Billån ny subprime i USA?

Efter den gigantiska bubbla som blåstes upp i USA för bostadspriser och bolån och som kraschade spektakulärt hösten 2008 undrar många om det blåsts upp någon ny bubbla som kommer att spricka snart.

En kandidat är billånen, som blivit föremål för granskning och kritik. Det har förekommit en hel del oegentligheter vid utfärdandet av nya billån, men än så länge syns där ingen större kris. 99 procent av låntagarna klarar av att sköta sina lånebetalningar. Billånen i USA har nu nått sin högsta nivå i på åtta år. Det är dock inte en tillnärmelsevis lika stor bubbla som USA:s bostadsbubbla under förra decenniet. Billånen uppgick till sammanlagt 905 miljarder dollar under det andra kvartalet i år och 22 procent av summan var subprimelån, vilket är lägre än de 25-30 procent som var subprime-billån innan finanskrisen.

Men det ljusa läget för billånen kan komma att ändras. Villkoren för billånen har nämligen förslappats, vilket förklarar ökningen. Billånen löper över längre tid - över sex års avbetalningstid i medeltal numera. Det lånas även ut större procent av bilens pris.

Vi ser redan att "car repos" (långivaren återtar bilen p.g.a. missade betalningar) ökar snabbt, även om nivån fortfarande är låg.

Billånen är dock som sagt inte alls en lika stor bubbla som bolånen - bolånen är fortfarande tio gånger så stora totalt som billånen. Tillsammans med andra problematiska lån kan de dock ställa till en del besvär för USA:s ekonomi. Dessutom sjunker som bekant säkerhetens värde betydligt snabbare för billån än för bolån.

Hur snabbt måste skulderna växa?

Pengar skapas idag (som de flesta säkert känner till) till helt övervägande delen som krediter, alltså att hushåll, företag och offentlig sektor sätter sig i skuld till bankerna. Långt över 90 procent av penningmängden består av krediter och kontanter utgör endast en pytteliten del. Detta är fallet inte bara i Sverige, utan i alla andra utvecklade länder. Vi lever alltså i ett samhälle där ekonomin är skuldbaserad eller kreditbaserad. En följd av de kreditbaserade pengarna är förstås att nästan alla pengar belastas med ränta.

Bill Gross, CIO på PIMCO, världens största obligationsfond, skriver i sin senaste krönika om hur en ekonomi med skuldbaserade pengar kräver att skulderna växer tillräckligt snabbt för att kunna betala räntorna på skulderna. Annars går ekonomin i baklås. Han beräknar att på de omkring 58 biljoner dollar i skulder som idag finns i USA:s finansiella system behövs med 4,5 procents genomsnittlig ränta en årlig kredittillväxt på runt 2,5 biljoner dollar. Doug Noland citerar Gross i sin senaste Credit Bubble Bulletin, men kritiserar samtidigt hans beräkning, då den även inkluderar de finansiella företagens skulder, vilket leder till en hel del "dubbelräkning". Noland tycker istället att man bara ska räkna på de totalsumman av skulder för hushållen, staten och de icke-finansiella företagen, vilket jag håller med om. Men i princip har Gross rätt, även om man med Nolands något förändrade definition kommer fram till en lägre siffra - Noland brukar skriva att USA:s finansiella system behöver en årlig kredittillväxt på (fortfarande sanslöst stora) omkring 2 biljoner dollar för att inte råka i kris.

Så hur mycket kredittillväxt behöver Sveriges finansiella system? Vid årsskiftet uppgick de totala skulderna för hushåll, offentlig sektor och de icke-finansiella företagen till 7842 miljarder kronor.

