Den "tyska" ubåten

SR Ekots rapportering om den "tyska" ubåt som enligt dem dök upp i svenska skärgården förra våren börjar bli alltmer intressant. De kommer med ett fullständigt sensationellt påstående och för att man ska tro på detta krävs extraordinära bevis. SR Ekot påstår alltså att en ubåt från ett vänligt sinnat land (Tyskland) som vi är i union med (EU) skulle ha siktats under en marinövning i den svenska skärgården, utan att föranmäla sig. De påstår dessutom att ubåten ifråga identifierats som "sannolikt tysk". Det skulle vara en fullständigt sensationell utrikespolitisk händelse.

Ekots chef antyder också att deras källa har fått uppgiften direkt eller indirekt från Utrikesnämnden. Någon av Utrikesnämndens ledamöter skulle alltså ha sagt detta antingen direkt till Ekots reporter eller till någon annan, som i sin tur kontaktat Ekots reporter. Om så är fallet är det mycket allvarligt, ty de dokument som presenterades angående ubåten på Utrikesnämndens möte i december var uppenbarligen hemligstämplade, eftersom de inte publicerats på Riksdagens hemsida. En av Utrikesnämndens ledamöter läcker alltså hemligstämplad information (eventuellt missuppfattad), alternativt ljuger ihop sin egen version och planterar den hos media. Vilket som är värst av dessa två alternativ är svårt att säga, men båda är fullständigt oacceptabla för en ledamot av Utrikesnämnden och jag antar att Säpo utreder saken.

Om vi utgår från att Ekots uppgifter om att det var en tysk ubåt är sanna kan man då fråga sig varför denna ubåt var där. Jag kan tänka mig följande möjligheter:

1. Ubåten var där eftersom Tyskland tillfrågats om det av höga befälhavare inom den svenska militären, men hemlighållits för dem som deltog i marinövningen, för att testa den svenska marinens vaksamhet. Detta faller dock på att den svenska militären inte i efterhand informerat om det.
2. Ubåten var där på uppdrag av Nato, men hemligt för den svenska marinen, för att testa den svenska marinens vaksamhet. Detta verkar inte heller rimligt, då Nato isåfall i efterhand borde ha informerat om denna operation.
3. Ubåten var där för att spionera. Det låter helt orimligt, eftersom Tyskland som sagt är vänligt sinnat och dessutom i union och partnerskap med oss.
4. Ubåten var där för att öva smygnavigering i kustnära vatten. Man gör det hellre vid Sveriges kust än vid exempelvis Rysslands kust. Detta framstår som det minst orimliga alternativet, men man borde ändå ha informerat om det i efterhand.

Dessutom kan man fråga sig hur marinen lyckades identifiera ubåten som "sannolikt tysk". Det är oerhört svårt att identifiera ubåtar. Det är liksom hela vitsen med ubåtar att de ska kunna smyga sig fram och inte lätt identifieras. För att man ska kunna säga att denna ubåt var "sannolikt tysk" måste antingen kunniga personer (snarast ubåtsnördar) ha observerat dess torn ovanför ytan under en längre tid eller fotograferat med kraftigt teleobjektiv, eller så måste tyskarna ha sagt att det var deras ubåt. Men tyskarna har ju dementerat uppgifterna. Ett vänligt sinnat land har ingen orsak att ljuga om något sånt här.

Nej, jag håller snarare för troligt att det inte var någon tysk ubåt. Det kanske inte ens var en ubåt överhuvudtaget, utan bara en "sannolik" ubåt.

Då kommer vi till detta med Ekots publicerande av uppgifterna. De har på mycket lösa grunder publicerat uppgifter som ter sig helt orimliga. Detta tar tyvärr ner deras trovärdighet. Hur ska jag fortsättningsvis kunna lite på att Ekots nyheter är sanna?

Jag väljer att tro på dumhet istället för illvilja från Ekots reportrars sida. Det handlar troligen om ren naivitet att publicera sådana orimliga uppgifter utan att ha annan källa än en (fabricerad eller läckt) uppgift från en ledamot av Utrikesnämnden. Men att sedan Ekots chef går ut och försvarar publiceringen är helt oacceptabelt. Han borde istället ha bett om ursäkt för deras slarviga hantering av denna "nyhet". Nu är det istället läge för honom att avgå. Han saknar uppenbarligen omdöme eller lider av alltför stort prestigebehov. Eller både och.

