Sandy, Haiti och USA

Svenska media fortsätter även idag sin orgie i katastrofrapportering i spåren av stormen Sandys framfart i östra USA. Visst har östra USA drabbats, men Haiti, ett av världens fattigaste länder, drabbades förhållandevis betydligt hårdare när Sandy, som då var av orkanstyrka, drog över landet. The Guardian har sammanställt antalet döda i olika länder. Haiti 55, USA 52, Kuba 11, Bahamas 2, Puerto Rico 2, Dominikanska republiken 2, Kanada 1 och Jamaica 1. Räknat i förhållande till befolkningens storlek är det Bahamas och Haiti som drabbats värst, med 5,7 respektive 5,07 döda per miljon invånare. I USA har det dött 0,16 per miljon invånare. Räknar man istället på de 60 miljoner invånarna i den drabbade delen av USA är det ändå bara 0,87 döda per miljon invånare.

På Haiti hotar nu svält efter att stora delar av landets skördar har spolats bort eller ligger under vatten. Haiti hade dessutom tidigare i år drabbats av orkanen Isaac. Haitis livsmedelssituation förvärras av att det fattiga landet kommer att få svårt att ha råd med att köpa livsmedel när de globala matpriserna ökat i spåren av de dåliga skördarna i USA och Ryssland. Även ett mer normalt år som 2008 är fattiga Haiti till stor del beroende av livsmedelsimport, t.ex. importerade de då 58 procent av sin spannmål. Landet räknas av FAO till kategorin LIFDC, alltså Low Income Food-Deficit Countries. Dessutom kan förorenat dricksvatten göra att det kolerautbrott som drabbat Haiti sedan jordbävningen 2010 kan förvärras. Omkring 18000 människor beräknas också ha blivit hemlösa på Haiti till följd av Sandy.

Haiti har knappt 10 miljoner invånare, men är oerhört tättbefolkat med omkring 350 invånare per kvadratkilometer. Det är ett av världens fattigaste länder med en årlig BNP på bara 738 dollar per capita. USA är å andra sidan ett av världens rikaste länder med en årlig BNP på drygt 48000 dollar per capita. USA:s årliga bruttonationalprodukt ligger på 15000 miljarder dollar, medan Haitis bara är 7,4 miljarder dollar, vilket är en del av förklaringen till varför nyhetsrapporteringen är så mycket mer intensiv från USA, som är världsekonomins viktigaste spelare. Vad som händer i USA:s ekonomi påverkar hela världen. Vad som händer i Haitis ekonomi har endast marginell betydelse.

För många av Haitis invånare innebar Sandy ett hot mot deras överlevnad, för de flesta i östra USA var Sandy bara ett hot mot deras bekvämlighet.

Så när jag nu har klarat av Haiti får väl även jag övergå till att se på hur Sandys framfart i USA kommer att påverka ekonomin där, då det är det som kan komma att påverka oss i Sverige. Kostnaden för stormen uppskattas till 25 miljarder dollar och även om vi räknar med att det i slutändan skulle bli det dubbla, så handlar det ändå bara om 0,33 procent av USA:s årliga BNP.

Men det blir en hel del indirekta effekter, som kan ha underskattats. Det blir inte helt lätt att återställa tunnelbanan i New York. Först måste vattnet pumpas ut ur tunnlarna. De pumpar som finns där är gjorda för att pumpa ut betydligt mindre mängder vatten, så det kommer att ta flera dagar, förutsatt att man får igång pumparna och lyckas få dit mobila pumpar. Efterfrågan på mobila pumpar lär vara hög i New York och hela östra USA just nu, för att få ut vatten ur källare, tunnlar med mera. Därefter ska 950 km spår, elsystem och signalsystem inspekteras innan USA:s största kollektivtrafikmaskineri kan tas i full drift igen. Någon jämförde det med att få igång en bärbar dator igen efter att ha doppat den i en hink med saltvatten, fast förstås i mycket större skala. Hur stora skadorna är kan man inte säga förrän vattnet pumpats bort. En ytterligare försvårande faktor är att det kan bli brist på reservdelar. Många komponenter i tunnelbanan är gamla och kommer i en del fall från företag som inte har funnits på 50 år. En studie från 2011 kom fram till att det skulle ta tre veckor att få igång New Yorks tunnelbana till 90 procent efter en allvarlig översvämning.

