Ohållbara globala finansmarknader

Lite intressant från veckans Credit Bubble Bulletin (min översättning):

Jag köpte aldrig den populära jämförelsen mellan 2008 och 1929 - och den relaterade uppfattningen att 2008 var "hundraårsflödet". Krisen 2008-2009 var till största delen en privat skuldkris kopplad till spräckandet av bubblan i bostadskrediter - inte olik tidigare upprepade globala kriser, utan bara större och något mer systemisk. Det var dock inte en djupt systemisk kris besläktad med efterspelet till 1929, vilket karakteriserades av en förtroendekris för banksystemet, marknaderna och finansbranschen i allmänhet, tillsammans med ett tappat förtroende för statens politik och institutioner. Men efter ett decennium av aldrig tidigare skådad expansion av statsskulder och centralbankskrediter har allt nu dukats upp för en mer systemisk 1929-liknande finansiell rubbning.

Intressant i sammanhanget är att chefen för USA:s centralbank, Janet Yellen, häromdagen sade angående nästa finanskris: "Jag hoppas att det inte blir under vår livstid och jag tror inte att det blir det". Ett uttalande som närmast är löjeväckande med tanke på de enorma ohållbara kreditberg som byggts upp sedan 2008.

Vidare från Credit Bubble Bulletin:

Det är ironiskt att Federal Reserve säger att banksystemet är botat och så väl kapitaliserat att bankerna nu kan öka utdelningar, aktieåterköp och förmodligen risktagande. Enligt konventionellt centralbankstänkande ger ett välkapitaliserat banksystem en stark buffert för att stoppa vindarna från en finanskris. Ordförande Yellen ser uppenbarligen på bankernas kapitalnivåer och extrapolerar detta till systemisk stabilitet. Men nästa kris lurar inte hos bankerna, utan på tillgångs- och derivatmarknaderna: för mycket hävstång och för mycket "pengar" som används till trendföljande handelsstrategier. För mycket hedgande, spekulation och hävstång genom derivat. Marknaderna präglas av missuppfattningar och förvrängningar på en storslagen skala.

Jämfört med 2008 så är de belånade spekulanterna och ETF-komplexet betydligt större och potentiellt farliga. Derivatmarknaderna är nuförtiden mycket mer sårbara för likviditetsfrågor och rubbningar. De globala marknaderna har aldrig dominerats så mycket av trendföljande strategier. Det är ett allvarligt problem att tillgångsmarknadernas avkastning - aktier, obligationer, företagskrediter, framväxande marknader, fastigheter etc - alla har blivit så starkt korrelerade. Det finns enorma sårbarheter förknippade med att olika marknader har blivit så synkroniserade globalt. Och i hela det stora spelet av groteskt uppblåsta globala finansiella instrument, tillgångs- och derivatmarknader, är storleken på det tillgängliga bankkapitalet trivialt.

Brexit finansmarknadschock

Brexit blev inte bara en politisk chock, som jag skrev om i fredags, utan även en chock för finansmarknaderna. De flesta verkade vara tvärsäkra på att det inte skulle bli Brexit, utan Bremain. När väl beskedet om folkomröstningsresultatet kom så rörde sig världens finansmarknader mycket kraftigt på olika vis. Några smakprov från valutamarknaderna i fredags (fredagens slutkurs mot torsdagens).

• USA-dollarn -4,2 procent mot den japanska yenen.
• Pundet -8,8 procent mot USA-dollarn och -6,7 procent mot euron.
• Euron -1,7 procent mot schweizerfrancen och-3,6 procent mot USA-dollarn.
• Svenska kronan -1,6 procent mot euron.-4,3 procent mot USA-dollarn.

Så här stora rörelser är ovanliga på valutamarknaderna. De kan leda till att många företag globalt får stora valutaförluster. Visserligen får många företag också valutavinster, men det blir som ett lotteri - vissa vinner, andra förlorar. Det går också som bekant att hedga sig mot valutaförluster med hjälp av olika derivat, men i andra änden av derivatet sitter en utfärdare (t.ex. en bank) och denna utfärdare kan drabbas av förluster om de inte i sin tur hedgat sig. Någonstans sitter i slutändan någon med en förlust på varje valutaposition. Särskilt finansföretag och hedgefonder kan vara svårt drabbade.

Apropå valutor läser jag att det på många ställen är växlingsstopp för pundet på banker och hotell i flera länder, vilket ger problem för turister.

