Förra veckan skrev jag om Räntor i ett historiskt perspektiv. Jag fick kommentaren att det inte blir rättvisande att jämföra ränteläget de senaste fyra decennierna (då vi inte haft guldmyntfot) med tiden innan, då vi hade någon form av guldmyntfot. Inflationen under dessa tider har ju varit helt olika. Jag har därför gjort ett nytt diagram, där jag istället utgår från år 1968, det år då dollarn började röra sig märkbart mot guldet. Visserligen släpptes inte dollarns koppling till guldet officiellt förrän 1971, men redan 1968 kunde man inte längre hålla kopplingen särskilt fast och guldpriset ökade över 10% på ett år. Svenska kronan hade även en ganska fast koppling till dollarn fram till år 1971, det är därför dollarn mot guldet är den viktiga skillnaden.
För åren 1968-2009 hamnar medelvärdet för den korta riskfria räntan på 7,1%. Om vi får se räntorna gå uppåt igen finns det alltså en stor risk att vi hamnar en bra bit över medelvärdet, som en reaktion mot den extremt låga ränta vi nu har. Var hamnar isåfall bolåneräntorna? 12% är väl inte en orimlig gissning. När det händer? Vem vet? Hursomhelst ska vi troligen fortsätta att tröska oss igenom en deflationsperiod ett tag framöver, med låga räntor.
Hur snabbt kan räntan gå upp när den väl gör det, då? Den snabbaste ökningen under tidsperioden ovan har varit drygt 3 procentenheter på ett år. Då talar jag om medelräntan för ett helt kalenderår. Det har funnits snabbare svängningar inom året, men de har varit kortvariga. Den snabbaste räntesänkningen var 1992-1993, då kalenderårets medelränta sjönk drygt 6 procentenheter.
Läs andra svenska bloggar om deflation, inflation, ränta
2009-08-06
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Guldmyntfot eller inte.....det mest intressanta är väl att titta på om växelkursen varit låst till någon annan valuta eller vara? Då blir ju den ränta som sätts bara en konsekvens för att kunna försvara och upprätthålla den önskade växelkursen.
SvaraRaderaEkonomisk disciplin upprätthålls genom att statens finansiella politik.
Man kan tydligt se att räntorna går ned när inflationen minskar, och när växelkursen är rörlig så att räntan kan sättas oberoende av valutans nivå.
Från 1971 tappade kronan även sin koppling till dollarn genom Bretton Woods-avtalet.
SvaraRaderaVad gäller inflationen så är det helt rätt att den påverkar räntan. Frågan är bara hur mycket Riksbanken kan påverka inflationen. Får vi inflation igen om några år får vi säkert högre räntor igen.
Dagens alltför låga räntor, ett nationalekonomiskt experiment i stor skala, lägger grunden för nästa kris. Det finns ingen centralbank i världen som någonsin har hunnit att höja räntan i tid. Att de skulle klara av det den här gången är osannolikt.
SvaraRaderaVilken ränta är det som visas i diagrammet? Svensk/amerikansk?
SvaraRaderaVore intressant att se kurvan för inflation i samma diagram.
Det är den svenska korta räntan.
SvaraRaderaJag ska återkomma med ett diagram som innehåller inflation också.
"För åren 1968-2009 hamnar medelvärdet för den korta riskfria räntan på 7,1%. Om vi får se räntorna gå uppåt igen finns det alltså en stor risk att vi hamnar en bra bit över medelvärdet, som en reaktion mot den extremt låga ränta vi nu har."
SvaraRaderaAr det inte ganska magstarkt att dra slutsatsen att borantorna ska ga till 12% bara for att medlet de senaste 40 aren varit 7%? Mycket har ju hant sedan 1968. Kreditmarknaderna ser helt annorlunda ut. Folk ar betydligt mer skuldsatta idag an for, sag, 25 ar sedan, dvs. en hojning av rantan far storre effekt idag an den fick pa 70-talet.
Anonym 2009-08-10 06:36:
SvaraRaderaJag säger inte att räntorna ska upp så högt. Jag säger att det finns en stor risk att de går upp så högt.
Magstarkt, kan tyckas, men det är tyvärr så här det ser ut. Just att folk är så högt skuldsatta idag gör hela situationen så farlig.
Visserligen ser kreditmarknaderna annorlunda ut idag än 1968, men det finns ändå en risk för betydligt högre räntor.
Ja, det är väl där vi är oense. Jag menar att risken för att boräntorna går till 12% de närmaste tio åren är i princip obefintlig. Jag kan ärligt talat inte se vad som skulle driva dem så högt. Även om inflationen skulle ta fart och centralbanken vill ta ner den så tror jag det räcker med boräntor på 7-8% för att i princip knäcka ekonomin fullständigt (och därmed öka arbetslösheten kraftigt --> lägre inflation). Just för att folk är så förbenat belånade idag.
SvaraRaderaEn valdigt viktig faktor som ni missat, och som forklarar varfor rantan ar lagre nu an under 70- och 80-talet ar det faktum att vi fatt en sjalvstandig riksbank.
SvaraRadera