Med troligen ganska optimistiska antaganden kommer han fram till följande slutsats.
The National Petroleum Reserve in Alaska may hold only about 10 percent of the untapped oil it had been thought to contain, the U.S. Geological Survey said.Hoppsan! Här har man alltså "tappat bort" drygt 9 miljarder fat olja. Tänk om man istället hade funnit ett oljefält med 9 miljarder fat olja - det skulle omedelbart ha basunerats ut i alla världens media. För till och med ett fynd på futtiga 300 miljoner fat olja får rubriker.
There are 896 million barrels of conventional, undiscovered oil in the area, compared with a 2002 projection of 10.6 billion, the agency said today on its website. The revised estimate stems mainly from new data showing gas, not oil, in much of the reserve, according to the survey.
För att sätta Alaskas "borttappade" oljereserver i perspektiv, så förbrukar världen dagligen cirka 85 miljoner fat olja. 9 miljarder fat räcker alltså till drygt 100 dagars global konsumtion.
Jag undrar om vi inte kommer att få se fler nedskrivningar av oljereserver framöver, efterhand som den geologiska verkligheten kommer ikapp de oljevåta fantasierna.
Peak oil passerades troligen 2008, men samhället fortsätter att leva på hoppet - jublar över varje nyupptäckt oljefält och vill helst glömma nedskrivningar av reserver.
Apropå framtidens olja gör Cornucopia idag ett försök till uppskattning av bilismen i år 2030. Med troligen ganska optimistiska antaganden kommer han fram till följande slutsats.
År 2030 kommer biltrafiken ha minskat till 40% av idag pga bristen på bränsle.Därmed blir de flesta nybyggen av vägar tämligen onödiga. Framförallt stora byggen såsom Förbifart Stockholm. Apropå detta vansinnesprojekt skrev Mikael Sundström, ordförande i Kollektivtrafikant Sthlm, i förrgår en debattartikel i DN där han säger att "Förbifarten är ett hån mot SL-resenärerna".
En majoritet av stockholmarna säger visserligen att de vill att Förbifarten byggs, men flera opinionsundersökningar visar att då vägalternativet ställs mot en förbättrad kollektivtrafik väljer folk det senare. Stockholmarna ser gärna fler vägar men ännu hellre fler spår och en tillförlitlig SL-trafik.[Andra bloggar om olja, peak oil, bilism, vägar, kollektivtrafik]
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
