2013-01-22

Köttskatt - slopa subventioner istället!

Dagens mest omdiskuterade nyhet är att Jordbruksverket kommit med en rapport om köttets klimatpåverkan miljöpåverkan1. Grön Ungdoms språkrör föreslår därför en köttskatt. Aftonbladets ledarskribent hakar på och tycker att det är ett utmärkt förslag. Regeringen anser dock inte att det är aktuellt med köttskatt, vilket jag tycker är klokt.

Varför vill jag inte ha köttskatt? För det första belastas köttproduktionen redan av koldioxidskatter på drivmedel till jordbruksmaskinerna. För det andra behöver vi inte mer byråkrati och ett mer komplicerat skattesystem, utan snarare ett förenklat skattesystem. För det tredje skulle en köttskatt säkerligen leda till att ännu en vara blir lukrativ för smugglare. För det fjärde tycker jag inte att man ska dra allt kött över en kam - viltkött och naturbeteskött är till exempel bra. Det finns även fler skäl...

Jag håller dock med om att svenskarna äter onödigt mycket kött - på en nivå som inte är hållbar i längden. Vi svenskar äter runt 85 kilo kött per person och år, vilket blir 233 gram per person och dag. Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med över 50 procent de senaste 20 åren.

Lösningen är dock inte en köttskatt. Istället bör man ta bort subventionerna till jordbruket. Tyvärr styrs dock dessa subventioner på EU-nivå, men EU kommer förr eller senare att bli tvungna att banta bort denna EU-budgetens största post, om inte annat av rent ekonomiska skäl. Jordbrukssubventionerna gör att det blir billigare att föda upp köttdjur på subventionerad spannmål än att låta dem beta ute. Sedan får köttproduktionen ännu en egen subventionsomgång. Skulle man ta bort jordbrukssubventionerna skulle matpriserna öka generellt, men köttet skulle öka i pris betydligt mer än vegetabiliska matvaror. Därför skulle borttagna subventioner styra över folks2 matinköp mot mindre kött. Troligen mycket mer effektivt än en köttskatt. Och så slipper vi en massa byråkrati och administrativt trassel för jordbrukare.

Idag används 40 procent av världens spannmål som foder. Även idisslare såsom nötkreatur föds i många fall upp på en stor andel spannmål och soja i fodret, vilket deras magar inte är gjorda för, och detta gör att de mår dåligt. Det är som jag skrev billigare (på grund av subventionerna) att föda upp djuren på spannmål istället för bete, hö och ensilage. Detta gäller även i exempelvis USA. Spannmålssubventioner infördes i stor skala redan på 1930-talet och har snedvridit hela västvärldens matproduktion de senaste 80 åren.

Köttproduktion är för övrigt nödvändig om vi vill ha mejeriprodukter. Förutsättningen för att korna ska ge mjölk är nämligen att de får en kalv om året. De flesta av dessa kalvar slaktas och blir kött, i likhet med överåriga mjölkkor.

Betesmarker är också mycket rika naturmiljöer och något åt det hållet är faktiskt den naturliga vegetationen i större delen av världen. Innan människan kom så gick det runt uroxar, visenter, hjortar med mera och betade i skogar som därmed glesades ut naturligt. Betesmarker binder också kol ur atmosfären, och ännu mer om de sköts på rätt sätt. Läs mer hos Cornucopia om detta. Dessa betande vilda djur släppte för övrigt också ut metangas i sina pruttar.

Utan betande djur inga hagmarker.

Läs även Röda Malmös och Effekts åsikter om köttskatten.

Varför fokuserar man för övrigt så mycket på köttet? En annan stor miljöbov i maten är grönsakerna. Hur mycket resurser går åt till att få hit en massa tomater, paprikor, gurkor och sallad mitt i vintern? Den som har flugit över Nederländerna nattetid har kanske sett de enorma upplysta växthusområdena. Räknat per kaloriinnehåll måste grönsaker utanför säsong vara en betydligt större klimatbov, miljöbov och energibov än till och med kött uppfött på soja. Vi behöver inte ha tillgång till "allt alltid" i livsmedelsaffären.

P.S. Läs även det jag skrev om "matens värstingar".

1. Jag talar hellre om "miljöpåverkan" än "klimatpåverkan", då det täcker in även alla andra miljöeffekter av mänskliga verksamheter.
2. Jag vill inte kalla vanligt hederligt folk för "konsumenter".