Hur hög den genomsnittliga räntan är får bli en kvalificerad gissning. Enligt SCB:s finansmarknadsstatistik ligger den genomsnittliga räntan för nya lån till hushållen på 2,44 procent och de icke-finansiella företagens genomsnittsränta låg på 2,24 procent. En hel del av dessa lån är dock bundna till högre räntor för flera år sedan - så sent som för ett år sedan låg genomsnittsräntorna för hushålls och icke-finansiella företags nytecknade lån på 2,99 respektive 2,82 procent. Sedan har vi den minsta tårtbiten i de svenska krediterna, nämligen offentlig sektor. Statslåneräntan ligger idag på 1,39 procent, men medelvärdet under året är 1,84 procent. Låt oss anta en genomsnittsränta för den icke-finansiella sektorns skulder på 4 procent (rätta mig om jag är ute och cyklar). Då skulle det krävas en årlig kredittillväxt på minst 4 procent eller 314 miljarder kronor för den icke-finansiella sektorn för att Sveriges finansiella system ska fungera.

Tillväxttakt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag

Hushållens skulder har återigen så smått ökat sin tillväxttakt efter en botten år 2012 och för närvarande är årstakten 5,5 procent. De icke-finansiella företagens skulder hade en botten tidigare i år, men sedan en botten på runt nolltillväxt i våras har deras skulder nu snabbt ökat till en årlig tillväxttakt på 3,2 procent. Notera att bottnen kom en bra bit innan Riksbanken sänkte reporäntan.

För tillfället ser det alltså ut som om det svenska kreditsystemet klarar sig med en viss marginal (fast det såg dåligt ut i våras), men man ska vara vaksam på om utlåningens tillväxttakt åter börjar sjunka - sjunker den för långt kommer finanskrisen som ett brev på posten. Då kan det för att undvika skadliga effekter av kreditförluster hos bankerna behövas att staten rycker in och ökar sin upplåning så som man exempelvis gjort i USA sedan finanskrisen 2008. Alternativet är att bankerna säckar ihop. Vilket av två onda ting kommer svenska staten i ett sådant fall att välja? Det kan bero på vilka politiker som för tillfället sitter på regeringsmakten och hur de påverkas av lobbyorganisationer.

Att sänka marknadsräntorna (genom att Riksbanken sänker reporäntan) kan förstås också hjälpa upp en situation med alltför låg kredittillväxt, även om det mest hjälper nya lån - befintliga låns ränta påverkas till stor del inte, med undantag av dem med rörlig ränta.

Bill Gross avslutar sin krönika med följande sammanfattning (min översättning):

Håll tummarna, kredittillväxt är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt beror på den produktiva användningen av kredittillväxt, något som inte sker nu.

Notera för det första att kredittillväxten är en nödvändig förutsättning för ekonomisk tillväxt och för det andra att denna förutsättning inte är tillräcklig - det krävs även andra förutsättningar. Notera slutligen att kredittillväxten måste användas till produktiva investeringar för att på sikt ge ekonomisk tillväxt.

I Sverige går större delen av dagens kredittillväxt till hushållens bostadsköp och konsumtion, vilka båda är icke-produktiva användningsområden - de är inga investeringar som ger avkastning, till skillnad från många¹ av företagens användningar av krediter. I längden leder detta till en ohållbar situation med bostadsbubbla och överkonsumtion, vilket förr eller senare kommer att straffa sig.

---

1. Jag skriver "många" av företagens användningar av krediter, eftersom det alltid finns en viss andel felsatsningar.

Ryssland, Ukraina, propaganda, sanktioner och ekonomi

Det är nu helt klarlagt att rysk militär materiel levererats till rebellerna i östra Ukraina. Bloggaren Wiseman presenterar bland annat en video från rebellerna som visar hur de inspekterar en rysk stridsvagn av typen T-72B3 som de erövrat tillbaka från ukrainska styrkor, som i sin tur erövrat den från rebellerna. T-72B3 är en tämligen ny modell som Ukraina inte har i sin armé. Därför måste denna stridsvagn ha kommit in i Ukraina från Ryssland. Antingen har ryssarna fantastiskt dålig koll på sin militärmateriel så att moderna stridsvagnar kan komma på avvägar till ett grannland (knappast troligt) eller också har de levererat den till rebellerna (mycket troligt).