Och New York är beroende av sin tunnelbana. Utan den blir det svårt för många att ta sig till jobbet. Vi kan alltså räkna med att stadens företag kommer att hanka sig fram på lägre fart i flera veckor, detta i ett av världens största finansiella centra. Visserligen kan många arbeten skötas hemifrån, men långt ifrån alla, och i de flesta fall inte på full effektivitet. Dessutom försvåras arbete hemifrån av att det fortfarande är omfattande strömavbrott i staden och i stora delar av östra USA - drygt sex miljoner är fortfarande utan el. Elbolagen varnar för att det kan ta mer än en vecka att få tillbaks elen till alla. Utan ström blir det förstås svårare att få igång kollektivtrafiken.

Det ska också bli intressant att se hur de psykologiska effekterna blir av långvarigt strömavbrott och stopp i de allmänna kommunikationerna. Kommer amerikanerna att få sig en tankeställare, eller kommer de att gå på som förut? Det kanske kan få åtminstone några att förändra sitt leverne. Läs även Blott Sverige Svenska Preppers Har om lärdomar av Sandy.

Jag tror alltså att effekterna i USA kommer att bli större än vad man gissar i detta tidiga skede, vilket jag antydde redan igår morse.

Det talas av vissa (exempelvis Moody's) om att de negativa effekterna av Sandy skulle kunna uppvägas av den positiva effekten av ökad ekonomisk aktivitet för reparationer och återuppbyggnad, men detta är åt skogen. Ett praktexempel på "villfarelsen med den krossade fönsterrutan" (engelska Broken window fallacy). När saker förstörs av en storm ger inte återuppbyggnaden något plus. De resurser och den energi som läggs på återuppbyggnaden hade istället kunnat läggas på betydligt trevligare saker. Om du får en fönsterruta krossad hemma ger det visserligen mer jobb åt glasmästaren, men om inte rutan hade krossats hade du istället exempelvis kunnat ge en massa jobb åt den lokala restaurangen genom att äta där i många dagar för den summa som glasrutan kostar.

Slutligen kan Sandy påverka utgången av presidentvalet i USA på tisdag, oklart hur. Obama verkar göra allt för att framstå som landsfader för en prövad befolkning, vilket kan vinna röster. Konkurrenten Romney håller låg profil. Samtidigt är det som vanligt de fattiga som drabbats hårdast och de röstar i större utsträckning för Obama. Skulle de på grund av stormens verkningar avstå från att rösta drabbar det Obama.

Tillägg: Idag (1 november) har SvD en längre artikel om läget på Haiti.

Den stora stormen i NY

Ni kan väl inte ha undgått att monsterstormen Sandy har dränkt USA:s östkust i natt och hittills handlar det om drygt tio döda.

Vad vi inte ska glömma är att stormen dessförinnan hade drabbat karibiska länder som Haiti, Jamaica och Kuba med tiotals döda och tiotusentals förstörda hem. Men dessa fattiga länder anses ju inte lika viktiga.

Nåja, vi får se hur hårt drabbat östra USA faktiskt blivit.

Bilderna från New York antyder att det kommer att ta lång tid att återställa skadorna efter stormen. Havsvatten har forsat ner i tunnelbanan, i biltunnlar och säkert i många källare och bottenvåningar. Bara att pumpa ut allt detta vatten lär ta tid. En stor elcentral på nedre Manhattan har exploderat. 670 000 personer är utan ström i New York, varav 230 000 på Manhattan och enligt elbolaget kommer det att ta flera dagar att få igång elen. Än så länge har man nog inte klart för sig hur allvarliga skadorna är, men det kommer nog fram under dagen. Jämför med Japan efter tsunamin förra året, där katastrofens omfattning kröp fram så sakteliga.

