2011-04-27

20 procent av hushållen saknar buffert!

DI, Folkbladet, Privata Affärer och Norran har tagit upp en undersökning som presenterades igår från SBAB om svenskarnas sparande.

Att genomsnittshushållet har i genomsnitt 60 000 kronor i sparad buffert må låta betryggande, men dessa buffertar är oerhört ojämnt fördelade. Så många som två av tio hushåll har ingen sparad buffert! Som motvikt håller nästan 40 procent av hushållen över 100 000 kronor i buffert.
Av de 20 procent som inte har någon buffert anger 64 procent att de inte har råd. 27 procent uppger att de nyligen satt sprätt på bufferten och tänker spara till en ny.

Var fjärde svarande uppger också att lönekontot är nere på noll i slutet av månaden.
Inte oväntat är ensamstående med barn de som har det sämst ställt vad gäller sparad buffert. 40 procent av dessa har ingen sparbuffert och 45 procent har inga pengar kvar på lönekontot i slutet av månaden.

I SBAB:s pressmeddelande presenteras det hela muntert så här.
Att svenskarna skulle vara slösaktiga med pengar och sorglöst leva utan marginaler är - tvärt emot det intryck man får från mediernas rapportering - en myt.
Det undersökningen visar är istället som sagt att det finns en alltför stor andel som inte har råd eller lust att spara ihop till en buffert.

Jag har skrivit det förr - du måste ha en rejäl buffert! Det kan hända såna "värsta" fall som min familj råkat ut för, t.ex. att en blir arbetslös, men första a-kassan betalas på grund av olika fördröjningar inte ut förrän efter fyra månader. Har man dubbel otur och frysen pajar under denna tid, så blir det svårt. Jag brukar därför rekommendera att ha en sparad buffert så att man klarar sig i sex månader. Har man inte det bör man fundera över hur man kan dra ner på sina utgifter för att få till ett sparande. Bättre att dra ner medan man fortfarande har ett jobb än att tvingas dra ner drastiskt när man blir arbetslös eller långtidssjukskriven.

16 kommentarer:

  1. Fredrik sundby2011-04-28 08:18

    Jamen dom 40% som har över 100000på kontot, delar naturligtvis med sig till dom andra när det krisar, det har man ju läst och förstått när debatten om skatteutjämningen mellan komunerna går het

    SvaraRadera
  2. Det funkar inte i ett skuld/kredit-penningsystem som det vi har. Då i princip alla pengar, eller rättare sagt krediter, är skapade med motsvarande skuld kan inte, rent mattematiskt, alla sitta med en "buffert". Penningsystemet är ett nollsummespel där skulderna alltid är lika stora som tillgångarna.

    Faktum är att ett kredit/skuldsystem måste koncentrera krediterna i händerna till ett fåtal och skuldsätta flertalet mer och mer. Det finns ingen höger/vänster-politik som kan ändra på det när vi har det penningsystem vi har. Skrev om det här:
    http://parasitstopp.wordpress.com/det-finns-ingen-hogervanster-politik-bara-finansparasitism/

    SvaraRadera
  3. Hej Flute,

    Tack för inspirationen till en bra artikel. Det som SBAB missar och som du pekar på är precis skillnaden mellan genomsnittssiffror och medianvärden.

    I min artikel på min blogg (http://www.rikatillsammans.se/2011/04/28/det-som-inte-sbab-redovisar-i-sin-pressrelease-om-att-svenskarna-hellre-sparar-an-slosar/) har jag skrivit och gjort exempel på just detta. T.ex. är den svenska genomsnittsportföljen 341.000 SEK, men om man tittar på medianportföljen så är den mer rättvisande bara 20.000 SEK...

    Hälsningar,
    //jan

    SvaraRadera
  4. "Var fjärde svarande uppger också att lönekontot är nere på noll i slutet av månaden." WTF?!?

    Det har jag också. Eftersom jag sparar ett antal tusen varje månad, som jag sätter över PÅ ANDRA KONTON. En bättre fråga borde väl vara om man gör av med hela lönen varje månad?

    SvaraRadera
  5. Lincoln:
    Nu var det inte nettobesparingar jag talade om.
    Även om man har ett lån på säg en miljon så kan man ändå ha en sparad buffert på banken för oförutsedda utgifter eller inkomstbortfall på låt oss säga runt 60 000. Det är denna typ av buffert jag menade. Det kan alla ha även med nuvarande penningsystem.

    SvaraRadera
  6. Men det är den totala skulden som är intressant. Att skära ut en strimla och inte låtsas se till helhet är tämligen meningslöst. Då kan man aldrig göra något åt helheten.