Det var också stora börsfall i Europa och Japan:

• Londonbörsen -3,2 procent (det kraftiga fallet i pundet bromsade förstås upp börsfallet)
• Parisbörsen -8,0 procent
• Frankfurtbörsen -6,8 procent
• Tokyobörsen -9,2 procent
• Madridbörsen -12,4 procent
• Milanobörsen -14,5 procent

Men värre är hur bankaktierna klubbades ner:

• RBS -18,0% (Storbritannien)
• Barclays -17,7% (Storbritannien)
• Lloyds -15,2% (Storbritannien)
• Deutsche Bank -13,9% (Tyskland)
• Commerzbank -12,8% (Tyskland)
• BNP Paribas -17,4% (Frankrike)
• Credit Agricole -14,0% (Frankrike)
• Société Générale -20,6% (Frankrike)
• Banco Santander -19,9% (Spanien)
• BBVA -16,2% (Spanien)
• Bankia -20,8% (Spanien)
• UniCredit -23,8% (Italien)
• Intesa Sanpaolo -22,9% (Italien)
• MPS -16,4% (Italien)

Ny eurokris och bankkris på gång? Särskilt intressant är Deutsche Bank, Europas ledande bank vad gäller derivat. Vid slutet av 2015 hade de en exponering på 32,87 biljoner euro i räntederivat och 6,37 biljoner euro i valutaderivat. Men det är säkert inget att oroa sig för.

På Londonbörsen handlades även husbyggarföretagen ner 20-30 procent. Uppenbarligen anses "Brexit" vara mycket negativt för den brittiska bostadsmarknaden.

Det kommer säkerligen att bli flera hedgefonder som får stänga ner på grund av förluster. Ännu har säkert inte de som lånat ut till spekulationer med hävstång hunnit göra "margin calls" till alla drabbade kunder (eftersom det borde ha varit väldigt många i fredags), även om de nog ringde runt till många i fredags. "Margin calls" kan ha oväntade effekter på finansmarknader, då (över)belånade aktörer kan sälja av andra finansiella instrument än de drabbade för att få tillräcklig likviditet.

En effekt som fredagens Brexit-kaos på finansmarknaderna troligen kommer att ha är att banker framöver kommer att bli betydligt hårdare vad gäller belåning av finansiella tillgångar. Detta kommer i sin tur att drabba alla inom finansmarknaderna vars affärsidé helt eller delvis bygger på belåning.

En annan effekt av Brexit-resultatet är att Storbritannien troligen kommer att förlora AAA-kreditbetyget på sina statsobligationer. En representant för S&P sade i fredags att "vi anser att ett AAA-betyg är ohållbart under dessa omständigheter".

Jag får säkert anledning att återkomma till de effekter jag nämnt ovan och säkert andra också, som jag inte hunnit skriva om just nu.

Schweiz nationalbank skapar kaos!

Igår skrev jag att Sverige kan bli först med att experimentera med negativ styrränta, men det stämmer ju inte, då Schweiz nationalbank SNB redan tidigare hade en styrränta på -0,25 procent. Idag har SNB chockat finansvärlden då de sänkte styrräntan till -0,75 procent och samtidigt slopade valutagolvet mot euron på 1,20 CHF/EUR. Valutagolvet hade tillämpats sedan september 2011. I diagrammet nedan över valutakursen CHF/EUR de senaste fem åren utmärker sig dagens stapel genom att öppna på 1,201, därefter tappa nästan 30 procent ner till 0,8473 och sedan gå upp igen 23 procent. Inom en dag är detta enorma rörelser för en av världens större valutor.

Frågan är nu vilka aktörer som blev fångade på "fel sida" av schweizerfrancens plötsliga stärkning. I april 2012 skrev jag:

Världens valutaspekulanter har nu fått en fantastisk möjlighet att sälja av schweizerfranc vid 1,20 mot euron - det är ju garanterat "säkert" då SNB kommer att intervenera vid denna nivå. Med hög belåning kan man säkert göra finfina affärer på bara minimala uppgångar och många valutahandlare kommer troligen att ta denna chans till "gratispengar". Det kommer att funka jättebra ända tills det inte funkar längre - den dag då SNB plötsligt ändrar sig och släpper sin spärr - då blir det istället en jättedålig affär.

Några har säkert också gjort väntade eller oväntade jättevinster idag.

Schweizerfrancens kraftiga rörelse har självklart smittat av sig till övriga finansmarknader - aktiemarknaderna startade dagen på plus, men gick raskt ner på minus. I skrivande stund ligger Stockholmsbörsen runt nollan jämfört med igår.

Vi får se vad sluteffekten blir. Imorgon är det januaris optionslösendag, och det brukar finnas starka intressen som vill driva upp aktiekurserna till dess. Vi kan alltså säkert se fram emot stor volatilitet de närmaste dagarna.

En annan sak som kommer att ge volatilitet på världens finansmarknader är förstås att alla som fångats på "fel sida" av schweizerfrancens stärkning och dessutom är investerade med någon form av hävstång de närmsta dagarna riskerar att drabbas av "margin calls" och tvingas att sälja av olika tillgångar för att kunna betala tillbaks sin belåning. Vilka tillgångar som säljs av är svårt att förutsäga.

Börskraschen, krediterna och datorerna

Nu kan vi definitivt tala om börskrasch då Stockholmsbörsens Omxs30-index fallit 21 procent från 1087 som högst förra måndagen till 860 som lägst idag, även om den framåt eftermiddagen repat sig rejält. I fredags var börsen nere på 901 som lägst, vilket "bara" var en nedgång på 17 procent från topp till botten - även det skulle av många klassificeras som krasch.

