Livsmedelsverket duckar om mättat fett

Häromdagen kom nyheten om ännu en stor studie som visar att det inte finns några belägg för att minskat intag av mättat fett skulle ge några hälsovinster (SvD, Expressen, Aftonbladet). Det rör sig om en omfattande metastudie gjord av forskare vid Cambridge och Harvard, som har vägt samman data från 78 studier med tillsammans mer än 665 000 deltagare från 18 länder.

Dock kan forskarna se att det finns en tydlig hälsovinst av att äta mer fleromättat fiskfett och att undvika transfett.

– När det gäller fleromättat omega-3-fett såg vi en minskad risk för dem som åt mest av fettsyrorna EPA och DHA. Däremot saknas det belägg för ett sådant samband när det gäller alfa-linolensyra, säger Emanuele di Angelantonio.

Alfalinolensyra (ALA) är den omega-3-fettsyra som finns i alla fetter som inte kommer från havet.

Enligt Aftonbladets artikel ger studien till och med stöd för att mejeriprodukter ger minskad risk för kranskärlsjukdomar.

Ännu nämns denna nyhet överhuvudtaget inte på Livsmedelsverkets hemsida. Det finns troligen alltför mycket prestige uppbyggt runt Livsmedelsverkets kostråd, där de säger att man bör dra ner på mättat fett, för att de ska våga nämna denna studie, än mindre ändra sina kostråd.

I SvD:s artikel uttalar sig en nutritionist på Livsmedelsverket på ett rent förvillande vis (när ska representanter för en statlig myndighet sluta med det?):

– Resultaten i denna studie belyser tidigare observationer och strider inte mot nuvarande rekommendationer om fett, kommenterar Eva Warensjö Lemming.

Detta är helt uppåt väggarna! Vad studien kommer fram till strider i allra högsta grad mot Livsmedelsverkets kostråd angående fett. Där står till exempel:

Men för de flesta är det ännu viktigare att byta till rätt sorts fett, det vill säga att äta mindre mättat och mer omättat fett. För mycket fett kan leda till övervikt och mycket mättat fett kan leda till hjärt- och kärlsjukdom.

Just detta motsägs rent ut av den aktuella studien och även flera tidigare studier, som Livsmedelsverket föredrar att ignorera.

Hos Livsmedelsverket sägs även följande:

De flesta äter för mycket mättat fett och för lite fleromättat fett. För mycket mättat fett kan öka mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Enkelomättat och fleromättat fett däremot kan sänka halten av det skadliga kolesterolet i blodet och därmed minska risken för dessa sjukdomar.

Detta emotsägs också av den aktuella studien och flera andra nyare studier.

Livsmedelsverket blandar även ihop olika fleromättade fetter.

De viktigaste fleromättade fetterna är n-3 (omega-3) och n-6 (omega-6). De finns till exempel i

• fet fisk som lax, makrill, sill, strömming och sardiner
• rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja
• solros- och majsolja
• olja från dådra, Camelina sativa, som finns i många matfetter
• sesamfrö och sesamfröolja
• linfrö och linfröolja
• valnötter.

För det första blandar man ihop omega-3- och omega-6-fettsyror, som har helt olika effekter på hälsan - mycket av vår moderna mat innehåller alldeles för mycket omega-6 i förhållande till omega-3. För det andra klumpar man ihop alla omega-3-fettsyror, när man sedan länge vet att det är de långkedjiga EPA och DHA som är nyttiga, medan hälsoeffekten av ALA är mycket begränsad eller obefintlig.

De kostråd Livsmedelsverket trugar på svenska folket bidrar i förlängningen även till en katastrofal miljöförstöring när vi uppmanas att äta margarin baserat på palmolja från plantager i Sydostasien, som inkräktar på områdets regnskogar.

Det börjar bli dags för någon ansvarig att rensa upp i Livsmedelsverkets i många fall rent felaktiga kostråd och regelverk, och troligen även bland verkets tjänstemän. Fram tills det har skett är mitt förtroende för Livsmedelsverket nära noll.

Ett annat exempel på Livsmedelsverkets illa underbyggda idéer är deras motstånd mot direktförsäljning av opastöriserad mjölk. Varför måste just mjölk pastöriseras när inte andra animaliska produkter såsom köttfärs måste pastöriseras? Var finns egentligen de stora smittriskerna i dagens livsmedelsförsörjning? Livsmedelsverket silar mygg och sväljer kameler!

Argentinas valutakris påverkar sojamarknaden

Argentina har som bekant problem med sin valuta, orsakade av misskött politik. Läs till exempel Mauricio Rojas utmärkta analys av "Argentina, déjà vu".