    Då hela penningmängden är skuld så stämmer inte ditt antagande heller - alla kan inte ens ha ett nettosparande - det finns och kommer alltid finnas folk som hamnar i skuld som hamnar på marginalen. Faktum är att då krediterna koncentreras till allt färre (för om de som sitter i skuld får tag i dem så kommer de börja betala av sina skulder och penningmängden minska)kommer människor i marginalen hela tiden öka. Vilka behöver tigga krediter? De som är utfattiga, som på så sätt hamnar i än större "skuld" till ett parasiterande banksystem eller de som redan har massor av krediter? Det är alltid de som lever på marginalen eller under marginalen som behöver mer krediter för att kunna klara sig. Så skuld/kredit-systemet går med automatik mot en polarisering mellan de fåtal som sitter med allmer krediter och alltfler som sitter allt djupare i skuld.

    Just denna typ att förträngning gör ekonomer sig ofta skyldiga till.

    En till sådan förträngning är att kalla det "banklån" - det finns inga "banklån". Lyssna på när ekonomiprofessor Richard Werner(som bl.a annat myntade ordet QE)berättar att det inte finns några banklån. Bankerna hittar på krediter som de skuldsätter folk med - det är inga "lån":
    http://youtu.be/IcLPW3Wbo4o

    När t.om de bästa av er ekonomer (och jag anser att du är bra, till skillnad från de flesta ekonomer har du inte ett inavlat intellektuellt beteende) lider av grav begreppsförvirring och inte tror det finns några alternativ till ett system som sätter allt och alla i skuld lär vi sitta fast i ett system som går mot sin egen undergång. För vi har nått "Peak debt" och samtidigt går det inte att omfördela krediter till de som sitter i skuld utan att förstöra penningmängden och därmed orsaka deflation och depression (såsom i USA på 30-talet då kreditbubblan sprack och penningmängden minskade med 1/3 -bl.a Friedman)

    Kanske dags att lyssna på en vad en riktig vetenskapsman hade att säga om detta skuld/kreditsystem:
    ” There is nothing left now for us but to get ever deeper and deeper into debt to the banking system in order to provide the increasing amounts of money the nation requires for its expansion and growth.
    - Frederick Soddy, Nobelpristagare i kemi

    SvaraRadera
  7. Lincoln:
    Jag tror tyvärr att vi talar förbi varandra. Jag menar inte nettosparandet, utan att ha en sparad buffert för oförutsedda tillfällen, trots att man kanske har lån som är större (alltså negativt nettosparande).
    Sen håller jag med dig om att det är ett problem att hela penningsystemet är uppbyggt som skulder. Det är ett recept för kommande katastrof.
    För övrigt så är jag inte ekonom, utan självlärd inom ekonomi. Jag har istället en bakgrund i studier i teknik, musik och språk.

    SvaraRadera
  8. Jag mejlade SBABs presschef idag, men de vill inte dela med sig av mediansiffror... :-|

    SvaraRadera
  9. Snyggt försök, madwax!

    SvaraRadera
  10. Men vänta nu här, spelar det egentligen någon roll om man har lån på X miljoner jämnt eller X miljoner och 50 000? Lånen är ju ändå så stora för många att det inte märks någon skillnad. Så enkelt då att öka på lånet med 50 000, och vips är det som att ha en buffert!

    Vad var det nu han hette, den där rika amerikanen? Warren Buffert?

    SvaraRadera
  11. Bor man i hyresrätt spelar det inte någon roll att man inte har buffert när frysen pajar...

    SvaraRadera
  12. Tack för analysen, den stora frågan är väl varför tidniningarna/journalisterna inte gör någon analys när de får en partsinlaga från SBAB presenterad för sig?

    Att det dessutom inte framgår vad personerna i urvalet har för inkomster, belåning och risk nivå i sin ekonomi gör egentligen materialet oanvändbart.

    /Oskar

    SvaraRadera
  13. Ja SBABs "undersökning" lämnar nog en del att önska. Mediansiffror är helt klart mer intressant, men det är klart då får man inte fram det man kanske vill få fram.

    SvaraRadera
  14. 23:05
    Alla har vi bufferten till olika saker. Min buffert är till för att kunna hantera en tillfällig svacka utan att behöva ändra min levnadsstandard drastiskt från dag ett. Om du inte har en buffert har du inget sparande. Har du inget sparande har du inget kvar när månaden är slut. Då blir det jobbigt om man tappar sin inkomst av vilken anledning som helst.

    SvaraRadera
  15. Å fan! Så du är inte ekonom! Det är väl antagligen därför som jag tyckt du varit/är vettigare än de andra.

    Jo, det finns ju roliga definitioner inom ekonomi som att man inte räknar med skulder då man räknar med buffertar. Men det är väl det sättet de måste räkna i ett skuldbaserat penningsystem för att hålla människor flytande.

    Bra att du tycker det nuvarande penningsystemet ä sjukt och leder till katastrof! Då kommer du än högre i vettighets-skalan hos mig.

    SvaraRadera
  16. Har ni sett insändaren i Dagens Industri (sid 4) idag? Philip Lerulf på Timbro kommer fram till liknande slutsatser som vi.

    Hittar inte artikeln på di.se så jag länkar till min blogg där artikeln finns scannad:

    http://www.rikatillsammans.se/2011/05/02/sbab-vilseleder-om-svenskarnas-sparande/

    Hälsningar,
    //jan

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.