Alla "ryska troll" och svenska "nyttiga idioter" i kommentarsfält på bloggar samt Twitter och Facebook får alltså äta upp sina uttalanden om att ryska vapenleveranser till rebellerna skulle röra sig om NATO-propaganda.

Rebellerna i östra Ukraina visar också återigen sin klantighet genom att filma en stridsvagn som uppenbarligen levererats från Ryssland och därmed undanröja den tveksamhet om bevisläget som den ryska propagandan kunnat spela på. De visar förstås också sin klantighet genom att låta regeringsstyrkorna erövra en stridsvagn. Ryssland borde vid det här laget också ha förstått att det inte är propagandamässigt möjligt att dölja leveranser av krigsmateriel till halvbra organiserade rebellgrupper i andra länder, men gjort är gjort. Frågan är hur Ryssland kommer att agera i fortsättningen.

Det lär vara en vapenvila mellan de ukrainska regeringsstyrkorna och separatisterna, men tydligen rasade häftiga strider i närheten av flygplatsen i Donetsk så sent som igår onsdag. Men något slags vapenvila råder tydligen ändå, då Mariupol inte längre bombarderas såvitt jag kan läsa. Jag läser också att Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) planerar att dubbla antalet observatörer som övervakar vapenvilan.

Vad som kommer att hända framöver är svårt att sia om - vi får helt enkelt följa utvecklingen.

Ukrainas president Petro Porosjenko är idag i Washington för att möta Barack Obama, kongressrepresentanter med flera. Troligen kommer han att be om mer stöd.

Häromdagen inleddes USA-ledda militärövningar i västra Ukraina, inkluderande 15 länder. Långt bort från konfliktzonen, men ändå en styrkedemonstration från NATO med uppenbar adress till Ryssland.

Samtidigt förstärker Ryssland militärt på Krim och i södra Ryssland. Det pågår alltså en uppladdning på båda sidor. Än så länge finns dock inga tecken på att den skulle gå överstyr.

Viktigare är just nu vad som händer på sanktionsfronten. EU och USA har ju infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland med anledning av annekteringen av Krim och dessa sanktioner i kombination med allmän osäkerhet på grund av Ukrainasituationen har påverkat Rysslands ekonomi negativt.

Den ryska rubeln har fallit kraftigt och har nu nått sin lägsta nivå mot dollarn sedan 1998. Detta kan driva upp inflationen i Ryssland, som redan har en hög årstakt på 7,7 procent. Finansministern uppmanar folket att inte få panik, vilket är en varningssignal som brukar betyda att det är dags för panik. Lyckas Ryssland hålla ihop ekonomin, eller går landet mot en allvarlig ekonomisk kris?

Ytterligare ett tecken på ekonomiska bryderier för Ryssland är att man i den nya budgeten för 2015-2017 lägger in en krishanteringsfond som tar av reserver. Man räknar med ett litet budgetunderskott, men statens inkomster är till stor del beroende av energiexporten och tydligen bygger den nya budgeten på en optimistisk prognos för oljepriset.

Ryssland har inte stängt av gasleveranserna, men av "tekniska skäl" har Gazprom dragit ner på leveranserna. Vi får se hur detta utvecklas framöver.

Visserligen lovar Rysslands energiminister att de inte kommer att minska gasleveranserna till Europa, men vi vet hur mycket löften från ryska staten är värda.

Än så länge har det såvitt jag kan se inte varit några protester i Ryssland, men tar inflationen fart och även nedgången i ekonomin kan den ryska regeringen tvingas hantera kraftigt folkligt missnöje.

Kaliforniens torka - nu skogsbränder

Kaliforniens exceptionella torka fortsätter och nu kommer skogsbränderna i stor skala - Aftonbladet skriver att "skogsbränderna i norra Kalifornien är de värsta i modern tid".