Senaste nyheten om hur krisen för "framväxande marknaden" Argentina spiller över och får effekter på övriga världsekonomin är hur argentinska sojaodlare håller på skörden. Eftersom den argentinska peson fallit kraftigt och dessutom ser ut att vara på väg mot ännu större fall (kursen på svarta marknaden är dubbelt så många pesos per dollar som den officiella), samt en inflationstakt på runt 30 procent, så är ett enkelt sätt för sojabönderna att värdesäkra sina inkomster att vänta med att sälja den. Eftersom Argentinas sojaodlare till skillnad från odlare i många andra länder kan lagra sin skörd i "silosäckar" kan de alltså spara sojan i väntan på att sälja den.

Årets sojaskörd i Argentina börjar i april, men odlarna har hittills bara sålt 6 procent av förra årets skörd till kvarnar och exportörer, mot 11 procent vid samma tid förra året och 25 procent vid samma tid 2012. Den mängd soja som argentinska odlare sparar från år till år beräknas bli rekordstora 9 miljoner ton eller nästan dubbelt så mycket som förra året. Argentina står för omkring en tiondel av världens sojabönsexport och omkring hälften av exporten av sojamjöl, så detta kommer definitivt att påverka världsmarknadspriserna på soja och i förlängningen även priserna på kött och mejeriprodukter, där västvärldens jordbruk (inklusive Sverige) till stor del använder importerad soja för att föda upp djur.

Bedömare räknar med att Argentinas sojaodlare kommer att sälja av förra årets soja under april-maj för att få in pengar till nästa års utsäde och konstgödsel, men därefter kommer sojaexporten från Argentina troligen att avta under juni till augusti innan USA:s skörd kommer igång. Det kommer då att bli lika svårt för världens sojamjölsköpare som det var förra året under samma period.

Nu är sojaexporten viktig för Argentinas inflöde av utländsk valuta, så regeringen kommer säkerligen att försöka sätta tryck på odlarna att sälja sin soja. Frågan är bara hur de kommer att lyckas med detta.

Som jag ser det har den sojasituation jag beskriver kortsiktigt problematiska effekter, eftersom den kan leda till högre livsmedelspriser och svårigheter att få tag på foder. På längre sikt ser jag dock eventuellt positiva effekter. Dels håller alltså sojaodlarna ett större lager från år till år, vilket ger världen en större livsmedelssäkerhet. Som det är idag lever världen med väldigt låga reservlager av livsmedel. Precis innan den stora skörden från norra halvklotet brukar det nuförtiden bara finnas drygt två månaders global förbrukning av spannmål kvar i lagren och situationen är liknande för andra stapelvaror. Den andra möjliga positiva effekten är att många djuruppfödare kommer att förstå att import av soja är osäkert och därför kan de komma att byta till mer inhemska grödor, t.ex. åkerbönor i Sverige. Högre sojapriser kan dock även komma att slå ut viss djuruppfödning på grund av dålig lönsamhet.

Köttskatt - slopa subventioner istället!

Dagens mest omdiskuterade nyhet är att Jordbruksverket kommit med en rapport om köttets klimatpåverkan miljöpåverkan¹. Grön Ungdoms språkrör föreslår därför en köttskatt. Aftonbladets ledarskribent hakar på och tycker att det är ett utmärkt förslag. Regeringen anser dock inte att det är aktuellt med köttskatt, vilket jag tycker är klokt.

Varför vill jag inte ha köttskatt? För det första belastas köttproduktionen redan av koldioxidskatter på drivmedel till jordbruksmaskinerna. För det andra behöver vi inte mer byråkrati och ett mer komplicerat skattesystem, utan snarare ett förenklat skattesystem. För det tredje skulle en köttskatt säkerligen leda till att ännu en vara blir lukrativ för smugglare. För det fjärde tycker jag inte att man ska dra allt kött över en kam - viltkött och naturbeteskött är till exempel bra. Det finns även fler skäl...

Jag håller dock med om att svenskarna äter onödigt mycket kött - på en nivå som inte är hållbar i längden. Vi svenskar äter runt 85 kilo kött per person och år, vilket blir 233 gram per person och dag. Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med över 50 procent de senaste 20 åren.

Lösningen är dock inte en köttskatt. Istället bör man ta bort subventionerna till jordbruket. Tyvärr styrs dock dessa subventioner på EU-nivå, men EU kommer förr eller senare att bli tvungna att banta bort denna EU-budgetens största post, om inte annat av rent ekonomiska skäl. Jordbrukssubventionerna gör att det blir billigare att föda upp köttdjur på subventionerad spannmål än att låta dem beta ute. Sedan får köttproduktionen ännu en egen subventionsomgång. Skulle man ta bort jordbrukssubventionerna skulle matpriserna öka generellt, men köttet skulle öka i pris betydligt mer än vegetabiliska matvaror. Därför skulle borttagna subventioner styra över folks² matinköp mot mindre kött. Troligen mycket mer effektivt än en köttskatt. Och så slipper vi en massa byråkrati och administrativt trassel för jordbrukare.

