Börskraschen, krediterna och datorerna

Nu kan vi definitivt tala om börskrasch då Stockholmsbörsens Omxs30-index fallit 21 procent från 1087 som högst förra måndagen till 860 som lägst idag, även om den framåt eftermiddagen repat sig rejält. I fredags var börsen nere på 901 som lägst, vilket "bara" var en nedgång på 17 procent från topp till botten - även det skulle av många klassificeras som krasch.

Börsraset både i Sverige och internationellt har nu pågått så pass lång tid att det börjar bli dags att tala om en krasch. En nedgång i storleksklassen 15 procent eller mer har bara inträffat ett dussintal gånger de senaste tjugofem åren.

E24:s Torbjörn Isacson tog häromdagen också upp hur högfrekvenshandel genom datorer gör denna börskrasch till ett experiment i en ny miljö.

Vi ser nu den första börskraschen i Sverige sedan de blixtsnabba datorstyrda affärerna började ta kommandot över aktiehandeln. Det gör att allting går ännu mycket snabbare än tidigare. [...] Men de senaste åren har framför allt datorstyrd högfrekvenshandel ökat sin andel av aktiehandeln. I USA beräknas fenomenet stå för merparten av aktiehandeln. I Sverige har det gått från att ha varit en tämligen marginell företeelse för några år sedan, till att uppskattningsvis stå för 20-30 procent av handeln.

Hur kommer de programmerade algoritmerna för högfrekvenshandeln att klara ett scenario som de hittills aldrig testats för? Håll i hatten!

Vad som ytterligare spär på volatiliteten är att mycket av den aktiva handeln görs av aktörer med belåning/hävstång. Denna belåning är den del av den globala kreditbubblan som växt fram under några decennier. Denna kreditbubbla är unik i världshistorien genom sin storlek, sin globala omfattning och sin tygellöshet. De senaste decenniernas i princip otyglade kreditexpansion har varit som ett paradis för spekulation med hävstång. Det funkar bra på uppsidan men på nersidan ger det en oerhörd volatilitet och ett instabilt finansiellt system. Kredittillväxten leder till högre tillgångspriser, tillgångar som i sin tur kan belånas i den stora kreditspiralen. När tillgångspriserna som nu sjunker har belåningen en starkt destabiliserande effekt.

Finanskrisen 2008 var förgörande för de flesta som spekulerade med hävstång. Tusentals hedgefonder fick stänga ner och tradingavdelningarna på flera banker drabbades också hårt. De extraordinära åtgärder som vidtogs av centralbanker och regeringar i samband med och efter krisen hjälpte inte särskilt den reala ekonomin, utan ledde istället till att finansbranschen åter blommade upp. Världens finansmarknader är idag mer spekulativa än någonsin förut. Vi ska därför förbereda oss på en period framöver som troligen kommer att bli den mest instabila i historien. Eftersom hävstångsspekulanterna inte bara ägnar sig åt att spekulera i stigande priser utan även i fallande (genom blankning) kommer vi troligen att få se inte bara en kraftig nedgång i de flesta tillgångspriser, utan en saftig bergochdalbana.

Ikväll kommer räntebesked från Federal Reserve och marknadsaktörerna väntar nu troligen på att det i samband med det ska annonseras eller åtminstone antydas något slags åtgärder för att liva upp de sura finansmarknaderna. Jag förväntar mig hursomhelst någon form av åtgärder från centralbanker och/eller politiker inom de närmsta veckorna. Däremot tror jag inte att dessa åtgärder kommer att få någon varaktig effekt. De kan ge en kraftig uppstuds, men sen kommer det att bära av neråt igen om någon månad. Jag förväntar mig åtgärderna eftersom våra pensionssystem idag är starkt kopplade till hur världens börser går och ingen politiker vill se pensionssystemen urholkas.

Andreas Cervenka på E24/SvD skriver idag:

Finanskrisen är inte tillbaka, den tog aldrig slut. Tre års försök av västvärldens politiker och centralbankschefer att lindra och gömma symptomen har misslyckats.

Jag kunde inte ha uttryckt det bättre själv. Och vidare:

För inte alltför länge sedan var det ett otänkbart scenario som bäst platsat i undergångsfilmer eller på dystopiska finansbloggar. Nu är det verklighet.

"Dystopiska finansbloggar" - är det jag och mina bloggrannar det? Jag säger som Cornucopia att jag inte är dystopisk, utan bara realistisk. Bättre att vara förberedd på elände som kommer än att det blir en obehaglig överraskning. Cervenka målar upp tre tänkbara framtidsscenarier.

1. Mer av samma. Fortsatta räddningspaket och kreditösande från centralbanker.
2. Alla går sin egen väg. Euron splittras. USA försöker inflatera bort sin statsskuld. Handelskrig, valutakrig, statskonkurser.
3. Ökat globalt samarbete. Världens stormakter enas i kloka åtgärder som räddar världen.

Scenario 3 ser jag som oerhört osannolikt. Som jag skrev i min kartskiss över finanskraschen kommer världens länder troligen att ha så fullt upp med sina egna problem att de inte kommer att ha möjlighet att bry sig särskilt mycket om omvärlden. Väljarna kommer också att kräva att man prioriterar det egna landet. Jag tror snarare att vi först kommer att få se ett försök med scenario 1, för att sedan när allt bryter ihop igen övergå i scenario 2.