I hela det lamslagna östra USA handlar det om miljoner som är utan ström. Flera kärnkraftverk på östkusten har stängt ner, bland annat USA:s äldsta i Oyster Creek, där det utfärdades en "alert" i natt. Det verkar dock inte vara någon fara, då reservgeneratorerna tydligen står och tuffar.

En av effekterna av Sandy kan bli att Obama kan gynnas i det kommande presidentvalet - förutsatt att han gör bra ifrån sig nu. Gör han bort sig på något sätt kan det gå illa för honom i valet.

Slutsats: köp aktier i pumputhyrare i östra USA! Nå, skämt åsido, Sandy lär definitivt ha en inverkan på världens största ekonomi och på världens finansmarknader. Frågan är bara hur.

Indien: strömavbrott och torka

Idag drabbades Indien av världshistoriens största strömavbrott sett till antalet drabbade människor. 670 miljoner personer (mer än halva landets befolkning) var utan el efter att elnäten i norra, nordöstra och östra Indien stängde ner. Igår måndag var det också ett strömavbrott (som "bara" påverkade en fjärdedel av befolkningen) i elnätet i norra Indien. Trassligt blir det när mångmiljonstäder som Calcutta och New Delhi blir utan el till kontor, industrier, tunnelbanor, tåg och trafikljus.

Elavbrotten skylls på att flera delstater använder mer el än tillåtet, men elbristen i Indien är inget nytt fenomen. Indiens ekonomi har växt snabbt och med den elförbrukningen, men elnätens kapacitet och kraftverkskapaciteten har inte växt i samma takt. Elpriserna hålls för låga för att det ska vara lönsamt att investera i mer kraftverk och elnät i den omfattning som behövs. Delstaterna vill inte höja elpriserna för mycket, kanske för att de vill stimulera det lokala näringslivet med billig el, kanske för att inte väcka protester mot dyr el.

Det finns helt enkelt ett gap på 8-9 procent mellan tillgången och efterfrågan på elmarknaden i Indien, vilket dagligen orsakar mindre strömavbrott i exempelvis New Delhi. Detta drabbar alla näringar som på något sätt är beroende av el. Indien har stora ambitioner som spelare i världsekonomin, men det är tveksamt hur de kan leva upp till dem med de kroniska elproblemen.

Samtidigt saknar 30-40 procent av indierna anslutning till elnätet.

Ett stort elavbrott i Indien slår dock inte så hårt som det skulle göra i exempelvis Sverige, då indierna är vana vid strömavbrott titt som tätt och har anpassat sig genom att många företag har egna generatorer för reservkraft.

De senaste två dagarnas strömavbrott kan delvis bero på de svaga monsunregnen denna säsong - 22 procent mindre regn än normalt. Detta har dels lett till högre temperaturer, vilket ger större elförbrukning för luftkonditionering och fläktar, dels har det lett till att man har pumpat upp mer grundvatten med elpumpar för att vattna torra åkrar. De låga regnmängderna har också gjort att vattennivån är mycket låg i många dammar för vattenkraftverk, vilket i sin tur minskar elproduktionen därifrån. Vattenkraft står för omkring en femtedel av Indiens elproduktion och vattenkraftsmagasinen är just nu bara fyllda till 24 procent, vilket är omkring hälften av nivån vid denna tid förra året.

För övrigt genereras hälften av Indiens elektricetet genom kolkraft och de har även en hel del kärnkraft.

De svaga monsunregnen har lett till att Indien nu upplever sin tredje torka på tio år. Under monsunsäsongen juni till september faller normalt omkring 75 procent av årsnederbörden.

Indiska staten försöker nu att hjälpa drabbade jordbrukare med bland annat dieselsubventioner och subventioner på utsäde.

Torkan i Indien kommer ytterst olägligt då det redan är problem med spannmålsskörden i bland annat USA, vilket redan drivit upp världsmarknadspriserna. Det blir dyr matimport för Indien, samt mer import än förra året. Det lär i sin tur leda till högre prisinflation i Indien, vilket gör det svårare för centralbanken att sänka räntan.