Den brand i Boles med 150 hektar som nämns är dock inte den största av de skogsbränder som rasar just nu. "King Fire" drabbat 4680 hektar, medan "Happy Camp Complex Fire" som började för över en månad sedan, nu drabbat 45790 hektar. Som jämförelse drabbade skogsbranden i Västmanland omkring 13800 hektar.

Torkan har också gjort att lantbrukare börjat pumpa upp mer grundvatten och borra djupare brunnar då de gamla sinar. Därför har delstaten nu börjat reglera pumpning av grundvatten för att hushålla med denna resurs.

Och ingen ljusning i sikte vad gäller nederbörd. Som sagt, livsvillkoren i Kalifornien kan komma att förändras drastiskt.

Val

Så har vi (svenska folket) klarat av första steget i veckans nagelbitare, nämligen röstningen.

Själv gick jag tillsammans med barnen till vallokalen för att de skulle få se hur det går till. Det är ju bara val vart fjärde år och vid nästa val kommer de att vara tonåringar.

Passade på att klaga lite på "påtrugarna" som stod utanför vallokalen iförda partiband och utdelandes valsedlar. Just vid min vallokal stod vid den tid då jag besökte den endast representanter för Sveriges två största politiska partier - Socialdemokraterna och Moderaterna. Då jag påtalade för dem att jag ansåg det vara en skamfläck på Sveriges demokrati att de fick stå utanför vallokalen reagerade de som om jag vore en utomjording. Sedan vaknade de till och frågade varför jag tyckte så. Jag påtalade att det i de flesta andra demokratier är förbjudet för partirepresentanter att stå utanför vallokalen och dela ut valsedlar. Jag berättade även om en vän från ett sydeuropeiskt land som reagerade starkt när vederbörande första gången (vid ett tidigare val) fick se partirepresentanterna utanför vallokalen och då frågade sig hur det stod till med den svenska demokratin.

Nåväl, moderaten på plats upplyste mig om att alla partier har möjlighet att ha påtrugare utanför vallokalerna. Jag svarade att de mindre partierna inte har folk nog till att bemanna alla vallokaler, så möjligheten är mer teoretisk än praktisk. Då svarade moderaten ifråga att om man inte lyckas skrapa ihop folk till alla vallokaler har man nog inget riktigt parti. Jag genmälde att det isåfall även gällde moderatens allianspartier FP, KD och C, varvid moderaten svarade att deras representanter funnits på plats tidigare under dagen. Jag frågade då varför de inte var på plats nu - de hade förstås inte tillräckligt med folk för att kunna finnas på plats hela dagen.

Nå, barnen tyckte diskussionen började bli lite tråkig och jag tvangs därför att gå in i vallokalen och göra min medborgerliga plikt. Jag röstade inte på något av de två största partierna.

Det första spänningsmomentet blir förstås röstfördelningen mellan partierna och därmed hur många mandat de får i Riksdagen. I skrivande stund är endast 2140 av 5837 valdistrikt räknade, varför resultatet ännu får anses vara ganska osäkert. Spännande blir att få svar på följande:

• Kommer FI över fyraprocentsspärren? Knappast troligt (enligt Botten Ada). Detta "stjäl" troligen många röster som annars kunde ha gått till de rödgröna S, MP och V.
• Kommer FI över 2,5 procent? Isåfall får de partistöd. Detta är fullt möjligt. Då får de ett betydligt bättre utgångsläge inför nästa val.
• Blir SD vågmästare? Ja, troligen. Detta ger en stor osäkerhet över vilken regering vi kommer att få efter valet.
• Blir S+MP+V större än M+FP+KD+C? Ja, detta verkar tämligen säkert. Vi får alltså med största sannolikhet ett regeringsskifte
• Blir S+MP större än M+FP+KD+C? Det ser ut att finnas en möjlighet till det. Isåfall kan möjligen Vänsterpartiet komma att uteslutas ur regeringen.
• Blir SD eller MP tredje största parti? Det ser just nu ut att vara tämligen säkert att det blir SD, som gör ett tvåsiffrigt resultat. Traditionellt brukar det tredje största partiet få tredje vice talman i Riksdagen. Hur ställer sig de övriga partierna till att få en tredje vice talman från SD?