Donetsks ledare försöker nedvärdera motståndaren

Ledaren för den ryska marionettregimen i Donetsk, Alexander Zachartjenko, sade i måndags att de styrande i Kiev är "bedrövliga representanter för det mäktiga judiska folket". Detta blir särskilt intressant när den ryska sidan annars brukar anklaga regeringen i Kiev och dess militär för att vara nazister. Nu är de inte bara nazister, utan även judar! Det är alltså uppenbart att båda benämningarna bara används för att misskreditera motståndaren.

Vad gäller att det är rysk militär i östra Ukraina så är det vid det här laget helt klarlagt att Ryssland skickat in en hel del militär materiel. Det finns nämligen gott om fotobevis för ryska militärfordon i östra Ukraina, bland annat hos Bellingcat.com och hos ConflictReport.info.

Det skulle också vara högst anmärkningsvärt om det som den ryska propagandan påstår vore sant, nämligen att "rebellerna" Donetsk och Luhansk, som ungefär kontrollerar det brunröda området i kartan nedan, skulle ha lyckats stå emot den reguljära ukrainska armén i åtta månader och aldrig fått slut på utrustning, ammunition eller manskap. Det är uppenbart att de försörjs från Ryssland.

Ryssland, Ukraina, propaganda, sanktioner och ekonomi

Det är nu helt klarlagt att rysk militär materiel levererats till rebellerna i östra Ukraina. Bloggaren Wiseman presenterar bland annat en video från rebellerna som visar hur de inspekterar en rysk stridsvagn av typen T-72B3 som de erövrat tillbaka från ukrainska styrkor, som i sin tur erövrat den från rebellerna. T-72B3 är en tämligen ny modell som Ukraina inte har i sin armé. Därför måste denna stridsvagn ha kommit in i Ukraina från Ryssland. Antingen har ryssarna fantastiskt dålig koll på sin militärmateriel så att moderna stridsvagnar kan komma på avvägar till ett grannland (knappast troligt) eller också har de levererat den till rebellerna (mycket troligt).

Alla "ryska troll" och svenska "nyttiga idioter" i kommentarsfält på bloggar samt Twitter och Facebook får alltså äta upp sina uttalanden om att ryska vapenleveranser till rebellerna skulle röra sig om NATO-propaganda.

Rebellerna i östra Ukraina visar också återigen sin klantighet genom att filma en stridsvagn som uppenbarligen levererats från Ryssland och därmed undanröja den tveksamhet om bevisläget som den ryska propagandan kunnat spela på. De visar förstås också sin klantighet genom att låta regeringsstyrkorna erövra en stridsvagn. Ryssland borde vid det här laget också ha förstått att det inte är propagandamässigt möjligt att dölja leveranser av krigsmateriel till halvbra organiserade rebellgrupper i andra länder, men gjort är gjort. Frågan är hur Ryssland kommer att agera i fortsättningen.

Det lär vara en vapenvila mellan de ukrainska regeringsstyrkorna och separatisterna, men tydligen rasade häftiga strider i närheten av flygplatsen i Donetsk så sent som igår onsdag. Men något slags vapenvila råder tydligen ändå, då Mariupol inte längre bombarderas såvitt jag kan läsa. Jag läser också att Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) planerar att dubbla antalet observatörer som övervakar vapenvilan.

Vad som kommer att hända framöver är svårt att sia om - vi får helt enkelt följa utvecklingen.

Ukrainas president Petro Porosjenko är idag i Washington för att möta Barack Obama, kongressrepresentanter med flera. Troligen kommer han att be om mer stöd.

Häromdagen inleddes USA-ledda militärövningar i västra Ukraina, inkluderande 15 länder. Långt bort från konfliktzonen, men ändå en styrkedemonstration från NATO med uppenbar adress till Ryssland.

Samtidigt förstärker Ryssland militärt på Krim och i södra Ryssland. Det pågår alltså en uppladdning på båda sidor. Än så länge finns dock inga tecken på att den skulle gå överstyr.

Viktigare är just nu vad som händer på sanktionsfronten. EU och USA har ju infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland med anledning av annekteringen av Krim och dessa sanktioner i kombination med allmän osäkerhet på grund av Ukrainasituationen har påverkat Rysslands ekonomi negativt.

Den ryska rubeln har fallit kraftigt och har nu nått sin lägsta nivå mot dollarn sedan 1998. Detta kan driva upp inflationen i Ryssland, som redan har en hög årstakt på 7,7 procent. Finansministern uppmanar folket att inte få panik, vilket är en varningssignal som brukar betyda att det är dags för panik. Lyckas Ryssland hålla ihop ekonomin, eller går landet mot en allvarlig ekonomisk kris?