Börsraset både i Sverige och internationellt har nu pågått så pass lång tid att det börjar bli dags att tala om en krasch. En nedgång i storleksklassen 15 procent eller mer har bara inträffat ett dussintal gånger de senaste tjugofem åren.

E24:s Torbjörn Isacson tog häromdagen också upp hur högfrekvenshandel genom datorer gör denna börskrasch till ett experiment i en ny miljö.

Vi ser nu den första börskraschen i Sverige sedan de blixtsnabba datorstyrda affärerna började ta kommandot över aktiehandeln. Det gör att allting går ännu mycket snabbare än tidigare. [...] Men de senaste åren har framför allt datorstyrd högfrekvenshandel ökat sin andel av aktiehandeln. I USA beräknas fenomenet stå för merparten av aktiehandeln. I Sverige har det gått från att ha varit en tämligen marginell företeelse för några år sedan, till att uppskattningsvis stå för 20-30 procent av handeln.

Hur kommer de programmerade algoritmerna för högfrekvenshandeln att klara ett scenario som de hittills aldrig testats för? Håll i hatten!

Vad som ytterligare spär på volatiliteten är att mycket av den aktiva handeln görs av aktörer med belåning/hävstång. Denna belåning är den del av den globala kreditbubblan som växt fram under några decennier. Denna kreditbubbla är unik i världshistorien genom sin storlek, sin globala omfattning och sin tygellöshet. De senaste decenniernas i princip otyglade kreditexpansion har varit som ett paradis för spekulation med hävstång. Det funkar bra på uppsidan men på nersidan ger det en oerhörd volatilitet och ett instabilt finansiellt system. Kredittillväxten leder till högre tillgångspriser, tillgångar som i sin tur kan belånas i den stora kreditspiralen. När tillgångspriserna som nu sjunker har belåningen en starkt destabiliserande effekt.

Finanskrisen 2008 var förgörande för de flesta som spekulerade med hävstång. Tusentals hedgefonder fick stänga ner och tradingavdelningarna på flera banker drabbades också hårt. De extraordinära åtgärder som vidtogs av centralbanker och regeringar i samband med och efter krisen hjälpte inte särskilt den reala ekonomin, utan ledde istället till att finansbranschen åter blommade upp. Världens finansmarknader är idag mer spekulativa än någonsin förut. Vi ska därför förbereda oss på en period framöver som troligen kommer att bli den mest instabila i historien. Eftersom hävstångsspekulanterna inte bara ägnar sig åt att spekulera i stigande priser utan även i fallande (genom blankning) kommer vi troligen att få se inte bara en kraftig nedgång i de flesta tillgångspriser, utan en saftig bergochdalbana.

Ikväll kommer räntebesked från Federal Reserve och marknadsaktörerna väntar nu troligen på att det i samband med det ska annonseras eller åtminstone antydas något slags åtgärder för att liva upp de sura finansmarknaderna. Jag förväntar mig hursomhelst någon form av åtgärder från centralbanker och/eller politiker inom de närmsta veckorna. Däremot tror jag inte att dessa åtgärder kommer att få någon varaktig effekt. De kan ge en kraftig uppstuds, men sen kommer det att bära av neråt igen om någon månad. Jag förväntar mig åtgärderna eftersom våra pensionssystem idag är starkt kopplade till hur världens börser går och ingen politiker vill se pensionssystemen urholkas.

Andreas Cervenka på E24/SvD skriver idag:

Finanskrisen är inte tillbaka, den tog aldrig slut. Tre års försök av västvärldens politiker och centralbankschefer att lindra och gömma symptomen har misslyckats.

Jag kunde inte ha uttryckt det bättre själv. Och vidare:

För inte alltför länge sedan var det ett otänkbart scenario som bäst platsat i undergångsfilmer eller på dystopiska finansbloggar. Nu är det verklighet.

"Dystopiska finansbloggar" - är det jag och mina bloggrannar det? Jag säger som Cornucopia att jag inte är dystopisk, utan bara realistisk. Bättre att vara förberedd på elände som kommer än att det blir en obehaglig överraskning. Cervenka målar upp tre tänkbara framtidsscenarier.

1. Mer av samma. Fortsatta räddningspaket och kreditösande från centralbanker.
2. Alla går sin egen väg. Euron splittras. USA försöker inflatera bort sin statsskuld. Handelskrig, valutakrig, statskonkurser.
3. Ökat globalt samarbete. Världens stormakter enas i kloka åtgärder som räddar världen.

Scenario 3 ser jag som oerhört osannolikt. Som jag skrev i min kartskiss över finanskraschen kommer världens länder troligen att ha så fullt upp med sina egna problem att de inte kommer att ha möjlighet att bry sig särskilt mycket om omvärlden. Väljarna kommer också att kräva att man prioriterar det egna landet. Jag tror snarare att vi först kommer att få se ett försök med scenario 1, för att sedan när allt bryter ihop igen övergå i scenario 2.