Ett någorlunda pålitligt resultat lär vi få se sent ikväll. Först senare i veckan får vi ett definitivt valresultat då alla sena förtidsröster räknats.

Nästa spänningsmoment blir då hur regeringen kommer att se ut partimässigt. Att det blir Socialdemokraterna under Löfven som bildar regering får väl anses vara det troligaste. Frågan är om han vågar ta med Vänsterpartiet. Jonas Sjöstedt kan han nog stå ut med, men övriga tänkbara ministerkandidater från V är nog mer svårsmälta.

Ett fullt tänkbart alternativ som jag hört få nämna innan valet är att FP, KD eller C lockas över till att bilda regering tillsammans med S och MP. De skulle kunna lockas att välja regeringssamarbete med S+MP bara för att slippa en regering där V ingår. Ett sådant avhopp från "alliansen" ses såklart före valet som fullständigt omöjligt, då alliansen presenterat sig som enade, men verkligheten efter valet kan se helt annorlunda ut.

Regeringsfrågan lär dock ta ett bra tag att sortera ut. En knäckfråga är också hur SD med sin troliga vågmästarroll kommer att ställa sig till de regeringsalternativ som kan komma att presenteras.

Får vi en svag regering finns också risk för nyval om bara något år. Om FI under tiden fått partistöd har de betydligt bättre möjligheter att komma över fyra procent.

Veckans sista nagelbitare blir förstås Skottlands folkomröstning om självständighet på torsdag 18/9. Jasidan har gått starkt framåt den senaste tiden och skulle det bli ett ja där får nog Storbritanniens ekonomi svårartad skrämselhicka. "Oh, flower of Scotland, when will we see your like again?"

En självständighetsröst från Skottland skulle även starkt påverka den folkomröstning om självständighet som Katalonien ska hålla 9 november, men som Spaniens centralregering fortfarande anser vara olaglig.

Bloggrannen Cornucopia har valvaka på sin blogg ikväll.

DN har förresten en bra lista över 56 politiker att hålla koll på efter valet.

Tillägg 22:05: Glädjande är att det ser ut att bli högre valdeltagande än i förra valet.

Hur långt kan sanktionerna gå?

Nu blir det riktigt intressant att se hur EU och Ryssland agerar mot varandra, när EU i måndags kväll beslutade om utökade sanktioner mot Ryssland, även om själva införandet verkar dröja några dagar, då man väntar och ser hur den nuvarande vapenvilan i östra Ukraina fortlöper.

Listan över "personer under sanktioner" utökas och den viktigaste åtgärden från EU:s sida är att stoppa finansiering (alltså lån) från EU till ryska energibolag. Detta drabbar de ryska energijättarna hårt.

Ryssland har kommit med ett mycket smart motdrag, nämligen att stoppa flygningar över Ryssland. Detta drabbar inte Ryssland direkt ekonomiskt, men skulle slå mycket hårt mot europeiska flygbolag. Ett flygstopp är mycket smartare än att stänga av gasen till EU, vilket visserligen skulle drabba EU oerhört hårt, men samtidigt skulle drabba Ryssland hårt ekonomiskt, då deras gasexport är så stor andel av deras BNP.

Skulle flygstoppet bli verklighet skulle det ställa till kaos på många sätt. Självklart skulle flygbolagen drabbas ekonomiskt, men även många branscher som är beroende av flygtransporter av exempelvis komponenter från Asien skulle kunna drabbas av leveransstörningar och i förlängningen betydligt dyrare transporter.

