2008-11-01

Garantiavgifterna för svenska bankerna baserade på CDS

Riksgälden fastställde i fredags garantiavgifterna för att vår fyra svenska storbanker ska kunna få del av de statliga garantierna. Avgifterna baseras på "marknadspriset för kreditswappar (CDS-spreadar) under normala marknadsförhållanden plus ett tillägg på 0,50 procentenheter". De flesta undrar säkert vad Riksgälden menar med "normala marknadsförhållanden". Läser man vidare får man förklaringen: "Med normala marknadsförhållanden menas de marknadspriser som rådde under perioden 1 januari 2007 till och med 31 augusti 2008." Jaså, det som hänt sedan 1 september är onormalt? Tänk om det istället är så att marknaden fått upp ögonen för den risk som faktiskt föreligger i de svenska bankerna, och den nuvarande nivån på kreditswapparna är mer rättvisande (med visst avdrag för panik), och den från innan dess är en glädjeprognos. Och vad händer om förutsättningarna för någon av bankerna på något sätt ändras kraftigt? T.ex. någon form av krasch i Baltikum. Hur ska då garantiavgifterna beräknas? CDS-spreadarna lär ju då röra sig avsevärt, men det ignoreras av denna beräkningsmodell.

Nej, jag anser inte att Riksgäldens beräkningsmodell för garantiavgifterna håller. Spreadarna på kreditswappar är i och för sig en bra idé att använda, men man måste använda nuvarande värden på dem, eftersom bankernas ekonomiska förutsättningar ständigt ändras, och därmed marknadens bedömning genom CDS-spreaden. Sedan kan man eventuellt lägga på något slags generell "rabatt" om man tycker att det råder ett panikläge som stör CDS-spreadarna, t.ex. dividera alla spreadar med en faktor två.

Skillnad i risk för staten att garantera Swedbanks respektive Handelsbankens upplåning är betydligt större än de futtiga 0,08 procentenheter som dagens beräkningsmodell ger.

P.S. För den som inte vet vad en kreditswap (CDS) är så har Wikipedia en bra förklaring. I princip är en CDS ett slags försäkring på ett lån. Om låntagaren inte kan betala för sig, så gör försäkringen det.

1 kommentar:

  1. Finns det någon statlig facilitet för banker som *inte* syftar till att subventionera risktagande?

    Hur staten kan missgynna SHB över hela linjen är en stor skandal. Någon direkt folklig protest är inte att förvänta.

    jn70

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.