Idag används 40 procent av världens spannmål som foder. Även idisslare såsom nötkreatur föds i många fall upp på en stor andel spannmål och soja i fodret, vilket deras magar inte är gjorda för, och detta gör att de mår dåligt. Det är som jag skrev billigare (på grund av subventionerna) att föda upp djuren på spannmål istället för bete, hö och ensilage. Detta gäller även i exempelvis USA. Spannmålssubventioner infördes i stor skala redan på 1930-talet och har snedvridit hela västvärldens matproduktion de senaste 80 åren.

Köttproduktion är för övrigt nödvändig om vi vill ha mejeriprodukter. Förutsättningen för att korna ska ge mjölk är nämligen att de får en kalv om året. De flesta av dessa kalvar slaktas och blir kött, i likhet med överåriga mjölkkor.

Betesmarker är också mycket rika naturmiljöer och något åt det hållet är faktiskt den naturliga vegetationen i större delen av världen. Innan människan kom så gick det runt uroxar, visenter, hjortar med mera och betade i skogar som därmed glesades ut naturligt. Betesmarker binder också kol ur atmosfären, och ännu mer om de sköts på rätt sätt. Läs mer hos Cornucopia om detta. Dessa betande vilda djur släppte för övrigt också ut metangas i sina pruttar.

Utan betande djur inga hagmarker.

Läs även Röda Malmös och Effekts åsikter om köttskatten.

Varför fokuserar man för övrigt så mycket på köttet? En annan stor miljöbov i maten är grönsakerna. Hur mycket resurser går åt till att få hit en massa tomater, paprikor, gurkor och sallad mitt i vintern? Den som har flugit över Nederländerna nattetid har kanske sett de enorma upplysta växthusområdena. Räknat per kaloriinnehåll måste grönsaker utanför säsong vara en betydligt större klimatbov, miljöbov och energibov än till och med kött uppfött på soja. Vi behöver inte ha tillgång till "allt alltid" i livsmedelsaffären.

P.S. Läs även det jag skrev om "matens värstingar".

---

1. Jag talar hellre om "miljöpåverkan" än "klimatpåverkan", då det täcker in även alla andra miljöeffekter av mänskliga verksamheter.
2. Jag vill inte kalla vanligt hederligt folk för "konsumenter".

Opastöriserad mjölk?

På lördag tänker Åre Mjölkgård och ekonomiska föreningen Fjällmjölk sälja opastöriserad mjölk i Åre. De räknar med att försäljningen stoppas så fort den sätter igång. De ser det mest som en protest mot det förbud som finns i Sverige sedan 1939 mot att sälja opastöriserad mjölk (utom vid direkt försäljning av små mängder direkt på gården).

Möjligheten att sälja opastöriserad mjölk skulle öka möjligheterna för många mjölkbönder att överleva och dessutom är den opastöriserade mjölken nyttigare, menar Jörgen Andersson.

Eventuellt är opastöriserad mjölk något nyttigare näringsmässigt än pastöriserad, då den inte har värmts upp. Jag hittar dock inte vid en snabb sökning några undersökningar som stödjer detta, utan mest LCHF-sidor som tycker att det är så utan att jag hittar några hänvisningar till granskade forskningsresultat.

Å andra sidan finns stora mikrobiologiska risker med opastöriserad mjölk. Risken finns för smitta med bland annat campylobacter, EHEC och listeria. Jag hittade också att en familj på Irland blivit smittade av salmonella efter att ha druckit opastöriserad mjölk. Sannolikheten är kanske inte så stor för att bli smittad, men konsekvenserna vid smitta är allvarliga. Och risk är som bloggaren Chefsingenjören påpekat sannolikhet gånger konsekvenser. En liten sannolikhet kan uppvägas av stora konsekvenser. Därmed finns som jag ser det motiv för ett förbud mot försäljning av opastöriserad mjölk.

Eventuellt skulle man kunna tillåta försäljning av opastöriserad mjölk, men då med krav på mycket tydlig märkning, och framförallt krav på mikrobiologisk provtagning. En viktig bit i detta måste isåfall också bli att distributionskedjan från ko till konsument blir kort. Ju längre distributionskedjan blir, desto större risk för smitta i något led. Jag är dock tveksam till om jag skulle ge okokt opastöriserad mjölk till mina barn.

Det är trots allt så att ett av de viktiga steg som våra avlägsna förfäder på Afrikas savanner tog som gav dem en stor konkurrensfördel gentemot övriga djur var när de började laga mat. Att koka eller steka maten eliminerar största delen av de mikroorganismer och parasiter som skulle kunna orsaka sjukdom. Att äta rå insjöfisk är exempelvis absolut inte tillrådligt, men kokt eller stekt går alldeles utmärkt. För många livsmedel har kokningen även effekten att den ökar den mängd näring som våra kroppar kan ta upp ur maten - ett exempel är potatis.

Så vad tycker ni om försäljning av opastöriserad mjölk? Låt debatten rasa... jag vill gärna höra sakliga och underbyggda argument för och emot.