16 kommentarer:

  1. Flute, ställer upp på ditt resonemang fram till "Räknat per kaloriinnehåll måste grönsaker utanför säsong vara en betydligt större klimatbov, miljöbov och energibov än till och med kött uppfött på soja." som dessvärre kan diskuteras. Problemet med kor och köttdjur är att är för många och allt för många av dessa drivs upp med sojakraftfoder som måste odlas. Det är den industriella köttdjurproduktionen som är problemet, inte den väl balanserade djuruppfödningen på betesmarker i hållbart resilient jordbruk där näringskedjorna är slutna, etc

    SvaraRadera
  2. Skulle vara intressant med siffror på vad grönsaker utanför säsong kostar i energi. Håller med om att det borde vara effektivare med mindre subvention. Åt idag "mörat" kött och det var inte gott.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  3. Sålänge vi är fångar i frihandelstyrani finns det inget vi kan göra åt subventionerna. Varken EU eller USA kommer att minska sina subventioner och ersätta inhemsk produktion med import. Men du är förstås inne på helt rätt spår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är djupt olyckligt att vi har et så subventionerat och genomreglerat jordbruk, det säger jag trots att jag som uppfödare av naturbeteskött är beroende av subventionerna för min ekonomiska överlevnad. Det skulle också vara förödande att snabbt ta bort subventionerna nu eftersom jordbrukssektorn är så anpassad till deras existens. Kunde man långsamt fasa ut dem under 10 år skulle det kanske fungera.

      Men det är en utopi att tro att samhället ska bli mindre komplicerat på ett smidigt sett. Saker och ting kommer att bli mer komplicerade och reglerade ända fram till den dag då ingen längre kan följa alla regler och helt enkelt börjar ignorera dem. Då kollapsar samhället och börjar om på nytt.

      ps. Robotfiltret för att få skriva här är snudd på omöjligt för mig att dechiffrera märkte jag.

      Radera
    2. Fri handel och subventioner är varandra uteslutande. Tyranni och subventioner går däremot mycket bra ihop. Förövrigt är jag för fri handel och vill således avskaffa alla subventioner till allt som överhuvudtaget subventioneras, inkl. kött. Ingen som är för fri handel kan vara för subventioner, det skulle vara ett absurt och självmotsägande ställningstagande. Om någon säger så vill jag höja ett varningens finger och säga att det är en lögnare, hycklare eller både och.

      Radera
  4. Alla vet att köttet är en större bov än grönsakerna även om all industriellt framställd föda är synnerligen problematisk eftersom det uteslutande handlar om monokulturer och kostnadseffektivitet.

    Jag kan dock tycka att en köttskatt på EU-nivå (vilket jordbruksverket föreslog) skulle vara bra (givetvis med undantag för perifiera produkter som naturbete och vilt) eftersom köttproduktionen är alleles särdeles dåligt lämpad för industriell framställning av hänsyn till individerna som ska bli inplastade produkter.

    Sveriges goda djurskyddslagar till trots så finns det miljarder individer i Sverige som aldrig får se solens ljus. De hålls installade i stora antal och tillåts inte möte sina mest elementära instinkter.

    Jag håller själv egna grisar och ärligt talat så kommer tårarna när jag ser hur fabriksgrisarna har det. Det är totalt ovärdigt. Man måste vara bra cynisk eller empatiskt handikappad för att tycka att de här varelserna betalar ett rimligt pris för att vi ska kunna äta som vi gör.

    SvaraRadera
  5. Istället för köttskatt så borde det först göras något åt allt kött som slängs av grossister, butiker och restauranger. Där kan man tala om resursslöseri på riktigt. SLU kom fram till för några år sen att endast Coop Konsum och Coop Forum kastade 1200 ton kött varje år. Man kan snabbt räkna ut att tusentals djur, bara i Sverige, slaktas helt i onödan bara för att hamna i soporna. Allt för att giriga handlare vill ha välfyllda köttdiskar men sen vägrar dom sänka priset på varor med kort datum. Hellre slänger de bra mat!

    SvaraRadera
  6. Nog måste väl bästa sättet att lösa problemen vara att göra "fulkött" dyrare genom att ställa högre krav på hur djuren behandlas.
    Om KRAVs regler som behandlar bl.a. fritt bete stor del av året blev EU lag blev kött dyrare och hållbarare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra ide, fulkött något att spinna vidare på. Jag tänker ofta att allt annat än Svenskt kött är fulkött när jag handlar men det räcker inte riktigt att resonera på det viset. Högre krav för att kallas för finkött och höga avgifter på fulkött så att det blir dyrare ändå kanske.
      Hur som helst så tycker jag att vi måste gynna de bönder som använder sig av miljöriktiga metoder i sin produktion och behandlar djuren på ett bra sätt.