Ytterligare ett tecken på ekonomiska bryderier för Ryssland är att man i den nya budgeten för 2015-2017 lägger in en krishanteringsfond som tar av reserver. Man räknar med ett litet budgetunderskott, men statens inkomster är till stor del beroende av energiexporten och tydligen bygger den nya budgeten på en optimistisk prognos för oljepriset.

Ryssland har inte stängt av gasleveranserna, men av "tekniska skäl" har Gazprom dragit ner på leveranserna. Vi får se hur detta utvecklas framöver.

Visserligen lovar Rysslands energiminister att de inte kommer att minska gasleveranserna till Europa, men vi vet hur mycket löften från ryska staten är värda.

Än så länge har det såvitt jag kan se inte varit några protester i Ryssland, men tar inflationen fart och även nedgången i ekonomin kan den ryska regeringen tvingas hantera kraftigt folkligt missnöje.

EU-farsen är inte slut

EU-nomenklaturan fortsätter sitt förljugna spel. Det talades i december så varmt om den nya finanspakten som skulle säkerställa budgetbalans, men idag får vi höra att man skjuter upp disciplinåtgärderna. Ungern får till juni på sig att få ordning på sitt budgetunderskott, och utbetalningarna av EU-stöd kommer inte att stoppas förrän 2013. Spanien får mildare krav på att minska sitt budgetunderskott efter att 2011 gav -8,5 procent istället för förhoppningen på -6 procent. Alltid kan man hitta någon syndabock - i Spaniens fall den dåliga förra regeringen - med den nya blir det säkert bättre! För Spanien räcker det nu för 2012 med -5,3 procent istället för tidigare överenskomna -4,4 procent av BNP. Men 2013 ska allt vara löst! Då gäller -3 procent för Spanien. Det tror vi väl på? Det verkar nu som om Spanien är på väg att glida förbi Italien i tävlingen "alltför stora länder med alltför stora statsfinansiella problem", då Italien under Monti-regeringen verkar ha lyckats att åtminstone för tillfället stadga upp statsfinanserna.

EU:s maktelit presenterar en fantasivärld för att försöka hålla skenet uppe vad gäller Grekland, men som ZeroHedge skriver så är antagandena fullständigt orimliga. Före detta riksbankschefen Bengt Dennis kan vid 82 års ålder kosta på sig att säga sanningen:

Slutet är att Grekland på något sätt lämnar eurosamarbetet. Det sker de närmaste tolv månaderna – om inget mirakel inträffar och sådana är som bekant sällsynta.

Vidare säger han att det är uppenbart att även Portugal kommer att behöva ytterligare stödpaket.

Grekland gjorde de facto statsbankrutt i förra veckan, vilket bekräftas av att ISDA anser att en kredithändelse inträffat och att kreditswappar på landets statsskuld kommer att förfalla till betalning. Efter detta obligationsbyte visar det sig nu att de nya grekiska statsobligationerna redan har tappat kraftigt i värde på marknaden, eftersom fortfarande ingen tror på Grekland. Dessutom har stämningarna mot Grekland satt igång - alla obligationsinnehavare var inte med på bytet!

Nästa land till rakning är troligen Portugal och Jonas Sjöstedt skriver om sitt besök där nyligen.

2011 krympte den portugisiska ekonomin med 1.8 % och 40 000 företag gick i konkurs. 2012 fördjupas recessionen och beräknas detta år till 3.4 %. Officiellt är arbetslösheten 14.8 % men i praktiken överstiger den 20 % om man räknar in de som inte registreras. Minst var tredje ung människa är arbetslös. Nya varsel om uppsägningar kommer i stort sett dagligen.

Minimilönen är 485 euro och 16 % av arbetskraften har den. Såväl arbetslösa som många pensionärer och arbetande är fattiga, antalet fattiga beräknas till 2.5 miljoner (inkomst under 419 euro/månad). Det sker stora nedskärningar i offentlig service och sociala trygghetssystem. Antalet lediga dagar per år skärs ner. Avgifterna inom sjukvården höjs kraftigt vilket enligt vissa bedömare leder till sämre folkhälsa och ökad dödlighet. Utvandringen tar fart, inte minst är det välutbildade unga som emigrerar till Brasilien, Angola och andra EU-länder. Nästan inga offentliga investeringar sker och situationen i jordbruket förvärras av svår torka. Tiggeri och desperat fattigdom är väl synligt i stadsbilden.

2,5 miljoner fattiga är nästan en fjärdedel av befolkningen!