Rysslands importstopp för många livsmedel påverkar redan många av EU:s jordbruk. Just jordbrukspolitiken är en central del av EU och en av de mest genomreglerade och subventionerade verksamheterna inom EU. Rysslands styrande förstår hur de ska slå mot EU:s känsligare delar. Visserligen kan högre matpriser leda till missnöje inom Ryssland, men protesterande EU-bönder vore mumma för Ryssland, liksom kaos i EU:s jordbrukspolitik.

Vad gäller eventuellt flygstopp får vi dock vänta några dagar för att se om det blir verklighet som en hämnd för EU:s nya (ännu icke ikraftträdda) sanktioner.

Frågan är hur mycket dessa sanktioner kan trappas upp. Det extremaste vore förstås ett stopp för gasleveranserna från Ryssland. Som jag nämnde ovan skulle detta troligen sänka EU helt. Frågan är dock om det för Ryssland är värt uteblivna exportinkomster. Ett gasstopp skulle troligen sänka hela världsekonomin och framförallt krascha Moskvabörsen och rubeln.

Det behöver emellertid inte gå så långt som att Ryssland stänger av gasen. Det skulle räcka med drastiska prishöjningar för att ställa till det för EU.

Vi ska inte heller glömma att EU importerar runt 90 procent av sin olja, varav större delen kommer från Ryssland.

Det kan bli en utrikespolitiskt mycket spännande höst, men denna typ av spänning är förstås inget som aktiebörserna brukar gilla.

För övrigt noterar jag att det nu kommit en rapport från haverikommissionen angående MH17 som sköts ner över östra Ukraina i somras, där det inte oväntat är tydligt att planet skjutits ner av en luftvärnsrobot och att många av de "alternativa teorier" som kommit från ryska media och ryskt officiellt håll är rena fabrikationer. Dessa "alternativa teorier" har redan från början närmast haft ett löjets skimmer över sig, då de varit lätta att hitta fel i och i många fall innehållit uppenbara orimligheter. Ändå har "nyttiga idioter" sett till att fortsätta att sprida dem i sociala medier, förutom alla betalda ryska psyops som förstås också spritt dem.

Det jag skrev i juli angående bevisläget för nedskjutningen av MH17 gäller alltså fortfarande och bekräftas av haverikommissionens rapport.

Jag har tappat räkningen...

Jaha. Så kom nästa fall där en SD-politiker ertappats med grovt rasistiska kommentarer, denna gång ordföranden för SD Stockholm.

Är jag förvånad? Nej. Jag har nu tappat räkningen på alla sverigedemokrater som ertappats i rasistiska aktiviteter av olika slag.

Är det inte lika bra att SD erkänner rakt av att de är ett rasistiskt parti istället för att hålla på och hyckla med sin så kallade "nolltolerans"? Troligen skulle det inte påverka deras valresultat. Det skulle inte heller inverka på deras möjligheter att få makt i Riksdagen, då de andra partierna ändå inte vill samarbeta med dem.

Ingen bubbla?

Hos ZeroHedge ser jag följande diagram från John Hussman över USA-börsens utveckling (S&P 500) de senaste 20 åren.

Det noteras även att USA-börsens volatilitet är bland den lägsta sedan 2006.

I förra veckan skrev jag

Det ser ut som om det varit längre uppgångar på cirka fem år, följda av större nedgångar. Den senaste uppgången har nu hållit på i drygt fem år, så tiden för nedgång är mogen.

Det finns uppenbarligen fler som noterat samma sak som jag.

De flesta av världens aktiebörser är ganska väl korrelerade och "följer husse" USA. Även för Stockholmsbörsen börjar det bli farligt höga nivåer, även om vi inte har kommit tillbaks till rekordnivån från it-bubblans år 2000. Ännu ser vi dock inte några tecken på att den nuvarande uppgången skulle vara bruten, men det är läge för den investeringsintresserade att vara på sin vakt för tecken på en ny nedgångsfas.

Det är ju inte precis brist på orosmoln här i världen.