      Radera
  7. Köttätandet är ett strukturellt problem: Jordbruket och livsmedelsproduktionen är den sektor som utan tvekan släpper ut mest växthusgaser i samhället, både naturligt genom djurrapar och fossila bränslen. Därom råder ingen tvekan. Vi har genom att odla med konstgödning och använda bekämpningsmedel under 60 år lyckas få fram bl a Soyakraftfoder som vi matar djuren med. Detta har varit möjligt tack vare fossilt bränsle främst olja och naturgas. Jordbruket i världen, speciellt Sverige och EU, bygger på ett ständigt flöde av olja och naturgas som hela tiden måste öka. Sen 2005 har vi nått en platå för oljeutvinningen - ett maximum som vänder nedåt om några år. Dessutom har priset sen länge legat över 100 dollar per fat och varje fat innehåller allt mindre nettoenergi. Kännbart för våra stater och samhällen för att fortsätta leverera välfärd. Titta bara på Grekland, Spanien och Portugal med flera. Så ser det ut! Att vi i princip äter olja känner få medborgare till.
    Vi står inför ökade matpriser igen där matbristen kommer att bli allt mer märkbar. I Sverige har vi ingen plan B för denna situation och vår matförsörjning och matsäkerhet är urusel. Vi tillhör samma gäng som PIIGS-länderna. Oerhört beroende av flytande bränsle och insatsmedel baserat på olja till jordbruket. Vi vet också att det tar 10-15 år att ställa om vårt nuvarande oljebaserade kemikaliejordbruk till ett resilient jordbruk där näringsämnena cirkulerar i slutna system och fasa ut oljan. Att i detta nästan prekära läge, vi befinner oss i, skrika på köttskatt är verkligen att släppa fokus på problemet: Hur ska en köttskatt kunna skapa en trygg livsmedelförsörjning utan olja?

    SvaraRadera
  8. "Räknat per kaloriinnehåll måste grönsaker utanför säsong vara en betydligt större klimatbov, miljöbov och energibov än till och med kött uppfött på soja."

    lol
    Jag var chockad i flera minuter tills jag läste om meningen och insåg att det blir så för att grönsaker innehåller väldigt lite energi. Det blir en extra lustig jämförelse för alla oss som försöker minska vårt energiintag. Gör gärna om jämförelsen fast baserad på fiberinnehåll!

    Det verkar som om detta är källan: http://www.kostdoktorn.se/vilken-mat-ar-varsta-miljoboven/
    En länk från en kommentar till blogginlägget om Matens Värstingar.

    SvaraRadera
  9. Att lösa klimatkaoset är en omöjlig uppgift det går inte. Njut av livet - ät kött res och flyg lev som om sista dagen snart är här - för den är det!

    Det problem vi har är att folk ligger med varandra utan skydd, och ynglar av sig som flugor. Detta har folken gjort sedan oljan gav dem mat. 1850 och framåt har befolkningen på vår planet ökat från en miljard till över sju, och det går inte att göra något åt det. Det pluttar ut allt fler ungar som drar resurser från naturen. Städerna växer.

    Vi har snart förbrukat alla havens tillgångar, och mycket annat stiger nu kraftigt i pris då de som föddes under 1990 - talet nu i sin tur blir könsmogna och bildar familjer. De vill ha allt som finns att få.

    SaudiArabien har ökat sin befolkning sedan 1930 - talets två miljoner till snart 30 miljoner, och ni ska inte tro att de spar på krutet utan detta land förbrukar nu mer än 3 miljoner fat olja per dygn själva.

    Denna enorma förbrukning av olja ger dem hög standard och möjligheter att leva som kungar hela bunten. De största flygbolagen som nu byggs upp finns där i de små Shejkstaterna runt Persiska viken. De flyger till alla kontinenter och skiter i miljö och påverkan. De vill bli bigger och mer lönsamma. Araberna är de största kunderna i Asiens bordeller idag.

    För oss som varit med i svängen runt miljön sedan Gösta Ehrensvärd och Georg Borgströms tid vi inser att allt vi gjort har inte haft fem öres betydelse. Befolkningen på planeten har tredubblats sedan deras tid och utarmingen av allt ökar inte minskar.

    Njut av livet efter oss blir det bara skit allting vad än vi gör. Kanske mycket tidigare än de flesta tror. Bättre att ge upp i tid än strida in i döden utan möjlighet till seger.

    En gång Jordens vän numera realist, och som realist inser man att vi saknar det goda ledarskapet, och allt vi gör betyder inget. Våra politiker snackar men gör inget utan vinst kapital och mångfald är deras ledstjärnor.

    Som ett råd läs Gerald Celente.

    Lasse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja Lasse, din dystopiska framtidsbild är lätt att instämma i även om hen omfamnar en gnutta hopp trots oron vad om händer på planeten. Det är svårt att ge upp, det känns som att svika övertygelsen om att det finns goda krafter och kanske ?!

      Radera
  10. Flög över Nederländerna på natten och var tvungen att fråga flygvärdinnan vad det var som lyste. Såg ut som att hela marken var täckt med små hockeyrinkar. Växthus svarade hon.

    Man får väl förmoda att det förutom belysning även kräver uppvärmning, kanske med fossila bränslen så att även CO2 nivån kan hållas på en optimal nivå i växthusen.

    Helt orelaterat kan man om man bilar i Spanien tro sig i fjärran se snö på sommaren, men där är det inplastade odlingar som sträcker sig till horisonten.

    SvaraRadera
  11. Vad är det för fel på oss "konsumenter" ? Det finns en fristående rörelse med mantrat KONSUmindre som inte är populär i statsapparaten; http://bengtingerstam.wordpress.com/

    SvaraRadera
  12. " Vi svenskar äter runt 85 kilo kött per person och år". Den uppgiften är ren lögn från kött-hatarna från jordbruksverket. Den egentliga siffran är runt 20-25 kilo.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.