Slowfood är en rörelse som startades i Italien redan 1986, som reaktion mot snabbmatens utbredning. Det handlar om att tillaga mat på traditionellt vis av lokala råvaror.
Idag tänkte jag tala lite om riktigt långsam mat. Det handlar om att odla paprikor. Man sår dem inomhus i februari - i början av mars såg mina tidigaste plantor ut som på bilden till höger. Sedan håller man på och pysslar om dem i flera månader, vattnar, gödslar och flyttar till större kruka när det behövs.
Så i början av juni kan man sätta dem på sin "permanenta" plats - i mitt fall i stora krukor på balkongen. Nu har den hunnit bli så stor som på bilden till vänster - nästan 50 cm hög. Strax uppåt vänster från den nedersta vita blomman ser man den första paprikan, som är cirka 2 cm lång.
Sedan fortsätter det med ytterligare vattnande, gödslande och kontroll av eventuell ohyra. Så fram i augusti-september kan man äntligen avnjuta sina paprikor - de godaste paprikor man kan tänka sig.
För den som inte har så mycket tålamod kan jag rekommendera den ryska paprikasorten "Healthy" som säljs av postorderfirman Jennys frön och sånt. Jag sådde fröna i början av mars och plantan har redan hunnit få paprikor i samma storlek som den "vanliga" paprikan jag sådde i början av februari. Plantan är dock inte lika stor, så jag gissar att den i slutändan inte kommer att ge lika stor skörd. Se bild till höger.
För den som har ännu mindre tålamod kan jag rekommendera en investering i tomatplantor. Dessa sår man i månadsskiftet mars-april och de tidigaste sorterna ger frukt utomhus redan i juli. Fuskar man med uppvärmt växthus kan man självklart få tidigare tomater.
För den som vill odla tomater på balkongen rekommenderar jag miniatyrsorten Tiny Tim, som finns hos t.ex. Weibulls. Den ger fina körsbärstomater och mår inte dåligt av att växa i kruka eller ampel. Jag brukar så dem redan i mitten av mars, eftersom de växer ganska långsamt. På bilden nedan ser ni hur den såg ut häromdagen, innan jag planterade om den. De första blommorna (små gula) sitter längst upp.
Det är härligt att kunna gå ut på balkongen och smaska i sig ett par solmogna körsbärstomater när man kommer hem från jobbet!
[Andra bloggar om odling, livsmedel]
2010-06-10
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hallå Flute,
SvaraRaderaskulle uppskatta om du kunde ge mig lite tips på mättande mat som är lätt att odla själv (om något sådant finns).
Först utomhus, men senare även i växthus.
Belägen i Skåne om det har någon betydelse.
Mvh
Hemmaodlade tomater är något av det godaste som finns!
SvaraRaderaMättande hemodlad mat är nog enklast med olika typer av bönor... Betor (t ex rödbetor) kräver lite mer yta, likaså potatis, men de är annars rätt mättande.
SvaraRaderaAnonym 2010-06-10 15.18
SvaraRaderaDen mest mättande maten man kan odla är den som brukar räknas som basmat, alltså exempelvis potatis, vete, råg, bönor, ärtor. Allt detta är enkelt att odla själv. Det är inte för inte som dessa är vår basmat.
Jag skrev om småskalig sädesodling för drygt ett år sedan och småskalig tröskning i höstas.