Brittiska banken Barclays anser att Portugal troligen är insolvent och ser pessimistiskt på landets framtidsutsikter. Portugals regering spelar dock med i EU-spelet och hävdar att det kommer att lösa sig.

Nigel Farage fortsätter att häckla EU-pajasarna.

Under tiden producerar EU smaklösa propagandavideor för skattepengar.

EU drog visserligen tillbaka denna propagandafilm efter att den ansetts vara rasistisk. Det värsta med denna film är dock som jag ser det inte de etniska stereotyperna (den östasiatiske karatekillen, den turbanklädde leviterande sabelsvängande indiern och den halvnakne brasilianske capoeiramannen). Nej, det värsta är att Kina, Indien och Brasilien framställs som hot mot det "fredliga" EU. Taktiskt nog har man inte tagit med någon rysk kosack i videon, vilket säger en hel del om EU:s förhållande till björnen i öster. Filmen var tänkt som propaganda för EU-utvidgning, men som jag skrev i tredje delen om EU-imperiets historia så är utvidgningen troligen i princip avslutad.

Jag råkade nyligen plocka upp en broschyr från Folkrörelsen nej till EU, där de påpekar vad jag också sagt förut, nämligen att den europeiska union vi har idag inte är den som svenska folket sade ja till i folkomröstningen 1994. Dags att fundera på utträde från det sjunkande skeppet...

Fagra ord om EU

EU-presidenten Herman van Rompuy skriver idag i DN en propagandadebattartikel. Han är tydligen oroad.

I vår föränderliga värld är andra regioner på väg att överträffa EU ekonomiskt.

Ja, så är det, eftersom vi har outsourcat en massa jobb till billigare arbetare i bland annat Asien. Vill vi inte att de ska tjäna ekonomiskt på oss måste många européer vara beredda att ta lågbetalda jobb med att t.ex. sy kläder. Vill de det? Knappast.

Våra jobb och vårt inflytande står på spel.

Oroad att han och hans politikervänner ska förlora sin makt. "Våra jobb" slängs lite populistiskt med, syftande på jobben för "vanligt folk". Vad det handlar om egentligen är att Europaeliten är rädda att förlora sina glassiga EU-jobb.

Vi har världens största gemensamma marknad, en gemensam valuta för 16 av medlemsländerna, gemensamma gränser, gemensamma politiska institutioner, ett gemensamt förflutet och en gemensam framtid.

Det finns bra sidor med EU, men egentligen är det ett maktprojekt. EU-medborgarna får lite frihet att resa och jobba var de vill, mot att den politiska eliten får mer makt. Låter det som ett bra byte? Och den gemensamma valutan euro för 16 av medlemsländerna får i dagsläget ses som ett av världshistoriens största ekonomiska misslyckanden.

Men varför behövs du i detta projekt? Jo, därför att ingen regering klarar sig utan folkets stöd. Jag vill därför berätta vad du får ut av det och hur du kan bidra.

Du behövs för att motverka politikernas makt! Ingen regering klarar sig utan folkets stöd, så du kan också sluta stödja van Rompuy och hans vänner. Tänk istället efter själv vad vi ska göra för att bli av med feta politiker och byråkrater som van Rompuy som glassar runt på vår skattebetalarnas bekostnad. Hur ska ett "folkets Europa" se ut?

Europeiska unionen innebär många praktiska fördelar för konsumenter, resenärer och företagare. Nuförtiden kan man billigt flyga till städer och stränder på hela kontinenten. Telefonsamtal inom unionen kostar en bråkdel av vad de brukade kosta. Du kan köpa produkter från alla EU-länder. Du behöver inte längre köa vid gränsövergångarna. Det är enkelt att studera utomlands. Som broschyrerna från Bryssel ivrigt påpekar är ”Europa” öppet med frihet och möjligheter.

Visst, här är alla fördelarna, med vilka de har köpt folkets stöd. Intressant att han nämner propagandamaskineriet med bland annat "broschyrerna från Bryssel".

Varför har till exempel 15 EU-länder och Internationella valutafonden IMF beslutat att låna ut 110 miljarder euro för att hjälpa Grekland och säkra eurons framtid

Svaret är enkelt - för att rädda skinnet på deras vänner bankdirektörerna i Frankrike, Tyskland med flera, vars banker har varit korkade nog att låna ut pengar till en notorisk betalningsinställarstat.

Tillsammans försvarar vi en dyrbar skatt.

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv... skattepengarna som går till EU:s jättelika byråkrati är väldigt dyrbara.

Ner med van Rompuy och EU-makteliten!

[Andra bloggar om politik, eu, propaganda]